Redaktionell "takeover"

Adressa.no, den ledande nyhetssajten i norska Trondheim gör, några gånger per år, redaktionella takeovers - s.k. "1010 grids".

Format för feature?

Kan FLYP Magazine vara ett format för feature på en tidningssajt?
Svar: Nej inte än och kanske aldrig. Personligen har jag inte tålamod att konsumera dessa, i och för sig, läckra och klickvänliga sidor. Framför allt är det för dyrt att producera. Och var finns talangen som överhuvudtaget skulle kunnna producera? Men det kommer en dag! Kanske blir det sånt här som skiljer profesionella medier från bloggar och sociala medier.

Självkritiskt Wikipedia

I gårdagens IHT fanns en artikel om Wikipedia. Jimmy Wales, som är Wikipedias ansikte utåt, beskrev demografin för wikipedia typiska bidragare:

• över 80% män
• över 65% singel
• över 85% utan barn
• omkring 70% under 30 år

Nästa gång jag hamnar på Wikipedia, och det händer allt oftare, kommer jag nog att överväga tolkningen av texten en andra gång.

Vad jag skulle vilja läsa mer om i branschpress

Tiden är knapp. Det märker vi som har fötterna på jorden. Tiden räcker liksom inte till. Det finns många medier att konsumera - så mycket professionellt och användargenererat innehåll. Fransmännen kallar den vanligaste formen av utbrändhet för "intellektuell överbelastning" - ett bra uttryck. För mycket info kan liksom kväva en. Balans i livet är förutsättningen för att kunna ta til sig information. The Economist kallar användargenererat innehåll för en kommersiell återvändsgränd i sitt senaste nummer. En förutssättning för publicisitisk verksamhet är ju ekonomin i verksamheten. Om varken annonsörer eller läsare är beredda att betala har vi en utmaning att matcha skrivar- och skaparlusten som Internet nu gör möjlig att förverkliga. Men i samma artikel brinner en låga av förhoppning av att kunna revolutionera vetenskapsvärlden genom nya ratingsystem av vetenskapsbloggar. Jag tror att redaktioner som jobbar i realtid, som de som finns på dagstidningar, har en viktig roll i att hitta tallang och kvalitet för olika sammanhang och kontext. Precis som The Economist hoppas skall ske i vetenskapsvärlden.