Hur ta betalt för reklamplats?

Genom det århundrade som reklam har funnits har olika betlaningsmodeller utvecklats, prövats och ratats. Faserna i en klassisk köpprocess kan beskrivas som Attention, Interest, Desire och Action - AIDA.

• Köpprocessen inleds med uppmärksamhet (attention) genom tidningars textreklam, tv-spottar eller banners på startsidor på webben. Hur tar vi betalt? Eftersom mediet inte kan ansvara för produktens egenskaper eller reklamens utformning och därmed inte heller för reklamens effekt så tar mediet betalt per de antal kontakter som reklamen kan skapa. På webben förvandlas detta i antal annonsexponeringar.
• Köpare som har bestämt sig för att handla söker aktivt handlare i en katalog, på rubriksidorna i en dagstidning eller på nätet. Här finns arenor som det gäller att synas på när plötsligt konsumenter går till "action". En kund kan vara värd stora belopp.

Google har tagit fram en ny annonseringsform som just nu har överlägset störst tillväxt i Sverige, Europa och Amerika. Den kallas sökordsmarknadsföring och dyker upp högst upp och på sidan av sökresultat i Google. Annonsören betalar bara när användare klickar på annonserna. Google auktionerar ut sökbegreppen som styr när annonser skall visas. Sök t.ex. på "Mesothelioma" - en asbest-relaterad sjukdom - och till höger om sökresultaten lär amerikanska advokatfirmor betala 30$ per klick. Den här typen av annonsering omsätter 600 miljoner kronor i år i Sverige varav Google lär ta ca. 400 miljoner kr! Mycket pengar från ingenting på tre år! The Economist skrev nyligen om att sökordsmarknadsföringen har börjat drabbas av s.k. "klickbedrägerier". Det finns två olika former av bedrägerier: mediet klickar själva på annonser för att driva intäkter eller annonsörers konkurrenter (t.ex. konkurrerande advokatbyråer) klickar för att öka kostnaden för sina fiender. Google och Yahoo har blivit stämda av annonsörer p.g.a. sådan här s.k. "bogus clicks". Efter att ha ignorerat företeelsen lär nu Google och Yahoo ta det på största allvar.
En trend är att annonsörer istället erbjuds betala "per action" - alltså bara om annonsen leder fram till ett köp eller en nedladdning. Google testar detta liksom nya aktörer som Turn och Snap. Dagspressen har en unik kombination av publicistisk verksamhet och lång erfarenhet av annonsförsäljning. Men nätet är ett nytt medie och gamla läror måste ifrågasättas och omprövas. På vägen kan man tjäna stora pengar: Google har t.ex. ett börsvärde på 150 miljarder dollar! Vilken metod kommer att dominera nätet? CPM (cost per 1000s) eller CPA (cost per action)? Jag tror som vanligt "både-och": Båda kommer att samexistera.

Framtidens lur enligt The Economist

Min favoritblaska The Economist har i ett aktuellt nummer en "Technology Quarterly" med flera insiktsfulla artiklar (bara tillgänglig för betalande på nätet). Huvudtemat är framtidens telefon. Så här beskrivs den:

• Mobilen är personlig och modell, märke, form och funktion ger sociala signaler. Vi lever en tid där dessa egenskaper betonas.
• Mobilen ligger ca. 5 år efter PCn ur aspekten datakraft. Den kommer att komma ifatt. En människa läser 10 MByte per dag, hör 400 MByte dagligen och ser 1 MByte per sekund. Inom ett decennium kommer mobiltelefoner, enligt artikeln, att ha möjlighet att lagra ett helt liv i video. Mobilen blir en "livsinspelare" ("life recorder"). För några år sedan läste jag att Bill Gates hade en liknande vision.
• Forskare på Nokia menar att inom ett decennium kan en vanlig mobil lagras med all musik som någonsin har spelats in. Uppdateringar kan ske vi mobilnätet. Nättrafiken kommer huvudsakligen att bestå av rättigheter som reglerar tillgången till musiken i luren.
• Mobilen är framtidens nyckel. Den kan öppna dörrar och kassaskåp.
• Mobilen som plånbok. Mobilen är redan ett betalningsmedel eftersom den är kopplad till fakturering från min mobiloperatör. Varför inte betala i butik med mobilen. Mobilen blir ett kreditkort och operatören blir bank. Sedan flera år förhandlar Citygate tillsammans med Bonniers och Schibsted för att detta skall fungera med en rimlig intäktsdelning här hemma. Det går trögt.
• Mats Lindoff på SonyEricsson spekulerar i mobilen som hjälpreda. Visionen är att kunna fråga Google var favoritklädesplagget befinner sig - i garderoben, i tvätten eller på utlåning. Det förutsätter att plagget har en liten radiosändare antar jag (RFID-chip).
• Display och tangentbord skapar begränsningar för mobiltelefonen till form och design. Just nu pågår mycket praktisk forskning till att förmedla visuellt innehåll från telefonen på vägg, i speciella glasögon eller, varför inte, rakt in i tankarna. Detsamma gäller tangentbord - varför inte skriva och kommunicera via tanken. Redan idag kan förlamade styra datorer med tanken. Enligt en amerikansk forskare, som finansieras av amerikanska försvaret, kommer detta att vara möjligt i din mobil om 20 år.
• Framtidens lur tycks INTE ha videotelefoni. Det blev ingen succé. Det trodde man på 1900-talet. Den erfarenhet ger oss en brasklapp över spekulationer om framtidens telefon.
• Mobilen har förändrat våra vanor. För att se framtiden skall man inte tänka teknik, som ovan, utan man skall tänka sociala beteenden. Mixa t.ex. mobilen och bredband med dataspel, virtuell verklighet, communities, e-handel och ständig uppkoppling. Artikelförfattaren menar att det därför är svårt att förutsäga framtiden.

I denna underbara framtid finns inte bara de integritetshot, som artikelförfattaren pekar på, utan också hot för människans sinnesfrid. Det ser jag hos mina egna barn. Med allt gott kommer okså ont.

En rekommenderad stund framför smarta burken

Tack vare Digg hittade jag ett underhållande tv-program om historien bakom webben.

Vem skall skapa? Vem skall välja?

Vem skall skapa nyheter? Vem skall välja nyheter?
För att skapa nyheter krävs kunskap och erfarenhet. För detta har vi ett skrå - journalisten. Journalism finansieras genom att sälja nyheter och annonsplats i anslutning till nyheter. Medieföretag har i vårt land kunnat finansiera journalister genom tidningar. Några få aktörer har lyckats finansiera journalism genom tv och radio. Det senaste decenniet har Internet blivit en lovande ny finansieringform för journalism. Det har gått trögt. Men det senaste åren har ivarjefall annonsfinansiering av webbsajter tagit fart. I Sverige omsätter Internetannonseringen strax över 2,5 miljarder i år. Min uppfattning är att mindre än en tredjedel av detta belopp finansierar publicistik.
På nätet är konkurrensen stenhård mellan den som skapar och den som väljer innehåll. Jag kan som konsument ta mig till källan för nyhetsskapandet - SR, DN, DI, Aftonbladet, tv4 eller SVT. Jag kan också ta mig till Google News (som med automatik djuplänkar til nyheter), DagensPS (som med hjälp av en liten redaktion samlar dagens ekonominyheter från konkurrenter), min favoritblogg (en privatperson som tipsar om bästa nyhetskällan) eller Digg.com eller numera Netscape.com (som låter användare betygsätta nyheter på olika sätt).
Ett sätt att se på skillnaden mellan att skapa och välja nyheter är parallellen till köpprocessens AIDA (Attention Interest Desire Action). Låt oss kalla den informativa processen AINIR (Attention Interest Need Information Reliability). Vilka aktörer i kedjan AINIR kan hjälpa oss att finansiera journalism?

Nästa hit i mobilen: positionering och karta

Jag anar att nästa boom i mobilen handlar om positionering och karta. Några företag ligger speciellt bra till:
- Nokia, SonyEricsson med flera kommer och HTC och Benq har redan lurar som integrerar GPS.
- Google samlar garanterat sin innovationskraft kring kartor i mobila positioneringstjänster.
- Telia har flera års erfarenhet av GSM- och GPS-positionering (just nu Telia Navigator).
- På nätet positionerar sig även katalogtjänsterna i mobilen: speciellt Eniro och Hitta.
- Citygate har ett ramavtal med Cartesia - måtte dom hålla takten.
Det finns redan lösningar för att positionera hustru, make och barn med de här teknikerna. I Amerika t.ex. AccuTracking. En rolig variant är en kombination av Google Maps med AccuTracking på konstprojektet Hitchhikers.
I USA omsätter positionerings- och trackingtjänster 30 m dollar i år. Marknadsanalytiker tror att marknaden kan vara värd över 2 miljarder dollar om fem år. Men visst har konsulter viftat med liknande siffror förut - alltid minst 5 år framåt. Skillnaden är att infrastruktur och Internetaktörer nu tycks mogna att närma sig konsumenter med användbara tjänster. Snabba att följa kommer att vara kollektivtrafik och biltillverkare. Jag tror i sammanhanget att framtidens navigeringssystem för bilar och mobiler kommer att vara annonsfinansierade.
Frågan är hur lokaltidningar skall positionera sig för att bidra och få näring ur positionering? Skall vi välja Google, Cartesia eller Telia som partner. Kanske alla tre? Antagligen ja. Det kommer ändå att ta tid för alla aktörer att lära sig av dyra misstag på resan från 2 miljoner till 2 miljarder dollar.

Mot eller med sök

De senaste veckorna har utgivare ställts inför nya faktum. Google och Sesam djupindexerar, djuplänkar och kopierar innehåll till egna servar. För den som vil göra något åt saken finns det tips att hämta.
Samtidigt genererar Google och Sesam trafik till utgivarnas sajter. Trafik som ger annonsintäkter.

Tempot ökar i Örebro, Umeå och Norrköping

Utvecklingstakten av lokala Internetmedier ökar. Den som bor i Örebro t.ex. kan numera välja mellan:
- Expressens Örebroupplaga
- DinDels Örebroupplaga
- Sedan finns ju Eniro, Hitta och Lokaldelen med Örebrotjänster
- Eller att söka på Örebro i nya Google News eller Sesam
med flera.
De flesta av dessa ovan har vuxit fram under 2006!