Ikväll hade IAB Sverige styrelsemöte. Sedan ett år deltar jag i styrelsen och offrar fritid och ägnar energi åt att bygga upp verksamheten i Sverige. I september förra året fanns ingenting. I de flesta andra länder där Internetanvändandet har tagit fart finns redan IAB sedan många år. I Norge finns ett lokalt IAB som kallas INMA, i Danmark finns ett IAB som kallas FDIM och i England finns IAB UK o.s.v. Hur långt har vi då kommit med IAB Sverige - ett år senare. Vi har:
startat ett antal "Task Forces - TFs" varav de som har kommit längst är grupperna för mätning och video.
arrangerat ett antal frukostmöten i våras - nästa är i slutet på september (i Stockholm).
arrangerat ett resor till internationella IAB-arr i Oslo och Berlin i våras.
fått igång de första kanslifunktionerna.
satt igång processen för att rekrytera ledning och egna kanslifunktioner.
Dagens styrelsemöte fyllde mig med entusiasm. Ja - detta är värt mödan. Bland annat hörde vi ordförande för TF video, Alfred Ruth, berätta om deras lathund i videoannonsering som bör publiceras redan i höst. Alfred sitter även med i IAB UKs videogrupp. Deras nyligen publicerade och betydligt mer detaljerade dokument finns publicerat här.
Vi har snart 30 medlemmar och behöver många fler för att få riktig fart på verksamheten och komplettera övriga aktörer med IABs internationella nätverk och plattformar. Argumenten är många för att bli medlem. Min kollega i IAB Sveriges styrelse, Rufus Lidman, listar argumenten rakt på sak. Häng på! Mer info finns på www.iabsverige.se.
I torsdags grundades ett svenskt IAB. Samma dag publicerade KIA äntligen regler för mätning och publicering. Å ena sidan har KIA skapat kanske världens mest transparanta Internetannonsmarknad genom KIA-Index. Få länder har veckovis publicerade data för unika webbläsare, antal besök och sidvisningar för över 330 sajter. Å andra sidan har KIA haft några organisatoriska härdsmältor genom åren (läs från oktober 2005). På mötet i torsdags samlades över 50 personer av strax över 100 kallade. Google var där - bolaget är IABs överlägset största finansiär sades det. En andel av sökjättens annonsomsättning tilldelas tydligen kontinuerligt till IAB (hur mycket fick vi dock inte veta). Listan som gick runt för intresserade grundare fick några underskrifter. Dock inte Citygate denna gång i alla fall. Dels är det dyrt med grisen i säcken (ca. 20 000 kr per år eller strax över 4 000 kr per år för indivuellt medlemskap) men framförallt är Citygate redan medlemmar i TU som är en huvudmännen bakom KIA. Rollfördelningen mellan KIA och IAB bör redas ut innan vi går med i IAB. I Norge har INMA, motsvarigheten till KIA, gått ihop med IAB. Det vore intressant att höra erfarenheter därifrån? Grundarmötet i torsdags sammankallades av TS som har haft en halv miljon kronor i rätts- och böteskostnader på grund av KIA i år. En misstänksam inställning till KIA kändes av på mötet och går att skönja även hos bloggare som var med. KIAs nya regler är ett märkligt dokument. Det är första gången sedan KIA-starten för många år sen som regler publiceras vad jag vet. Arbetsgruppen bakom dokumentet listas men det tycks inte ha funnits någon ordförande. Det framgår i alla fall inte hur arbetet har organiserats. Jag tror att IAB har betydligt större krav på beslutsprocesser. I dokumentet säljer KIA in vad som planeras i framtiden: mobila mätningar och webb-tv-mätningar och godkännande av Google Analytics som mätverktyg. Jag saknar dagmätningar och kategorier? Kanske IAB kan visa på något land där sådan data publiceras transparant kontinuerligt? Det skulle säkert sätta fart på KIA i så fall. Fler nyheter på gång inom Internetmätningar:
RI byter ut Insight XE mot Realmedia Open Ad Stream 6 Analytics
RI lanserar Orvesto Internet med bland annat data för äkta räckvidd per dag baserad på Internetpanel av minst 12 000 personer
Tack vare Google Analytics skapar SIS ett alternativ till KIA Index
Under min tid på Citygate har jag insett att vi behöver mer kunskap om våra möjligheter och utmaningar inom annonsering på nätet. Med "vi" menar jag nya lokala medier på Internet. Organisationen INMA, the International Newspaper Marketing Association, tände på min idé och i förra veckan hölls ett första Internet Ad Summit i London med ett 60-tal deltagare från ett 20-tal länder (presentationerna finns nedladdningsbara). Temat under konferensen blev kampen mellan prissättning per kontakt och prissättning per aktion. I min inledning använde jag AIDA-modellen (Attention, Interest, Desire, Action) för att beskriva annonskommunikation. Enligt IRMs prognos för svenska marknaden kommer Internet att vara den största annonskategorin i år med en andel på 15,1% av reklamkakan och 5 miljarder kronor i omsättning. Det är första året som Internetannonseringen, enligt prognosen, blir den största kategorin - större än tv och större än lokalpress t.ex. Genom att använda AIDA-modellen kan man placera IRMs prognos på ca. 1,9 miljarder av Internetanonseringen som går till annonsering/sponsring (alltså displayannonser/banners på Internet) nära Attention (det första A:et i AIDA). Denna typ av annonsering liknar dagspresen s.k. "textsidesannonser" - alltså större annonser i redaktionella miljöer. Här tar vi betalt per kontakt - eler per annonsexponering på nätet. Under det sista A:et i AIDA (Action) kan vi placera Onlinekataloger och rubrikannser som enligt IRMs prognos skall omsätta ca. 1,4 miljarder kr i år. Här tar man betalt per tidsenhet - t.ex. 60 dagar för privatannonser, ansökningtiden för en platsannons eller ett år för en onlinekatalog. Detta är en trång sektor med många aktörer som Eniro, Hitta, Lokaldelen, Blocket, Monster, HemNet o.s.v. Eniro tar den största delen Sist, men inte minst, har sökordsmarknadsföringen vuxit fram från ingenstans för ett par år sedan till 1,5 miljarder kronor i år, Den här type av annonsering hamnar mitt emellan Attention och Action - d.v.s. under Interest och Desire. Här tar man betalt per aktion - t.ex. per klick, per lead eller per försäljning. Google tar den absolut största delen av kakbiten. Mest tillväxt har sökordsmarknadsföringen och därefter displayannonseringen. Min poäng till kollegerna i London var att publicistiska nyhetsmedier har styrka i den första kategorin där det gäller ha stor publik. I de andra två annonskategorierna köper annonsören synlig plats där konsumenter söker närmare köpbeslutet i tid och rum. Mediehus bör utnyttja sin styrka i räckvidd på nätet för att utveckla de andra annonsörskategorier - tex genom att från startsidan, erbjuda länkar till platsannonsörer, bilhandlare och mäklare till visningar i enhetliga databaser och vidare till annonsörernas sajter (eller direkt dit). Jag har sett prognoser på att en typisk annonsör i framtiden kommer att avsätta 20%, istället för dagens 40%, på CPM-baseread reklam (alltså prissättning per kontakt). Samma prognosmakare tror att kosnad per sälj och kostnad per lead kommer att öka från 10% till 30% och att kostnad per klick kommer att ligga kvar på 50% av typannonsörers budget. Jag rekommenderar en titt på Tomasz Jozefackis presentation, som i en pedagogisk 10-stegsraket beskriver en guide för att bygga upp Internetannonsering i ett mediehus. Jozefacki har en bakgrund från nytimes.com och är nu Internetansvarig på Polens största mediehus Agora där bland annat Gazeta ingår. Andra exempel gavs från norska Derdubor.no (som kombinerar katalogfunktioner, nationell sajt och lokala nyhetssajter med en strukturerad och proaktiv försäljning) och svenska mediehuset NT (i en kraftfull presentation av Theo Blanco). Danny Meadows-Klue gjorde en insiktsfull presentation av trender inom Internetannonseringen. Bland annat menade han att ISPs kommer att sälja beteenendebaserad data om användare framöver! Visst! Även Google var där. En nyanställd soldat framförde, med religiös övertygelse, sitt budskap från jätten som handlade om nytt gratisformat för video ("Video units"), om nya interaktiva annonsformat i klickprogrammet ("Gadget Ads") och om samarbetet med dagspress i USA där Google skapar annonser för tryck (som inte finns i Europa - än så länge). Alla tre produkterna är imponerande smarta och banbrytande i sin funktionalitet.
