Finliret bakom Allaannonser och Metromarknad

Hur gör allaannonser för att manipulera annonssajter? Svaret kan finna i inlägget "Fula knep och olagliga metoder på Nätet". Blocket lär ha svarat med att stämma Allaannonser. Tack för länkarna till Flestannonser som på sin sajt har taggat alla annonser på Allaannonser!

Inspirerande amerikanska tidningssajter

I början av Juni var jag på konferensen Interactive Media i New Orleans i USA. Jag snappade upp följande förslag på inspirationskällor:

• Boston.com är duktiga på användargenererat bildinnehåll.
• Gigantiska Chicago Tribune har en föredömligt djup webbavdelning inom tidningens viktiga intäktsområde bostad. Däremot saknas djupt lokalt innehåll på motor och jobb.
• Madison.com i Wisconsin är en community-sajt för två dagstidningar och en tv-station.
• SignonSanDiego.com i Kalifornien har ofta kompletterande video till nyheter.
• Union i Sierra Nevada arbetar aktivt med "citizen journalism" och säljer bilder på olika material, erbjuder lokala listningar, har en blogg kring tidningens innehåll och lägger ut större lokala knäck. På mornar marknadsförs tidningen innehåll på premiumplats.
• Toledo Blade i Ohio med t.ex. market place och medborgarforum
• Nöjessajten Orlando City Beat fick två prioser på konferensen.
• Cnet, en sajt specialiserad på apparater och IT, har en elegant lättkörd videoruta till höger på startsidan.
• Gawker Media samlar ett antal mycket kreativa bloggsajter i en mediegrupp.
• Classified Ventures motsvarigheten till Citygates annonsnätverk Lokus har tjänster som förmedlar begbilar och bostäder. Inte jobb och prylar.
• Alla vinnarna till EPPY-awards finns listade här. Tyvärr inga aktiva länkar.

Tala om att du finns där publiken finns

Tidningssajter är värda att promota. Det finns sammanhang där publiken rör sig som t.ex. vid knutpunkter för resor. Det har Sydsvenskan förstått. Bilden är tagen vid infarten till Sturups flygplats. Ingen kan missa skylten. Sajten för de som längtar hem är budskapet. Budskapet skulle också kunna vara t.ex. Sydsveriges ledande nyhets- och annonssajt. Sajten välkomnar alla som i sin tur kan ta del av och lära känna tidningen som ju trots allt, alla vet, står bakom. Precis som på skylten i Sturup.

Editionera webben?

IFRA, TU och andra har talat en hel del om dayparting - dvs att förändra sajters innehåll efter publik och tiden på dygnet. Pubik och innehåll är ju egentligen vad medier går ut på. Och att anpassa dessa båda moment till tiden på dygnet är ju ingen revolution. Radio och tv gör det varje dag. Men vad gäller för tidningssajter, som redan har svårt med resurser. Jag föreslår att tidningsajter fokuserar på tre tidpunkter på vardagar:

• På morgonen från kl 8 då besökarna precis startat sin dag. Många sajter har då sin största besökstillströmning som varar någon timme eler två. Även innehållsmässigt är det ett bra tillfälle med tanke på att tidningen hade pressläggning kvällen innan. Det finns alltså troligen material att följa upp för läsare och besökare. Kanske skall ett skift webbredaktörer starta arbetsdagen lite tidigare för att tajma morgoneditionen. Lunchtips kan vara bra att lyfta upp på förmiddagen.
• Efter lunch och ngn timma framåt kommer i regel nästa besöks-topp. Denna edition är inte helt självklar att definera fokus på. Jag lämnar det till läsaren.
• Från kl 16 och framåt avtar publiken men jag föreslår ändå den sista editionen kring denna tid med fokus på nöje och sportevenemang. Tjänster som bör lyftas fram är sökbara annonser, utbudsannonsering och nyttotjänster. Den flerprisbelönta tidningssajten ljworld.com har en edition vid denna tid. Editionen presenteras här.

Att nyhetsflödet fortsätter kontinuerligt över dygnet är en självklarhet. Men vi lever fortfarande i en tid då det säkert behöver påpekas.

Bluffton Today – Från sajt till tidning

I delstaten South Carolina gör Morris Newspapers ett intressant försök sedan april i år med en sajt och en daglig tidning skapad av journalister och invånare. Målet är att skapa en ny hyperlokal flerkanalsverksamhet. En 32-sidiga och fullfärgs-tidning delas ut gratis dagligen i brevlådan till hela befolkningen. En daglig räckvidd på över 70% har uppnåtts vilket är unikt i USA. På sajten finns forum, bloggar, bildgallerier matade både av vanliga läsare och av en redaktion. Genom s.k. reversed publishing genereras även innehåll för tidningen från webben.

11 sätt att öppna för medborgarnas engagemang

Steve Outing har i en detaljrik artikel listat 11 sätt att låta medborgare delta i nyhetsarbetet. Läs artikeln "The 11 Layers of Citizen Journalism". Han har missat första nivån: att skriva journalistens e-postadress och telefonnummer i anslutning till artiklar. Det är inte alla dagstdningar som gör ens det.

Nytt sätt att fånga nyheter

I den engelsktaliga del av nätet finns mångfald som inte går att jämföra med vår språkvärld. En företeelse som bloggar har volym i t.ex. Storbritannien. Därför fungerar en sajt som Technorati. Speciellt just i denna sorgliga tid då en andra bombvåg på två veckor drabbar London. Journalister rasar självklart och visst krävs det källkritik när man surfar runt på de länkar till bloggar som Technorati föreslår. Borde inte tidningar erbjuda liknande länktjänster - gärna med källkritik. Men vem skall kolla källorna? Vi skall ju ge ut en tidning i tryck också?

Boktips

Var på konferensen Interactive Media i New Orleans i Juni. Där snappade jag upp ett boktips: Boken ”Word of Mouse” av Jim Banister nämndes av flera personer från podiet. Boken beskriver utvecklingen av ett nytt journalistiskt förhållningssätt från linjär storytelling över till interaktiv storyforming. Boken finns bland annat på Amazon.

Kontrollera ditt innehåll med hjälp av open source

Kanske utgivare skall haka på open source för att skydda innehåll. En rörelse finns att haka på i Creative Commons. Någon som har erfarenhet av fenomenet?

Innovation från konstfack

Var på Konstfacks vårutställning på Telefonplan i Stockholm förra Söndagen och blev imponerad av sajten Helgklocka. En sajt som på ett enkelt sätt blandar grafik, animering, koreografi och musik med ett udda innehåll på ett mycket innovativt sätt som borde stimulera designers och, ja varför inte, användarexperter.

2015?

EPIC 2015 skapar ett utvecklingsscenario för digitala medier på ett lättsamt sätt i Flashformat. Den har funnits i en tidigare version (EPIC 2014) och är nu uppdaterad. Tack för tipset till Roger Elverskog på NA.

Har du besökt en community?

Det är nyttigt att göra studiebesök på nätet. Frågan är om du vågar? Vad gör tjejer och killar egentligen på sajter som Lunarstorm, Playahead och Skunk. Jag (43-årig man) registrerade mig på Lunarstorm och klickade runt en stund. Ca. 20 000 personer var uppkopplade samtidigt med mig. Här fanns mycket bilder och många tjänster - det mesta kostnadsfritt men även s.k. "Pro" betaltjänster mot månadskostnad. Min hustru protesterade och tyckte att jag var fluktgubbe. Jag menade att det ingår i mitt jobb att hålla koll på kolleger och konkurrenter, men jag måste erkänna att det kändes inte naturligt. På sajten fanns flera tjejer med bild som på klotterplanket efterlyste "vem kan fylla på mitt pro?". Här fanns annonsörer som Coca-Cola, Liseberg, OLW (chips) och Rädda Barnen. I en DN artikel i går uppmanades föräldrar att t.ex. genom organisationen "farsor och morsor på stan" även röra sig på dessa nätsajter. Vad jag såg på den korta stunden jag var inne så fick jag känslan av att det kan behövas. Jag frågar mig också vilken roll vi utgivare kan ha i sammanhanget.
Över en miljon i yngre målgrupper lär vara registrerade på Lunarstorm. Under länken "Bli medlem i lunarstorm" kan man läsa en lång listning på lagar och regler som gäller. Här har förresten Lunarfolket inte uppdaterat att TNS Gallup inte längre mäter trafiken!

Demokratins pris

I dagens och gårdagens DN Kultur hittar jag artiklar av Maciej Zaremba om den s.k. Boforsaffären i Indien på 1980-talet och dess konsekvenser, framförallt i Indien. I Indien likställs ordet Bofors med ordet "rutten" enligt artikelförfattaren. Zaremba spekulerar i Olof Palmes roll i miljardaffären som ledde till den park av Boforskanoner som idag står vid gränsen till Pakistan. Problemet är att stora belopp lär ha förts över till Sanjiv Gandhis, Indiens starke man vid denna tid. Genom läckor i Sverige och Indien skapades en av seklets stora skandaler i Indien - landets första stora offentliga mutaffär. Boforsaffären har fortfarande politisk sprängkraft i Indien.
I dagens artikel beskrivs hur två indiska journalister "wallraffat" i Boforsaffärens kölvatten genom att plöja fram en fiktiv vapenaffär genom mutor, sex och videoband i indisk försvarsmark och bland indiska politiker. "Affären Tehelka" (Ordet betyder "sensation") släpptes på en webbsajt och har idag bildat grunden för en ny mediekoncern. Men journalisterna har vandrat igenom eld och vatten - åratal av polisförhör.

Tänk er chefredaktören eller annonschefen i tal och bild...

Titta in på dinbyggare.se eller Content4.se och tänk er iställer en chefredaktör eller annonschefen som på en tidningsajt presenterar innehåll eller erbjudanden.

Världens utgivare spekulerar i framtiden i Seoul

Just nu pågår WANs kongress i Seoul. På editorsweblog.org kan man dela tankeskärvor och spekulationer från föredrag och rundabordssamtal. Eftersom vi på Citygate just nu vrider och vänder på hur och i vilken grad vi skall använda mobilen så har jag fastnat på hur utgivarna ser på denna kanal. Några exempel:

• Mobiltelefonen är den mest använda innehållsleverantören i Norge med snittanvändning på 5 timmar per dag - en typisk session är på mellan 3 och 5 minuter.
• Medan Internetanvändare är medelålders och förväntar sig gratis tjänster och innehåll så är användare av mobiltelefoner vana att betala.
• "Flexibla, expanderbara, stora skärmar för mobiler kan siktas på horisonten (2007-2010)". Samsung lär ha visat en prototyp som ger förhoppningar att kunna visa en tidningssida(?).
• "Mobilen är en accelerator - inte en separat business" - Bästa citatet tycker jag!

Kullin undersöker den svenske bloggaren

På Kullin.net definieras den svenske bloggaren. Det kan ju inte skada att veta mer om målgruppen och kollegerna.

Henrik Torstensson ställer frågan om att aggregera eller producera?

På Henrik Torstenssons Weblog finns ett tankeväckande resonemang som jag tycker redaktioner skall fundera på.

Svenska medier år 2378 - en spekulation daterad 1878!

I den första svenska science fiction-romanen Oxygen och Aromasia, utgiven 1878 och skriven av SvD-journalisten Claes Lundin (1825-1908), beskrivs en märklig utopi bestående av bland annat luftvelicopeder, hjärnorglar och luktklaver.
Ett kapitel heter En tidningsverkstad. Det mellersta Skandinaviens största tidning Senaste Timmens Nyheter har 25 chefredaktörer och finns i ett stort hus vid Stortorget i Gamla Stan i Stockholm. Tidningshuset sträcker sig över hela Gamla Stan till Järntorget. Tidningarna kommer ut i tio till 15 upplagor om dagen. I Stockholm finns flera hundra andra tidningar, bland annat Citybladet, Den Glupande Ulven och Ormens Tunga. Alla nyheter är "sensationsnyheter". En avdelning på Senaste Timmenss Nyheter har till uppgift att hitta på nyheter "som ingen människa förut kunnat tänka ut, riktiga vidunder i det otroliga, men framställda på det mest smakfulla sätt, inte bara överraskande utan också övertalande". En annan avdelningen heter spridandet av nyttiga lögner. Konkurrenten Den Glupande Ulven har nyttiga lögner som specialitet och tidningen har tvingats svara. Några fler företelser på Senaste Timmens Nyheter:

• Tidningen har sin egen "bolagsteater" där tidningens medarbetare uppträder.
• Arbetsverktyg beskrivs: "Hon tryckte, sköt och klappade på en mängd klaffar och tangenter på sitt skrivbord, och efter några minuter var tidningsartikeln klar". Korrektur behövs inte "för sättningsmaskinen kunde inte göra några misstag".
• Alla medarbetare är delägare i tidningsbolaget inklusive tryckare och tidningsbud. Var och en får sin del av vinsten. Chefredaktörens andel är en smula större än de övrigas. Alla 25 chefredaktörer rådgör varje morgon med sina medarbetare. "Fem av chefredaktörerna är också ekonomichefer". En annan av chefredaktörerna är chef för den "mekanisk-poetiska" avdelningen.
• i kapitlet beskrivs en ny tidning som skall utges i Mjölby som är en "av våra främsta städer". Tidningen skall heta Morgondagens nyheter - "en farlig konkurrent till den tidning som bara innehåller den senaste timmens nyheter".
• En avdelning på tidningen arbetar med återanvänding av artikelmaterial genom "rensnings-, omstöpnings- och finpoleringsmaskiner". Bland annat görs poesi av avhandlingar och "böcker i kemi och fysik".

Tack till min bror Anders som hittade boken, i ett nytryck från 1974, i ett antikvariat i Stockholm. Anders har också hittat den här länken till ett arbete som jämför Lundins och Jule Vernes syn på dagspress i framtiden.

Läs även på http://www.nisus.se/archive/voksenasen.html (2005-09-04)

Mediebullemi och infovärk

Nyligen skrev Le Monde om "mediebullemi" och "infovärk". TV, tidningar, webb och radio leder till informationsöverflöd menar artikelförfattaren. Vissa av oss har svårt att värja oss och försöker svälja så mycket som möjligt och då kommer infovärken som sedan kan leda till ännu allvarligare tillstånd som mediebullemi.

Kraften i nya medier i Afrika

Framtiden finns i mobilen. I varje fall i Tunisien där jag har rest runt i en vecka och sett mängder av tunisier knappa på de senaste modellerna. En porslinshandlare visade oss video-snuttar på en SonyEricsson. Reklam för operatören Tre:s 3G-tjänster lyste över Medinan både i Sousse och Tunis.
Tunisien styrs med fast hand av den före detta generalen Ben Ali. Jag har svårt att bedöma om landet har pressfrihet. Men jag såg en stark ekonomisk tillväxt med egna ögon att döma av tecken som multinationella företag, motorvägsbyggen och nya fina förorter. Googlar man Ben Ali, ifrån det svenska och förhoppningsvis ocensurerade Internet, så finner man både supporter- och motståndarsajter. Enligt vår guidebok så säkrar en speciell avdelning tjänstemän under Ben Ali att sajter blockeras för åtkomst från insidan av landets gränser. Bland länkarna från Sverige finner jag å andra sidan bevis på att Ben Ali engagerar sig både nationellt och internationellt för informationssamhället och IT.