Kampen mellan kostnad per kontakt och kostnad per aktion - rapport från INMA Internet Ad Summit i London

Under min tid på Citygate har jag insett att vi behöver mer kunskap om våra möjligheter och utmaningar inom annonsering på nätet. Med "vi" menar jag nya lokala medier på Internet. Organisationen INMA, the International Newspaper Marketing Association, tände på min idé och i förra veckan hölls ett första Internet Ad Summit i London med ett 60-tal deltagare från ett 20-tal länder (presentationerna finns nedladdningsbara).
Temat under konferensen blev kampen mellan prissättning per kontakt och prissättning per aktion.
I min inledning använde jag AIDA-modellen (Attention, Interest, Desire, Action) för att beskriva annonskommunikation. Enligt IRMs prognos för svenska marknaden kommer Internet att vara den största annonskategorin i år med en andel på 15,1% av reklamkakan och 5 miljarder kronor i omsättning. Det är första året som Internetannonseringen, enligt prognosen, blir den största kategorin - större än tv och större än lokalpress t.ex. Genom att använda AIDA-modellen kan man placera IRMs prognos på ca. 1,9 miljarder av Internetanonseringen som går till annonsering/sponsring (alltså displayannonser/banners på Internet) nära Attention (det första A:et i AIDA). Denna typ av annonsering liknar dagspresen s.k. "textsidesannonser" - alltså större annonser i redaktionella miljöer. Här tar vi betalt per kontakt - eler per annonsexponering på nätet.
Under det sista A:et i AIDA (Action) kan vi placera Onlinekataloger och rubrikannser som enligt IRMs prognos skall omsätta ca. 1,4 miljarder kr i år. Här tar man betalt per tidsenhet - t.ex. 60 dagar för privatannonser, ansökningtiden för en platsannons eller ett år för en onlinekatalog. Detta är en trång sektor med många aktörer som Eniro, Hitta, Lokaldelen, Blocket, Monster, HemNet o.s.v. Eniro tar den största delen Sist, men inte minst, har sökordsmarknadsföringen vuxit fram från ingenstans för ett par år sedan till 1,5 miljarder kronor i år, Den här type av annonsering hamnar mitt emellan Attention och Action - d.v.s. under Interest och Desire. Här tar man betalt per aktion - t.ex. per klick, per lead eller per försäljning. Google tar den absolut största delen av kakbiten. Mest tillväxt har sökordsmarknadsföringen och därefter displayannonseringen.
Min poäng till kollegerna i London var att publicistiska nyhetsmedier har styrka i den första kategorin där det gäller ha stor publik. I de andra två annonskategorierna köper annonsören synlig plats där konsumenter söker närmare köpbeslutet i tid och rum. Mediehus bör utnyttja sin styrka i räckvidd på nätet för att utveckla de andra annonsörskategorier - tex genom att från startsidan, erbjuda länkar till platsannonsörer, bilhandlare och mäklare till visningar i enhetliga databaser och vidare till annonsörernas sajter (eller direkt dit).
Jag har sett prognoser på att en typisk annonsör i framtiden kommer att avsätta 20%, istället för dagens 40%, på CPM-baseread reklam (alltså prissättning per kontakt). Samma prognosmakare tror att kosnad per sälj och kostnad per lead kommer att öka från 10% till 30% och att kostnad per klick kommer att ligga kvar på 50% av typannonsörers budget.
Jag rekommenderar en titt på Tomasz Jozefackis presentation, som i en pedagogisk 10-stegsraket beskriver en guide för att bygga upp Internetannonsering i ett mediehus. Jozefacki har en bakgrund från nytimes.com och är nu Internetansvarig på Polens största mediehus Agora där bland annat Gazeta ingår. Andra exempel gavs från norska Derdubor.no (som kombinerar katalogfunktioner, nationell sajt och lokala nyhetssajter med en strukturerad och proaktiv försäljning) och svenska mediehuset NT (i en kraftfull presentation av Theo Blanco). Danny Meadows-Klue gjorde en insiktsfull presentation av trender inom Internetannonseringen. Bland annat menade han att ISPs kommer att sälja beteenendebaserad data om användare framöver!
Visst! Även Google var där. En nyanställd soldat framförde, med religiös övertygelse, sitt budskap från jätten som handlade om nytt gratisformat för video ("Video units"), om nya interaktiva annonsformat i klickprogrammet ("Gadget Ads") och om samarbetet med dagspress i USA där Google skapar annonser för tryck (som inte finns i Europa - än så länge). Alla tre produkterna är imponerande smarta och banbrytande i sin funktionalitet.

Vad kommer efter nuheter?

Vi vet vid det här laget att nyheter drar trafik. Vad finns mer som lokala medier kan locka med som har publikpotential? Kanske några nya tjänster kan ge en hint:

• NA's nygamla nöjesavdelning "meny". Kalender, nöje, vimmel, film, scen, musik,webb-tv och - faktiskt - annonser för målgruppen.
• Familjetjänster på VK och på sajterna i Norrbottens Media (NSD t.ex).
• Kategorier som mat&dryck och ekonomi på UNT.
• Lokala sidor på NA, ÖP och Allehanda.