Ny form på...

...gp.se. Formatet är mer likt kvällstidning på nätet. Läs chefredaktören Falks presentation av den nya skruden. Några nyheter (citerade av Falk):

• "Formspråket är modernare och mer kraftfullt, och färgskalorna tydligare och mer inbjudande. Det går också att förstora själva texten, det vill säga göra varje bokstav större"
• "Vi har samtidigt justerat navigeringen så att det ska bli så lätt som möjligt för er läsare att hitta just det ni söker; det är också enklare att se länkade faktabakgrunder och sidoartiklar."
• "Sedan en kort tid tillbaka har vi dessutom lanserat en ny tjänst: möjligheten att på gp.se direktkommentera till exempel nyhetsartiklar, krönikor, analyser, ledare och debattartiklar. Gensvaret har varit stort och omedelbart - kommentarerna till artiklar och till andras inlägg har strömmat in."
• "Om bara några veckor utökar vi ytterligare möjligheterna för er läsare att medverka på gp.se. Då kan ni som vill själva recensera och sätta betyg på till exempel konserter och skivor."

En annan nyhet på GP är ett tydligt tipsnummer för sms och mms.

Hur skall vi förhålla oss till Google?

Just hemkommen från konferensen ifra.com/beyond i Wien. Teman var comunities och sök. Annars mycket upprepningar från tidigare års konferenser. Rob Curley var till exempel där och talade - honom känner vi redan. Frågan som ekade utan svar i den stora kongresssalen med 450 deltagare från nästan 30 länder var hur branschen ställer sig till Google som får en viktig andel av sina nya intäkter från dagstidningssajter världen över - utan ersättning. Inom kort lanseras Google News i Sverige! Men inga publishers tar tydlig ställning mot Google utom i Belgien. WAN gör ett försök med att utveckla Automated Content Access Protocol - ACAP. Schibsted lanserar egen sök och lovar ersättning - ivarjefall till egna tidningar. Personligen tycker jag att vi skall både arbeta med Google och arbeta för ersättning.
Jag passade på att arrangera några studebesök i Wien i onsdags för ett grupp bestående av representanter från Citygate-ägare. Temat bland österrikiska utgivare är lönsamhet på nätet. Man kan grovt säga att dom ligger några år efter Sverige när det gäller Internetannonsering. Se t.ex. deras topplista. Sedan början på september finns en ny betald riksdagstidning med den stolta titeln "Österreich" och en associerad ny riksnyhetssajt oe24.at. Österrikiska nyhetssajter som Der Standard, News Networld och Kleine Zeitung erbjuder redaktionella miljöer utan "störande" banners. Å andra sidan erbjuds annonsörer "advertorials" med stor framgång - annonsmärkt yta som liknar redaktionella sidor (något man ser regelbundet i svenska dagstidningar - men absolut inte på nätet). Ett annat framgångsrikt annonsformat är att låta annonsörer synas i kontext där utvalda sökord förekommer (t.e.x. på artikelsidor där ordet "telekom" förekommer syns, i en annonsmärkt ruta intill redaktionell text, annonsörer med länkar som har köpt närvaro i anslutning till ordet "telekom").

Kraftfull sök baserad på open source....

...erbjuder Lucene - en del av LAMP (Linux-Apache-My SQL-PHP) för sök. Wikipedia skiver mer lättsamt om "produkten" och länkar till en rad sajter som använder Lucene. En ny svensk sökmotor vid namn Frisim.com använder Lucene och ger träffar på svenska mediesajter. Vad Frisim har för syfte är oklart men aktören dom ser upp til är Google - det märks. Norska Sesam.se använder norska FAST och TT har investerat i Autonomy (ingen av dessa är baserad på open source som Lucene). I Norge använder zett.no och tilde.no Lucene.

Google gör det igen

Verktyg för analys av webbsajter är en viktig del av hantverket. Har genom åren suttit framför webbgränssnitt till verktyg från RedSheriff, TNS Gallup, Nielsen Netratings och RI/RealMedia Insight XE. Google Analytics är det mest lättanvända hitills

Vilket bolag söker säljare på 10 orter...

...i de här annonserna från Poolia? Någon som vet?

Tack Rob - Hyper local hero!

I september hade vi på Citygate glädjen att ha Internetpunkaren Rob Curley på ett heldagsseminarium i Örebro i samband med vårt webbchefsmöte. Curley är en härligt inspirerande talare med en sprudlande och redan förverkligad vision av framtidens lokaljournalistik. Vi räknar med att ha honom tillbaka i Sverige för en workshop i Juni.
Curleys budskap handlar om att gräva där du står och att utnyttja nätets interaktivitet, länkningsegenskaper, multimediaaspekter, modern design och djup i kombination med grävande journalistik. Curley's beskrivning av sig själv: "I'm an Internet nerd from Kansas who is in love with local news and the evolution traditional media". Novembernumret av Fast Company Magazine, ett av de ledande affärsmagasinen, har en stor artikel om Rob Curley. Curley är antagligen den mest prisbelönte webbchefen på den här planeten dessutom. Curley talar på IFRAs konferens Beyond the Printed Word i Wien om några veckor.
Några exempel på Curley meritlista:
- www.kusports.com
- www.lawrence.com
- www.naplesnews.com
Curley har lämnat dessa verk, men man kan sajterna genomsysras av hans arv och idéer. Det krävs en stund på sajterna för att inse unikiteten. Jag lämnar det till läsaren att upptäcka själv.
Curley använder unga praktikanter för att nå sina mål. Man inser att han är duktig på att locka till sig talanger och att driva dem att prestera journalistiska storverk inom knatteligor och superlokal politik.
I september flyttade Curley med sin familj från Florida till huvudstaden Washington DC för att ansvara för bland annat www.washingtonpost.com och www.newsweek.com. Det skall bli spännande att se hur man gör superlokal journalistik mitt i maktens centrum. Stay tuned!

Nya lokala nyhetssajter

Den här här veckan kom två av landets största lokala nyhetsorganisationer, HD och UNT, med nya format på nätet. Båda sajterna lyfter fram senaste nytt: UNT gör det i 3:e spalten från vänster strax under vädret och HD gör det på ett innovativt nytt sätt genom att öppna en sorts "pop up" i spalten till höger. På HD kan besökaren med ett klick få pop up på senaste kommentarerna, senaste diskuterat, senaste webb-tv-rubriker, länkar till arkiv eller tipsa/kontakta. Även UNT har webb-tv med stor ingång strax under huvudet.
Sajterna skiljer sig genom att UNT numera har sidonavigering i vänsterspalt (som Bladet) och HD har toppnavigering under huvudet.
Huvudspalten är 480 pixlar bred på HD och 510 på UNT. På Citygate och Internetsäljarna tror vi på 468 pixlars bredd framöver. Ingen av sajterna följer alltså denna rekommendationen. Men å andra sidan passar en webbannons, såld t.ex. genom TidningsNätet, i antingen 300 bredd eller, framöver i 468 bredd, ju ändå in i båda bredderna. När det det gäller det största annonsformatet har HD valt en toppbanner till höger om huvudet medan UNT har en s.k. fullbanner som fyller hela sajtens bredd ovanför huvudet. UNT skriver ju ut hela sitt långa namn "Upsala Nya Tidning" samt domännamnet unt.se i bredd och det lämnar inte mycker plats. HDs kort anamn lämnar ju mer plats. Vidare har UNT annonsplatser i högerspalt med 200 pixlars bredd medan HD har 242 pixlar i högerspalt.
Längre ned övergår huvudspalten på UNT i 348 pixlar och lämnar istället plats till höger åt en sorts tjänstespalt med 150 i bredd. Här finns: läsarnas nyheter (ny satsning), skicka e-vykort, Pixel för dig som är yngre, en annonsplats, tyck fritt, bildspel, reserubrik med engång till Reseguiden, i vimlet, kokbok, korsord, soduko, lagfarter, bästa höstbilen, läsarnas bilder, tv-guide, Uppsala Lucia 2006 och partytricktävling och sen tar spalten slut. Till höger ligger splaten som börjar med väder och senaste nytt och den fortsätter med mest läst idag (som HD har som pop-up alltså), löpsedel för pappersupplagan, plugg för egna pappersprodukter och ingång till motor- och bostadssektioner och sedan tar även den spalten slut.
I HDs högerspalt finns ingångar med bild för dagens fråga (överst alltså), webb-tv, bildspel, bilagan "Fredag", mer webb-tv, kultur, opinion, ytterligare två ingångar till webb-tv-inslag, "Julia-mordet" osv och längst ned serier, ungdomsavdelningen kax och Soduko.
UNT har egna kategorisidor för motor och bostad. ÄNTLIGEN utbrister jag när jag för första gången på en lokaltidningssajt hittar riktigt nyttiga och unika lokala tjänster. På unt.se/motor är det "Trafikguiden" i högersplat under Lokus-sök som redovisar lokala vägarbeten. I huvudspalten följer motorartiklar och interaktiva frågor och ingång till artikelarkiv. På unt.se/bostad finns Dagens Visningar med 4 hus som visas idag i Uppsala. Bravo! Ingångar till bolånekalkyler i annonsformat från Nordea och Swedbank. Även unt.se/jobb är den kategorissida med utvecklingsmöjligheter.
HD har inga kategorier inom kobb, bostad eller motor. Men HD har framgång med försäljning av toppjobbs och toppmotor i högerspalt. Längs ned har i högersplat har HD två Google AdSense-annonser. UNT visar inte Google-annonser.
PÅ HD kan man se webb-video från HDs Annonsörsdag nyligen i oktober. Lyssna t.ex. på Thorbjörn Falk som beskriver HD framtid som mediehus. Falk talar om webben och "nära" mobiltjänster och City - en ny gratistidning med 20 000 tidningar om dagen som kommer ut från den 5 januari.

Varning för illusioner

Här finns exempel på illusioner. Dvs faktiska synbara ting som skapar effekter som egentligen inte finns. Finns det fler saker i vår omvärld som skapar illusioner?

Tack till Nico för denna fascinerande länk.

Det förtryckta ordet med eftertryck

Tidningsutgivarna (TU) har givit ut en skrift med titeln "Det förtryckta ordet". Peo Wärring, chefredaktör på EK och vice ordförande i TU, skriver i förordet att tryckfriheten aldrig får tas för given.
Tryckfriheten är en grund för vårt demokratiska samhället. Dagspressen kretsar kring och t.o.m. lever ivarjefall delvis, på intresset för den öppna politiska debatten. I skriften ges exempel på modiga individer som framförallt via tryckta medier har utmanat överheten. Det sista exemplet är faktiskt från nätet och handlar om en svensk utrikesminister som får lämna sin post efter att ha UD hade hotat ett webbhotell vars kund hade publicerat teckningar av Muhammed. Detta hände i början på detta år. Andra exempel är Torgny Segerstedt som vågade trotsa Hitler på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Lars Johan Hierta, grundaren till Aftonbladet som pån1800-talet trotsade tryckfrihetsbegränsningar genom att ständigt döpa om tidningen Aftonbladet till "Det åttonde AFtonbladet" och så vidare.
Idag är möjligheten att publicera sig öppen för alla. Det behövs bara Internet och en dator. Vi blir allt fler som fokuserar på kommentarerna på en nyhetsartikel på nätet istället för på själva nyheten. Nyheter är sällan numera. Det mesta snappar vi genom gratisnyheter. Tryckfriheten måste försvaras men den måste också utvecklas med nya medier.
Jag saknar källhänvisningar i skriften. Jag saknar resonemang som tar oss vidare i branschen. Hur skall vi utveckla och försvara tryckfriheten i det moderna mediesamhället? Skriften känns stum och tillbakablickande, dammig och trött.

En 12-taggare inom lokala online medier till Örebro

Den 20 september arrangerar Citygate ett seminarie i Örebro med en av branschens mest attraktiva talare just nu; Rob Curley. Hans specialitet är superlokala online medier.
Curley byggde upp Lawrence.com och kusports.com i delstaten Kansas och finns nu Naples Daily News i Florida där han senast har startat vodcast-sajten PrepZone. Curley går nu vidare och blir utvecklingschef för online på Washington Post. Det är väl ett av branschens mest attraktiva jobb.
Curley är en mycket underhållande talare. Jag har sett och hört honom flera gånger så ni har mitt ord.
En bra sammanfattning om Curley finns här på min favoritblogg.
Kontakta Citygate på 08-56272900 eller maila nj@citygate.se om du vill komma till Örebro och lyssna. Vi har tre platser över.

Framtiden för dagspress

Framtiden för dagspress ser mörk ut enligt The Economist (kräver logg-in). Även ledaren handlar handlar om branschens framtid (krävcer också logg-in). Artiklarna publicerades i förra veckans nummer. Även omslaget var ägnat åt temat: "Who killed the newspaper?".

Bloggare i en sluten krets

Vem som helst kan publicera en blogg (nästan), när som helst (nästan) och utan kostnad (nästan). Det är en ny evolution av Gutenbergska proportioner. Visst. Men det är tidigt. De första biblarna är spridda över europa. Men det är några århundraden kvar till månpocket, dagspress, gratistidningar, kaffebordsböcker och managementlitteratur. Bloggar är för oss i en krets. Bevis:
- Technoratis topp 100
- Institutet Pew/Internets undersökning om bloggare. Poynter sammanfattar undersökningen kortfattat här.

Slutsats: Topp 100 bland bloggar är mest på tekniska teman.Fler och fler läser. Men få publicerar med källkritik och ambitioner bortom sitt eget kärleksliv. Journalistik behövs. Däremot är web 2.0 ett nytt sätt att samla, arkivera, systematisera och sammanlänka innehåll utan manuellt arbete (alltså en redaktion). En redaktion kommer att behövas för att hitta talang och relevans, kontext och inte minst nyheter.

Länk och test

Den här länken går till en kolumn av Lars Weiss på dn.se: "Problemet med folk som missar reklamen". Inget nytt men Weiss är en tung person vars sanningar är intressanta att notera.
Desssutom syftar detta inlägg till att vara en test. En test i om DN fattar nätet. Förblir t.ex. länken ovan permanent?

Annars kan man notera:
- jag sökte på artkikeln i DNs sök som INTE fann den
- artiklen är märkt "Uppdaterad 00.20" - vad menas med det? Har Weiss uppdaterat den? Eller är det sajten som uppdaterades 00.20. Varför just denna tid? Kan det vara så att artikeln kommer från tidningen och att den gick ut på sajten strax efter midnatt. Jag har inte DN på papper i brevlådan på sommaren så jag vet inte.
- Apropå nedanstående inlägg så har har DN funktionerna textstorlek (liten/stor), tipsa kompis via mail och skriv ut-funktion.
- Ingen möjlighet att kommentera
- Inga permalänkar på artikelnivå.

Så här borde det se ut...

...om dagspress skall bli DEL av nätet och inte BARA finnas på nätet!

Vad menar jag? Se nedan. Där finns svaret. Under varje artikel finns:
- Vem har skrivit
- När
- Hur många har kommenterat med länk till kommentarer
- Länk till artikeln (s.k. permalänk - alltså en permanent länk som består för detta inlägg)
- Länk för att tipsa kompis via e-post
- Till sist bör artiklar innehålla länkar till referenser där sådana anges - som t.ex. till en lista på planetens topp 100-bloggar hos Technorati (där kan ni se fler exempel hur man bör göra).

Webbredaktörer och leverantörer av publiceringsystem. Det är bara att göra....eller?

Många gånger när jag har suttit framför MS-Office...

...har jag haft den här abstrakta tanken.

Sverige runt tack vare RSS...

....finns här. Anmäl din tidningssajt så kommer den också med i flödet.

I år kom högsäsongen senare

I veckan började volymerna på objekt i köpochsälj (på Lokus) åter sjunka svagt. Vanligtvis är volymen högst i april på våren. I år blev det i slutet på maj. En sen vinter sköt på vindsröjningarna. Det är min gissning.

Kan någon förklara?

En norrländsk tidningssajt har trafiktoppar kl 8, kl 15 och kl 20 på vardagar. En tidningssajt med säte i mellansverige har trafiktoppar snarare kl 9, kl 12, kl 15 och kl 21. Kan någon förklara?

Skillnaden mellan att mässa och messa

36% av befolkningen har surfmöjlighet på sin mobil enligt SCB. Hur många utnyttjar den möjligheten? När skulle det vara? På bussen? Utomlands under semestern? Själv är jag periodare. Jag minns två tillfällen då jag har använt mobilt Internet. Det ena då jag hittade en djuraffär i Bromma stående utanför ICA i Kungens Kurva. Utrustningen var en PDA med GSM och GPRS-uppkoppling (Qtek 2020). Sajten var Eniro. Det andra tillfället var i höstas då jag kollade filmutbudet på Stockholmsbiografer från 1:ans buss på väg intill city. Utrustningen var en Sony-Ericsson K600i. Sajten var bioprogrammet.nu.
Är man på språng så är man. Det behövs minst en ny generation apparater och minst en ny generation snabba tjänster för att mobilt Internet skall ta fart.
Och det erkänner en som började mässa om mobilt Internet redan för 6 år sedan (under min tid på Ericsson).
Två kända och i sammanhanget relevanta citat. Framtiden är redan här - den är bara ojämnt distribuerad (som Gibson säger) och konsekvenserna av ny teknik överdrivs på kort sikt och underskattas på lång sikt (Gates har sagt något liknande).

Måste läsas eller ivarjefall skummas

Passa på! Kom och läs. The Economist publicerar utan logg-in årets, enligt min mening, hitills bästa inventering av trender inom nya medier. Några klokheter ur artikeln (med mina egna reflektioner):

• Från Gutenbergs uppfinning 1448 till idag har massmedier dominerat. Nu kan sociologiska medier ta över menar The Economist. Det innebär att journalistiken utvecklar interaktiviteten med besökarna på så många plan som möjligt - rating, kommentarer, bilder, artiklar, bloggar och till och med egna nyheter. Några tidningar har redan börjat som NA, VK, SvD, Expressen och Metro har rdan börjat.
• 57% av amerikanska tonåringar skapar eget innehåll i någon form på nätet. En ung person idag skulle inte skicka en insändare till en redaktör. Hon skriver istället på nätet och skickar möjligtvis länken till de som kan vara intresserade där redaktören kanske är en.
• Nya medier innebär "konversationer bland folk som tidigare var känd som publik". Det finns ingen publik längre - bara deltagare.
• Den nya formen av medier - en blogg - kan ha en publik om 7 personer. En sådan liten publik behöver nya annonseringsformer. Det är i detta sammanhang som man skall förstå framgången bakom Googles textannonser. Tillväxten inom bloggar är kraftig. Bloggsfären fördubblas var 4:e månad. Därmed får Google bra intäkter att dela med bloggarna.
• Unga delar inte tid - de delar rum. Mina barn vill inte ringa och "störa" någon. De kollar om personen är tillgänglig på MSN.
• Det är viktigt att artiklar publiceras på permanenta länkar ("permalinks") som inte ruttnar. Bloggar och Google länkar till artiklar och inte startsidan. Med detta följer också att varje artikel blir ingång till hela sajten och behöver navigering och gärna "löp" för hela sajten. För att ta emot länkningar måste hela sajten vara öppen. Är sajten stängd kommer ingen trafik från söktjänster och bloggare ser ingen idé att länka till sajten. De öppna amerikanska dagstidningssajterna finns högst upp på topplistan för länkar från bloggar.
• Web 2.0 baseras på "folksonomier" som kortfattat innebär att allmnänheten säkrar innehåll och kvalitetssäkring (genom taggning och mash-ups). Google tror mer på att maskiner skall göra jobbet. Kulturen i Web 2.0 innebär att det stora talet användare skall göra jobbet (gratis).
• Surveyn har även en artikel om den amerikanska dagspressens hållning. Man menar att dagstidningar i Amerika är långsamma att ta till sig förändringarna, men att annonsörerna är ännu längsammare. På 1 dollar som dagspress tjänar idag på en tidningsläsare, kommer man att tjäna 20-30 cent per besökare på en sajt.
• Bloggar liknar alltmer dagstidningar och artikelsidor på dagstidningssajter BÖR likna bloggar. Några xempel: lommenteringsmöjlighten under inläggen (som nedan), s.k. "bloggrollar" med tips på andra bloggar i spalten till höger (det har jag inga än - men många andra bloggar har) och permanenta länkar.
• Registering för att kunna kommentera eller dela med sig av bilder och texter har fördelar genom att det "lämnar ryktesspår och förhindrar vandalism" av sajten.
• Craig Newmark säger att "Journalistik måste bli mer av en community service och mindre av ett profit center". Vad han menar med det är inte helt klart. The Economist skriver om "tillbakagången för heltids professionell undersökande journalistik i dominernade institutioner" - det som den fria pressen i demokratier har som syfte och uppgift.