Redaktörer är som skivbolagsdirektörer

Esther Dyson gör en intressant jämförelse mellan redaktörer och managers i skivbranschen. Redaktörer är för skrivare vad managers är för musiker, helt enkelt. Talang att skapa behövs stödjas av talang för att göra urval genom publikkännedom och intuition.
Esther Dyson skrev för några år sedan Release 2.0 - en sorts föregångare till OReillys web 2.0 - men inte lika välformulerad. För några års sedan skickade jag henne ett mail efter att ha läst något på webben hon skrivit som jag tycket var fel. Dagarna därpå kom ett mail där hon ville träffa mig. Vi sågs dan efter på ett hotell nära Arlanda.

Det finns hopp

Jag förutsätter att en professionell redaktion stärker vårt samhälle - lokalt som nationellt som internationellt. Ju större redaktion och ju större skala desto mer professionalism kan vi förvänta. Jämför Economist, New York Times, DN, Corren, och Folkbladet. Här finns professionella redaktioner på alla fem relativt deras skala.
Här hemma liksom i Amerika kommer kring 1-5% av totala intäkterna från online (några undantag finns med högre intäkter hos t.ex. Schibsted som är bland de bästa i klassen på detta). Problemet är att publicistiska onlinemedier i princip bara har en intäktskälla - företagsannonsörer. Publicister i tryck har haft tre - förutom företagsannonsörer, även privatannonsörer och läsarintäkter - dvs prenumerationer. Jag har inte sett någon riktigt framgångsrik onlineaktör i kategorin med intäkter från läsare.
Ett undantag dock. The Wall Street Journal som har fortsatt att ta betalt i båda ändar (men inte av privatannonsörer vad jag vet). Nu rapporteras nya siffror från wsj.com på 5,7% ökning i intäkter från onlineoprenumerationer på Wall Street Journal Online. Sajten har 811 000 prenumeranter!
Jag har alltid sagt att hoppet finns för att ta betalt för innehåll online. Det är bara för tidigt att bedömma om dey kan ske och när. Bladet har gjort en pionjärarbete i Sverige - det sägs att man har 50 000 betalande för sin 20 kr/månads "+-tjänst". Ingen lokal medieaktör har dock lyckats än. Men det finns lovande exempel som Corren mera. Även Bohusläningen, GD och Dalarnas Tidningar prövar - men där handlar det om tidningen online - vilket är mer är en hygienfråga. Det hör till saken att Dow Jones, som äger wsj.com, i december 2006 offentliggjorde att man har för avsikt att sälja sex lokala dagstidningar som också ingår i koncernen.

Tio trender

Tio trender inför 2007 för lokala medier på nätet med kommentarer.
Intressant blogg att följa för övrigt.

"Dom fattade ingenting"

Det händer att man hör sig själv säga saker som man är trött på att höra själv. Till exempel vedertagna branschsanningar i slarvig populärversion. Oj vad man ångrar sig.
Idag var jag i Göteborg på Dagspresskollegiet och diskuterade hot och möjligheter med nya mediers tillsammans med en rad mediefolk och forskare. Någon refererade till en scenariorapport som konsultföretaget Kairos Futures gjorde kring 1996 på mitt och TUs uppdrag (jag jobbade där då). Då slank det ur mig: "...vi hade ett seminarium kring rapporten och några direktörer lämnade salen i vredesmod när ett av fyra scenarios presenterades: det om pensionsklubbar som redan 2005 skulle bläddra i, för övrigt försvunna, papperstidningar. Dom fattade ingenting" (med syftning på direktörerna). Där kom den.
De direktörer som gick hem då kanske gjorde rätt ändå. Branschens bästa år någonsin var kring sekelskiftet och förra året. Svenska tidningsledare har agerat skickligt. Speceillt på Schibsted. Men även lokaltidningar. Vilka resultat! Bravo direktörer.
Mer än tio senare tror jag ingen direktör skulle lämna rummet. Men det är nu.

Aftonbladet ansluter sig till Expressens lokala strategi

Idag visade sig ryktena stämma. Aftonbladet satsar på egna sajter i de tio städer som Expressen lanserade lokalsajter för i höstas. Bladet har redan gjort det i de tre storstäderna. Nu kommer Bladet i egna versioner för Umeå, Uppsala, Västerås och Norrköping med flera. Skillnaderna mellan Expressen och Aftonbladet:
- Aftonbladet rekryterar inga lokala reportrar - allt skall ske från huvudstan.
- Aftonbladet kommer att utnyttja övriga Internetverksamheter inom Schibsted - Blocket, Hitta, BytBil, Mötesplatsen, Bloggportalen, Klipptoppen. Där är Expressen ganska tunna.
- Aftonbladet kommer att sälja själva lokalt samt genom Hi-media.
Idén verkar mer kommersiell än publicistisk. Men det är klart att på sport och när det händer stora saker då har kvällstidningarna resurser. Så när det händer något stort i någon av de 10 orterna framöver så kommer ni att se en nyhetsmatch med minst tre tävlande parter. Låt oss hoppas att den med mest lokal kännedom vinner. Visst dom betalar min lön. Men dom står också för trovärdighet och lokal förankring.

Internet i mobilen eller mobilen kopplad till Internet

Sånna som jag har undrat. Skall mobilen med sin infrastruktur bestående av SMS, MMS och säkra betalningsmekanismer och premiumtjänster skapa en underbar framtida värld av DRM eller skall mobilen bli en förlängning av Internet som man kan ha i fickan. Just nu 1-2 till det senare. I tisdags lanserade VK ett eget direktnummer 72090. Numret lanserades med egen bilaga.

Bilindustrin, flygindustrin och amerikanska tidningsbranschen

Jag har haft förmånen att under en vecka besöka ett 10-tal tidningsutgivare med avancerade onlineverksamheter i Florida, Washington DC och Kansas. Det var en omtumlande resa. Amerikansk storstadspress är i kris som aldrig förr. En liknande kris som den amerikanska bilindustrin och flygbranschen går igenom just nu på grund av stela strukturer och maktfullkomliga fackföreningar. Men visst - det handlar om en bransch, altså tidningsbranschen, där rörelsemarginalen har varit 30% och över som regel. Problemet är bara att ägarna har vant sig vid dessa överleveranser under årtionden - om inte århundraden. Varför kris när amerikanska ekonomin tuffar på ganska bra? Svar: Sjunkande upplagor när nationella nyheter finns att få gratis i tv, på Internet och i gratistidningar och nya alternativ för annonsörer i gratistidningar och framförallt Internet.
De tidningsutgivare som har en lokal grund snarare än regional eller nationell grund tycks klara sig bra (och då skall man veta att amerikanska regiontidningar är i storleksklassen GP och DN i USA). Speciellt mindre utgivare som bejakar utveckling och Internet är optimistiska. Ett bra exempem är News Press (som ändå ingår i Gannettkoncernen). Grunden för optimismen är möjligheten att bli hyperlokal, använda databaser journalitiskt, utveckla lokalt näringsliv på Internet och starta tv över Internet.

Hur ta betalt för reklamplats?

Genom det århundrade som reklam har funnits har olika betlaningsmodeller utvecklats, prövats och ratats. Faserna i en klassisk köpprocess kan beskrivas som Attention, Interest, Desire och Action - AIDA.

• Köpprocessen inleds med uppmärksamhet (attention) genom tidningars textreklam, tv-spottar eller banners på startsidor på webben. Hur tar vi betalt? Eftersom mediet inte kan ansvara för produktens egenskaper eller reklamens utformning och därmed inte heller för reklamens effekt så tar mediet betalt per de antal kontakter som reklamen kan skapa. På webben förvandlas detta i antal annonsexponeringar.
• Köpare som har bestämt sig för att handla söker aktivt handlare i en katalog, på rubriksidorna i en dagstidning eller på nätet. Här finns arenor som det gäller att synas på när plötsligt konsumenter går till "action". En kund kan vara värd stora belopp.

Google har tagit fram en ny annonseringsform som just nu har överlägset störst tillväxt i Sverige, Europa och Amerika. Den kallas sökordsmarknadsföring och dyker upp högst upp och på sidan av sökresultat i Google. Annonsören betalar bara när användare klickar på annonserna. Google auktionerar ut sökbegreppen som styr när annonser skall visas. Sök t.ex. på "Mesothelioma" - en asbest-relaterad sjukdom - och till höger om sökresultaten lär amerikanska advokatfirmor betala 30$ per klick. Den här typen av annonsering omsätter 600 miljoner kronor i år i Sverige varav Google lär ta ca. 400 miljoner kr! Mycket pengar från ingenting på tre år! The Economist skrev nyligen om att sökordsmarknadsföringen har börjat drabbas av s.k. "klickbedrägerier". Det finns två olika former av bedrägerier: mediet klickar själva på annonser för att driva intäkter eller annonsörers konkurrenter (t.ex. konkurrerande advokatbyråer) klickar för att öka kostnaden för sina fiender. Google och Yahoo har blivit stämda av annonsörer p.g.a. sådan här s.k. "bogus clicks". Efter att ha ignorerat företeelsen lär nu Google och Yahoo ta det på största allvar.
En trend är att annonsörer istället erbjuds betala "per action" - alltså bara om annonsen leder fram till ett köp eller en nedladdning. Google testar detta liksom nya aktörer som Turn och Snap. Dagspressen har en unik kombination av publicistisk verksamhet och lång erfarenhet av annonsförsäljning. Men nätet är ett nytt medie och gamla läror måste ifrågasättas och omprövas. På vägen kan man tjäna stora pengar: Google har t.ex. ett börsvärde på 150 miljarder dollar! Vilken metod kommer att dominera nätet? CPM (cost per 1000s) eller CPA (cost per action)? Jag tror som vanligt "både-och": Båda kommer att samexistera.

Framtidens lur enligt The Economist

Min favoritblaska The Economist har i ett aktuellt nummer en "Technology Quarterly" med flera insiktsfulla artiklar (bara tillgänglig för betalande på nätet). Huvudtemat är framtidens telefon. Så här beskrivs den:

• Mobilen är personlig och modell, märke, form och funktion ger sociala signaler. Vi lever en tid där dessa egenskaper betonas.
• Mobilen ligger ca. 5 år efter PCn ur aspekten datakraft. Den kommer att komma ifatt. En människa läser 10 MByte per dag, hör 400 MByte dagligen och ser 1 MByte per sekund. Inom ett decennium kommer mobiltelefoner, enligt artikeln, att ha möjlighet att lagra ett helt liv i video. Mobilen blir en "livsinspelare" ("life recorder"). För några år sedan läste jag att Bill Gates hade en liknande vision.
• Forskare på Nokia menar att inom ett decennium kan en vanlig mobil lagras med all musik som någonsin har spelats in. Uppdateringar kan ske vi mobilnätet. Nättrafiken kommer huvudsakligen att bestå av rättigheter som reglerar tillgången till musiken i luren.
• Mobilen är framtidens nyckel. Den kan öppna dörrar och kassaskåp.
• Mobilen som plånbok. Mobilen är redan ett betalningsmedel eftersom den är kopplad till fakturering från min mobiloperatör. Varför inte betala i butik med mobilen. Mobilen blir ett kreditkort och operatören blir bank. Sedan flera år förhandlar Citygate tillsammans med Bonniers och Schibsted för att detta skall fungera med en rimlig intäktsdelning här hemma. Det går trögt.
• Mats Lindoff på SonyEricsson spekulerar i mobilen som hjälpreda. Visionen är att kunna fråga Google var favoritklädesplagget befinner sig - i garderoben, i tvätten eller på utlåning. Det förutsätter att plagget har en liten radiosändare antar jag (RFID-chip).
• Display och tangentbord skapar begränsningar för mobiltelefonen till form och design. Just nu pågår mycket praktisk forskning till att förmedla visuellt innehåll från telefonen på vägg, i speciella glasögon eller, varför inte, rakt in i tankarna. Detsamma gäller tangentbord - varför inte skriva och kommunicera via tanken. Redan idag kan förlamade styra datorer med tanken. Enligt en amerikansk forskare, som finansieras av amerikanska försvaret, kommer detta att vara möjligt i din mobil om 20 år.
• Framtidens lur tycks INTE ha videotelefoni. Det blev ingen succé. Det trodde man på 1900-talet. Den erfarenhet ger oss en brasklapp över spekulationer om framtidens telefon.
• Mobilen har förändrat våra vanor. För att se framtiden skall man inte tänka teknik, som ovan, utan man skall tänka sociala beteenden. Mixa t.ex. mobilen och bredband med dataspel, virtuell verklighet, communities, e-handel och ständig uppkoppling. Artikelförfattaren menar att det därför är svårt att förutsäga framtiden.

I denna underbara framtid finns inte bara de integritetshot, som artikelförfattaren pekar på, utan också hot för människans sinnesfrid. Det ser jag hos mina egna barn. Med allt gott kommer okså ont.

En rekommenderad stund framför smarta burken

Tack vare Digg hittade jag ett underhållande tv-program om historien bakom webben.

Vem skall skapa? Vem skall välja?

Vem skall skapa nyheter? Vem skall välja nyheter?
För att skapa nyheter krävs kunskap och erfarenhet. För detta har vi ett skrå - journalisten. Journalism finansieras genom att sälja nyheter och annonsplats i anslutning till nyheter. Medieföretag har i vårt land kunnat finansiera journalister genom tidningar. Några få aktörer har lyckats finansiera journalism genom tv och radio. Det senaste decenniet har Internet blivit en lovande ny finansieringform för journalism. Det har gått trögt. Men det senaste åren har ivarjefall annonsfinansiering av webbsajter tagit fart. I Sverige omsätter Internetannonseringen strax över 2,5 miljarder i år. Min uppfattning är att mindre än en tredjedel av detta belopp finansierar publicistik.
På nätet är konkurrensen stenhård mellan den som skapar och den som väljer innehåll. Jag kan som konsument ta mig till källan för nyhetsskapandet - SR, DN, DI, Aftonbladet, tv4 eller SVT. Jag kan också ta mig till Google News (som med automatik djuplänkar til nyheter), DagensPS (som med hjälp av en liten redaktion samlar dagens ekonominyheter från konkurrenter), min favoritblogg (en privatperson som tipsar om bästa nyhetskällan) eller Digg.com eller numera Netscape.com (som låter användare betygsätta nyheter på olika sätt).
Ett sätt att se på skillnaden mellan att skapa och välja nyheter är parallellen till köpprocessens AIDA (Attention Interest Desire Action). Låt oss kalla den informativa processen AINIR (Attention Interest Need Information Reliability). Vilka aktörer i kedjan AINIR kan hjälpa oss att finansiera journalism?

Nästa hit i mobilen: positionering och karta

Jag anar att nästa boom i mobilen handlar om positionering och karta. Några företag ligger speciellt bra till:
- Nokia, SonyEricsson med flera kommer och HTC och Benq har redan lurar som integrerar GPS.
- Google samlar garanterat sin innovationskraft kring kartor i mobila positioneringstjänster.
- Telia har flera års erfarenhet av GSM- och GPS-positionering (just nu Telia Navigator).
- På nätet positionerar sig även katalogtjänsterna i mobilen: speciellt Eniro och Hitta.
- Citygate har ett ramavtal med Cartesia - måtte dom hålla takten.
Det finns redan lösningar för att positionera hustru, make och barn med de här teknikerna. I Amerika t.ex. AccuTracking. En rolig variant är en kombination av Google Maps med AccuTracking på konstprojektet Hitchhikers.
I USA omsätter positionerings- och trackingtjänster 30 m dollar i år. Marknadsanalytiker tror att marknaden kan vara värd över 2 miljarder dollar om fem år. Men visst har konsulter viftat med liknande siffror förut - alltid minst 5 år framåt. Skillnaden är att infrastruktur och Internetaktörer nu tycks mogna att närma sig konsumenter med användbara tjänster. Snabba att följa kommer att vara kollektivtrafik och biltillverkare. Jag tror i sammanhanget att framtidens navigeringssystem för bilar och mobiler kommer att vara annonsfinansierade.
Frågan är hur lokaltidningar skall positionera sig för att bidra och få näring ur positionering? Skall vi välja Google, Cartesia eller Telia som partner. Kanske alla tre? Antagligen ja. Det kommer ändå att ta tid för alla aktörer att lära sig av dyra misstag på resan från 2 miljoner till 2 miljarder dollar.

Mot eller med sök

De senaste veckorna har utgivare ställts inför nya faktum. Google och Sesam djupindexerar, djuplänkar och kopierar innehåll till egna servar. För den som vil göra något åt saken finns det tips att hämta.
Samtidigt genererar Google och Sesam trafik till utgivarnas sajter. Trafik som ger annonsintäkter.

Tempot ökar i Örebro, Umeå och Norrköping

Utvecklingstakten av lokala Internetmedier ökar. Den som bor i Örebro t.ex. kan numera välja mellan:
- Expressens Örebroupplaga
- DinDels Örebroupplaga
- Sedan finns ju Eniro, Hitta och Lokaldelen med Örebrotjänster
- Eller att söka på Örebro i nya Google News eller Sesam
med flera.
De flesta av dessa ovan har vuxit fram under 2006!

Nu vet vi

Det var Expressen som rekryterade säljare till lokala nyhetssajter. Även Eniro förbereder en mängd lokala katalogtjänster via Din Del. En tredje aktör som samlar ny energi är Lokaldelen som nyligen har tagits över av EDSA förlag med Eniro's f.d. koncernchef som hövding. I dagarna köpte EDSA gamla handelsplatsen Torget.se som svenska Posten startade på det hysteriska 1990-talet.

Gratis kurs i webb-tv hos auktoriteten

BBC bjuder på ett mycket pedagogiskt upplägg för t.ex. dagstidningar som vill starta webb-tv.

Framtiden för dagstidningar

I den här artikeln från The Independent kan man häpna över
hur en mängd tunga direktörer och redaktörer i brittisk dagspress
spekulerar i ett radikalt paradigmskifte till nätet de närmaste åren.

Läsa på mobilen som att titta in i en textkanon

Här kan du se ett nytt sätt att visa text. Kan användas t.ex. på en mobildisplay.

Ny form på...

...gp.se. Formatet är mer likt kvällstidning på nätet. Läs chefredaktören Falks presentation av den nya skruden. Några nyheter (citerade av Falk):

• "Formspråket är modernare och mer kraftfullt, och färgskalorna tydligare och mer inbjudande. Det går också att förstora själva texten, det vill säga göra varje bokstav större"
• "Vi har samtidigt justerat navigeringen så att det ska bli så lätt som möjligt för er läsare att hitta just det ni söker; det är också enklare att se länkade faktabakgrunder och sidoartiklar."
• "Sedan en kort tid tillbaka har vi dessutom lanserat en ny tjänst: möjligheten att på gp.se direktkommentera till exempel nyhetsartiklar, krönikor, analyser, ledare och debattartiklar. Gensvaret har varit stort och omedelbart - kommentarerna till artiklar och till andras inlägg har strömmat in."
• "Om bara några veckor utökar vi ytterligare möjligheterna för er läsare att medverka på gp.se. Då kan ni som vill själva recensera och sätta betyg på till exempel konserter och skivor."

En annan nyhet på GP är ett tydligt tipsnummer för sms och mms.

Hur skall vi förhålla oss till Google?

Just hemkommen från konferensen ifra.com/beyond i Wien. Teman var comunities och sök. Annars mycket upprepningar från tidigare års konferenser. Rob Curley var till exempel där och talade - honom känner vi redan. Frågan som ekade utan svar i den stora kongresssalen med 450 deltagare från nästan 30 länder var hur branschen ställer sig till Google som får en viktig andel av sina nya intäkter från dagstidningssajter världen över - utan ersättning. Inom kort lanseras Google News i Sverige! Men inga publishers tar tydlig ställning mot Google utom i Belgien. WAN gör ett försök med att utveckla Automated Content Access Protocol - ACAP. Schibsted lanserar egen sök och lovar ersättning - ivarjefall till egna tidningar. Personligen tycker jag att vi skall både arbeta med Google och arbeta för ersättning.
Jag passade på att arrangera några studebesök i Wien i onsdags för ett grupp bestående av representanter från Citygate-ägare. Temat bland österrikiska utgivare är lönsamhet på nätet. Man kan grovt säga att dom ligger några år efter Sverige när det gäller Internetannonsering. Se t.ex. deras topplista. Sedan början på september finns en ny betald riksdagstidning med den stolta titeln "Österreich" och en associerad ny riksnyhetssajt oe24.at. Österrikiska nyhetssajter som Der Standard, News Networld och Kleine Zeitung erbjuder redaktionella miljöer utan "störande" banners. Å andra sidan erbjuds annonsörer "advertorials" med stor framgång - annonsmärkt yta som liknar redaktionella sidor (något man ser regelbundet i svenska dagstidningar - men absolut inte på nätet). Ett annat framgångsrikt annonsformat är att låta annonsörer synas i kontext där utvalda sökord förekommer (t.e.x. på artikelsidor där ordet "telekom" förekommer syns, i en annonsmärkt ruta intill redaktionell text, annonsörer med länkar som har köpt närvaro i anslutning till ordet "telekom").