Vad frekvens säger om sajten

På KIA-Index är det intressant att jämföra sidfrekvens och besöksfrekvens.

Topp i sidfrekvens=sidvisningar/besök (vecka 13 2007):
1) Playahead 80
2) Bilddagboken och Apberget.se 66
3) Kamrat.com 51
4) Snyggast 46
5) Nattstad.se 43
6) E-kontakt.se och Snuttis.se 34
7) Bytbil.com 29
8) Familjeliv.se 28
9) Blocket och Tresexti.se 25
10) Garaget.org 23
Slutsats: communities drar mest sidexponeringar. Sidexponeringar=antal möjliga annonsexponeringar=störst lager att erbjuda annonsörer i kombination bra träff i målgrupper (t.ex. föräldrar, bilälskare, ungdomar). Tio av dessa 12 är communities med registrering - dvs information om sidoexponeringarna finns registrerade på individer. Å andra sidan kan man fråga sig hur länge community-deltagare accepterar att sajtägaren tar annonsintäkter på innehåll som deltagarna skapat - på "mina sidor". Hur vanligt är det att communitys delar annonsintäkter med deltagarna?

Topplistan för antalet sidexponeringar vecka 13 (enkel att komma åt på KIA-Index gm att klicka på spaltrubriken):
1 Blocket
2 Playahead
3 Bilddagboken
4 MSN
5 Spray
6 Kamrat
7 Apberget
8 Eniro
9 Snyggast
10 Nattstad
Dessa aktörer har de största lagren av potentiella annonsplatser. Sex av dessa 10 är tydliga communities. Även Spray och MSN har communities integrerade.

Sammma övning när det gäller besöksfrekvens.
Topp i besöksfrekvens=besök/unik webbläsare (vecka 13 2007):
1) Telia Startsidan 7
2) Betapet.se 7
2) Apberget.se 6
3) Leta 6
4) MSN 5
5) Playahead 5

En topplista på besök är mycket lik topplistan för unika webbläsare.

Några ytterligare reflektioner:
- Communities är intressant för sökordsmarknadsföring (Google m.fl.) med sina potentiella annonslager och för målgruppsorienterad annonsering.
- Communities kan ha mer information om publiken, att erbjuda sinaa annonsköpare, än andra.
- Apberget finns i toppen på båda listorna - besökarma kommer ofta och ser på många sidor. Spännande att se vad VK kan göra med konceptet när dom sprider det över landet! En utmaning - men med goda förutsättningar.
- Leta och Startsidan var överraskningar när det gäller besöksfrekvens.
- En gissning: att vara startsida är avgörande för topplistan i uika webbläsare. Men listorna ovan styrs mer av beteenden.

Reservation: Jag kan ha missat ngn på listorna - det är en grov sammanställning.

Norska rubrikannonssajter är Lokus syskon

D e norska rubrikannonssajterna Finn.no, Zett.no och Tinde.no liknar Lokus:
- de samverkar med dagspress och tidningssajter
- vi erbjuder prylar, bostad, motor, jobb och resor
- sajterna erbjuder både privat och fölretagsannonsering

Men det finns också skillnader:
- De norska sajterna har ett gemensamt nationellt koncept som tidningsajter länkar till.
- De norska rubrikannonssajterna finns på norska topplistan. Finn är just nu 5:a med 1,2 milj uwb vecka 12 (sidfrekvens 30), Zett finns på 31:a plats med 196 000 uwb (sidfrekvens 11) och Tinde på 45:e plats med 91 000 uwb (sidfrekvens 14).
- Norska sajter erbjuder antingen gratis privatannonsering (Zett och Tinde) eller svindyr privatannonsering (Finn: 400 NOK för begagnad bil i 30 dagar eller 850 NOK för begagnad bil i tidning och på Finn).

Några steg närmare StepStone

StepStone grundades i Norge 1996 och finns idag i 13 europeiska länder och totalt i 30 länder. Under 2001 tillsattes en ny ledning som omorganiserade verksamheten och tillförde nytt kapital. Den globala ledningen sitter numera i London. Ursprunget till dagens svenska StepStone (StepStone Solutions AB) bildades 1995. Svenska StepStone ingår idag i norska StepStone ASA som är noterat på Oslobörsen. Så här skriver bolaget om 2006 års resultat: "StepStone delivered record results in 2006. Demand for the company`s products and services has continued to increase with 2006 revenue up 59% year on year to €51.9m. Adjusted EBITDA increased to €5.0m for 2006 from a loss of €0.2m in 2005." Börskursen har från förra sommaren stigit från kring 11-12 NOK till 17-18 NOK de senaste 12 månaderna. Ordförande är Jan Stenberg, f.d. VD för SAS. Bolaget ägs av europeiska och amerikanska banker.

Svenska StepStone Solutions AB hade 4 anställda och en omsättning på ca. 8.8 miljoner kr år 2005 och ett rörelseresultat på -5,2 miljoner kr. Bolaget, som har haft en tung resa men en "ansamlad förlust" på 115 miljoner kr, har genomgått minst två kontrollbalansräkningar de senaste sju åren. Inte heller 2006 gav ett positivt resultat. I år säger sig bolaget ha ca. 100 "systemkunder". Under 2005 köpte svenska StepStone jobbsajten JobbSverige.se med en omsättning på 7,6 miljoner kr under räkenskapsåret fram till och med augusti 2005 och en liten vinst på 328 000 kr. Under perioden hade JobbSverige 6 anställda.

Ur arbetsgivarens perspektiv erbjuder StepStone produkter som är snarlika de från Monster. En USP: StepStone erbjuder boost av platsannonser i Radio Rix FM. Det är svårt att hitta priser och info om sajtens produkter. En prisuppgift hittar jag: Priset är 6900 kr ("normalpris 8000 kr") för en platsannons på stepstone.se, spray.se, jusektidningen.se och jobbsverige.se i 30 dagar.

Workshopping.com skriver så här om StepStone: "Snygg och enkel sida med en hel del jobb i Europa. Alla branscher. Är på väg tillbaka efter en lyckad fusion med JobbSverige." StepStone svenska partners är di.se, nyteknik, resume, city, jusek, spray, saljeren och dagens ledare.

I mars 2007 hade StepStone.se och JobbSverige.se tillsammans 711 203 besök, 7 578 536 sidvisningar, 54 368 aktiva CV och 210 117 aktiva jobbagenter - alltså bevakningar gissar jag.
Statisiken kommer från uppgifter på StepStones egen sajt. Mätning är gjord av LiveStats (som inte är godkänd av KIA).

En nätrekryteringsguide

Svenska Monster har gett ut en "nätrekryteringsguide" - en snygg trycksak som jag beställde på sajten. Guiden är intressant eftersom den beskriver marknadsaktörerna inom rekrytering på nätet på ett pedagogiskt sätt. Iaktagelser ur Guiden följer här - allt enligt Monsters sätt att se världen:

Övergripande
Guiden konstaterar att i år har det gått 10 år sedan "de första trevande försöken med nätrekrytering".
Nätrekryteringsprocessen beskrivs i faserna kravprofil, förurval, platsannons och/eller cv-sökning, kandidathantering och slutligen val av medarbetare.
Fördelar med att rekrytera online, där jag anser att Monster har rätt: 80% av jobbsökande söker på nätet (lite högt kanske), tidsbesparande, kostnadseffektivt, realtid, varaktighet, effektiv administration, enkel urvalsprocess, interaktivitet och optimerad respons.

Funktioner och indelning av marknadens aktörer
Monster beskriver sex generationer av nätrekrytering:

1. Annons (1997) - idag nischade sajter, tidningssajter, portaler och startsidor, referenssajter.
   Platsannons läggs ut online. Arbetsgivaren kan inte lägga ut annonsen själv utan annonsen publicras i en "standardmall". Det går att svara på annonsen via mail, Kandidater kan prenumerera på lediga tjänster via mail. Här står Lokus idag.
2. CV-databas (1999)
   Nivå 1: En PC ställdes i universitetsmiljöer där stundeter la in CVs. Arbetsgivare fick komma tilll PCn för att söka folk.
   Nivå II: Kandidaten registrerar sin CV på nätet. Funktionalitet tillkommer som att ladda upp egen CV och lägga in flera CVs. Det kan gå att välja anonymitetsnivå på CVn och blockera vissa arbetsgivare. Kandidater kan se hur många gånger ens CV har blivit visad.
3. Matchning (2001)
   Här matchas databasen för platsannonser med CV-databasen online - åt båda hållen. Företag kan skicka annonser till kandidater i CV-databasen. Kandidater kan få automatisk matchning av annonserade jobb baserade på sitt CV. Citygate gjorde undersökningar i början på 2000-talet som pekade på problemen med CV-databaser som t.ex. svårigheten med uppdateringar och felfrekvensen i automatiska matchningar.
4. Ansökningsadministration (2003) - idag bemanningsföretagens sajter
   Företagen får tillgång till ett administrationsverktyg där de kan publicera och hantera annonser och kandidater. Vi på Citygate har, för våra egna rekryteringar, använt ett utmärkt verktyg som Adeprimo i Östersund har utvecklat.
5. Annons och CV-databas på företagens webb (2006)
   Här kan 1-4 placeras på företagets egen hemsida. Företaget kan driva sin egen jobbsajt helt enkelt. Företag kan sätta upp databaser för såväl egna anställda som för jobbsökande. Företagen kan hantera jobbsökande från tre kälor - egna anställda, kandidater från egen jobbsajt och kandidater från extern jobbsajt.
6. Online rekryteringsverktyg (Eniro Jobb2007) - idag generella jobbsajter, större företags jobbsajter
   Digitalisering av hela rekryteringsprocessen. ALLT sker från ett verktyg på nätet.

Försök att dela in marknadens aktörer:

• Generella jobbsajter: Monster, StepStone
• Nischade sajter: Svensk Internetrekrytering
• Tidningssajter: Lokus Jobb, Merajobb (DN-GP-Sydsvenskan)
• Portaler och startsidor; Spray Jobb som körs av StepStone, MSN Jobb som körs av Monster
• Referenssajter: Eniro Jobb, Allaannonser
• Bemanningsföretagens sajter: Manpower, Poolia, Academic Work
• Företagens egen webb: företag av viss storlek som rekryterar regelbundet: Ericsson, Volvo

Urvalskriterier
För att välja leverantör föreslår Monster en checklista som handlar om:

• företaget (ägare, tid på marknaden, omsättninbg),
• besöksperspektivet (trafik, mätningar, annonsringstid)
• kostnad och räckvidd (kostnad per kontakt i annons och i CV-databas)
• marknadsföring (hur gör de för att locka kandidater, mafö till vem?)
• kandidat- och annonsadministration (funktionalitet)
  

De vanligaste misstagen
Rubriken är fel, tjänstebeskrivning utan aktuella sökord, fel fokus, fler svarsadresser, fel format.

Statististik
Enligt Monster söker 8 av 10 jobb på nätet (80%), 69% söker via personliga kontakter, 52% via tryckta medier, 12,5% via headhunters, 5,5 % via text-tv och 4,6% via annan källa. Källa: Gallup oktober 2006 25-49 år.
I en undersökning om hur benägen man är att byta jobb visas att endast 7% är aktiva jobbsökande och 48% är passiva jobbsökande. Ej intresserade av jobbbyte är 41% (resten på 3% svarar vet ej). Källa: Gallup september 2006.

Ett monster i lite djupare analys

Vilka val har arbetsgivare som väljer att rekrytera på nätet? Att annonsera på svenska Monster är ett alternativ.

Monster är ett "ledande globalt karriärnätverk" med verksamhet i 20 länder som bildades 1994 i USA. Monster finns på NASDAQ. Kursen har pendlat mellan 40 och 60 $ de senaste åren och ligger just nu strax under 50 $. Förra året omsattes 1,1 md $. Rörelsemarginalen var 21%. Bolaget har ca. 5 000 anställda. Här kan man se grundaren Jeff Taylor berätta. Fascinerande är att hitta företagsnamnet OCC när man gräver om Monster. Grundaren till min arbetsgivare Citygate, Hans Fjärem, drev på ett tidigt stadium i mitten på 1990-talet, under sin tid på Riksmedia, jobbsajten OCC Scandinavia som alltså var Monsters första försök i landet (kan man säga).

Det svenska bolaget omsatte 2005 (enligt årsredovisning) 65 miljoner kr (jmf med 55 m kr 2004 och 48 m kr 2003) och hade 62 anställda (varav 25 kvinnor). Största kostnadsposterna var 35 miljoner i personalkostnader och 40 miljoner i övrige externa kostnader (jag gissar att posten domineras av marknadsföring). Röresleresultatet 2005 var -7,2 miljoner kr (jmf - 167 000 kr 2004 och - 78 000 kr 2003). Under 2005 bytte sajten namn från Jobline till Monster. Monsters svenska huvudkontor finns i Värtahamnen i Stockholm.

Svenska Monster erbjuder att köpa paket, köpa enskilda platsannonser eller köpa sökningar i deras CV-databas undre en viss tid. Det finns mängd- och prova-på-rabatter.

Alla produkter listas här.
- Annonspaket kan köpas för 5 900 kr (för 1 annons) till 2 360 kr (för upp till 99 annonser - paketen namnges brons till guld, platina och VIP). Annonsen läggs (självklart) in direkt på nätet och arbetsgivaren betalar via kort eller faktura. Annonsen ligger ute i 60 dagar på Monster.se som sägs ha 333 000 unika besökare per månad. Mot extrakostnad kan man köpa "ökad räckvidd", dvs fler kategorier och regioner. Det finns möjlighet att köpa "custom jobb template" - dvs mallar för platsannonsen som syns mer.
- Att söka i databasen kostar 6 400 kr för sökning under 2 veckor. Ett årsavtal för sökning i svenska databasen kostar 69 900 kr. I databasen finns 500 000 cv:s.
- Profiilering, d.v.s. banners och fasta placeringar, kan köpas i olika former - t.ex. Company of the weeek, veckans arbetsgivare, large och small logolinks och fast placering.
- Rekryteringsverktyg erbjuds. "Monster Office hr" ingår när man köper platsannons eller cv-sökning. Inne i verktyget hanteraw rekryteringarna. Här samlas platsannonser, ansökningar från kandidater, cv:s och härifrån kan kandidatkommunikation ske. Det går att specificera publiceringskriterier såsom arbetslivserfarenhet, utbildningsnivå, placering av tjänsten och typ av tjänst. När ansökningarna kommer in i verktyget rangordnas de efter hur väl de matchar kraven som har specificerats. Ansökningar som matchar bäst hamnar högst upp på listan. Listan har funktioner som gradering, sortering och noteringar. Det går att använda urvalsfrågor genom att skapa online frågeformulär som kandidaterna besvarar när de ansöker. Kandidaterna får poängvärden som presenteras i listan över inkomna ansökningar. Det finns ett arkiv med brev – t.ex. bekräftelse, information om rekryteringsprocessen och 'nej-tack brev'. 'Tack för din ansökan' kan skickas automatiskt till de som ansökt. Genom automatiska fält kan brev personifieras så att t.ex. kandidatens namn, tjänsten och rekryterarens namn visas i breven. I en plustjänst erbjuds att flera personer kan hantera varandras rekryteringar och platsannonser. Man kan lägga till externa dokument och kandidater som har ansökt utanför systemet – t.ex. per e-post. I plustjänsten ingår också att det går att sortera inkomna ansökningar oavsett vilken tjänst de sökt (för att leta fram kandidater som vill veta vart de ligger i rekryteringsprocessen).
- Tilläggstjänster är:
> cv-matchning som utgår från en kravprofil. Sökningen sparas i rekryteringverktyget.
> e-postutskick till cv-träfflista. Platsannonsen skickas till lämpliga kandidater.
> hjälp från rekryteringskonsult i olika engagemangsnivåer som t.ex. färdig kandidatlista.
> utbildningar - small and large.
> platsannonsen på egen sajt
> egen kompetens- och cv-databas.

Exempel på paketerbjudanden är t.ex:
- 1 platsannons och 2 veckors sökning i cv-databas: 7 840 kr (36% rabatt)
- samma som ovan plus veckans arbetsgivare med direktlänk: 9 900 kr (50% rabatt)
- 5 platsannonser, 1 månads sökning i cv-databas, 5 riktade banners: 24 900 kr (52% rabatt).

Just nu ligger 6 262 lediga jobb ute på Monster. Om vi räknar grovt på ett jämnt antal annonser under året, att varje jobb är en annons och att annonser ligger ute i 60 dagar och en snittintäkt på 2 000 kr ger detta 75 miljoner kr. Då har jag inte räknat med tilläggstjänster och cv-sökningar. Mycket grovt alltså.

Resor - ny kategori i Lokus lanserades idag

Idag lanserades den nya Lokus-kategorin Resor på över 50 tidningssajter. För varje visad träfflista, där s.k. fasta annonsplaceringar visas, delar tidningssajten intäkter med Reseguiden som är vår underleverantör och vårt säljnätverk för Lokus Resor. Annonserna exponeras högst upp i träfflistan, mellan sökmotorn och ordinarie utbud och styrs på destination. Annonserna, som är max tre, länkar direkt till annonsörens hemsida eller bokningsmotor.

Amerikanska CareerBuilder köper Jobbguiden

Amerikanska CareerBuilder köper Jobbguiden. Pressreleasen hos köparen avslöjar inte priset (men någon kommenterar en artikel om köpet på DI och påstår att köpesumman är 3,2 miljoner kr som utbetalas om vissa mål uppnås - minst 1,2 miljoner kr). CareerBuilder köper samtidigt en jobbsajt i Holland och äger redan sajter i Tyskland och Indien förutom sajterna i USA och Kanada. CareerBuilder grundades 2002 av de amerikanska dagstidningskoncernerna Knight-Ridder (numera McClatchy), Gannett och Tribune och är idag den ledande jobbsajten i USA med 1800 anställda (enligt IDG it24 - kan det stämma?), 21 miljoner unika webbläsare (per månad?) och 1,5 miljoner jobb. CareerBuilder finns på "200 lokala marknader" i USA genom ett 1000-tal partnersajter, bland annat 150 tidningssajter, AOL och MSN. Det är intressant att ta del av CareerBuilders vision, mission och värderingar. Med tidningstraditionen både som ryggsäck och konkurrensfördel krävs en tydlighet i strategin och verksamhetens idé. Deras vision och mission: "We are changing the way companies around the world recruit their most important asset: their people. Our mission is to be the global leader in online recruitment advertising by being an employee-driven, customer-focused organization that provides the best rate of return to our shareholders."
Jobbguiden grundades 2004. VD för Intence Media AB som driver JobbGuiden, är Johan Hjelte. Förutom Hjelte finns ytterligare två ägare. Verksamheten startade med en "jobbsökarbok" med samma namn som sajten (boken kostar 356 kr på Bokus). Jobbguiden.se har 26 anställda och, enligt egen uppgift, ca. 250 000 (unika?) besökare per månad (dom finns inte på KIA-listan, vilket antagligen beror på att trafiken kommer från partnerssajter). I pressreleasen som annonserar affären anger Hjelte köparens avancerade teknik och värderingar som avgörande skäl för affären. DI skriver om affären här och nämner att Jobbguiden omsatte 11,3 miljoner kr med en vinst på 1,1 miljoner senaste räkenskapsåret (brutet till 2006-08-31). På Dagens Media påstår Hjelte att dom är 3:e största jobbsajten i Sverige efter Monster och StepStone. Hjelte menar att Jobbguiden liksom CareerBuilder jobbar med partners och att dom nu vill upprepa vad moderbolaget har lyckats med på sin huvudmarknad, d.v.s. dom har gått om Monster och andra konkurrenter och blivit den största jobbsajten. Bland JobbGuidens partners märks Metro, IDG-sajter och Dinapengar. På Workshopping.com rankas JobbGuiden som den 8:e bästa jobbsajten i landet just nu. Dom som ligger före är:
- Monster (6 262) med amerikanska ägare.
- Eniro JobbSök (29 937 jobb) som djuplänkar till arbetsgivararnas egna rekryteringssajter
- StepStone (6 700 jobb i Sverige)
- Arbetsförmedlingen (32 503 annonser och 41 412 platser)
- Karriärguiden (1078 jobb) - Ägs av Svensk Internetrekrytering som har en fantastisk och kort historia. Noterat på OMX First North. Bolaget omsatte 67,5 miljoner kr och en rörelseresultat på 28,5 miljoner kr förra året.
- Jobb24 - Ägs av Shibsted/Svd/Aftonbladet.
- Jobbporten (19 136 jobb) - Ägs av Sthlm Media Group
- JobbGuiden.
Ingen av dessa ovan finns på KIA-Index!
IDGs it24 skriver också om affären.
Vid köpet företräddes säljarna av Advokatforman Vinge och köparen av Mannheimer Swartling.

Styra med tanken

Framför mig har jag ett tangentbord. För att få igenom texten från massan bakom min panna till Nuheter krävs en fysisk och mental ansträngning med tangentbordet. Tänk om tanken kunde fylla Nuheter utan mellanled!
I Economist läser jag om hjärn-kontrollerade apparater och spel. Med tanken skall vi kunna styra mus och joystick. Två unga företag i Kalifornien utvecklar hisknande nya verktyg som skall finnas på marknaden redan nästa år:

• Emotiv Systems utvecklar en hjälm med 18 elektroder. Hjälmen läser av hjärnsignaler associerade till ansiktsuttryck som t.ex. ett leende eller blinkningar, känslomässiga lägen som upprymdhet och lugn och medvetna tankar som viljan att flytta ett objekt. Här kan man se video på hur det fungerar. Till Emotivs hjälm hör ett API så att programmerare kan anpassa utrustningen till olika applikationer. De första applikationerna görs antagligen för Microsofts XBox 360 och Sonys Playstation 3.
• Neurosky behöver bara en enda elektrod som kan inrymmas i t.ex. en mobiltelefon. Apparaten kostar under 200 kr vilket är mindre än 1/10 av Emotivs alternativ kostar.

Enligt Economist finns tre stora utmaningar med tekniken:

1. Mänskliga hjärnor är olika. En massproducerad hjärnhjälm med elektroder i standardpositioner kommer antagligen inte att fungera för alla.
2. 1/3 av mänskligheten har hjärnaktivitet som inte kan tolkas.
3. Elektriska signaler från muskelära aktiviteter kan lätt förväxlas med hjärnaktiviteter.

Hur kan vi erbjuda serendipitet i nya medier

Strax innan sekelskiftet arrangerade jag, under min tid på TU, ett seminarie i Stockholm med professor Nicholas Negroponte från MIT Media Lab. Det kom över 700 och lyssnade. Nyfikenheten var stor kring hur digitaliseringen skulle drabba traditionella medier - nu som då.
Jag minns egentligen bara en idé som förmedlades under föredraget - idén om "serendipitet", d.v.s. trevliga upptäckter som sker av en slump. En av dagstidningens stora fördelar, enligt Negroponte, är serendipitet. Svenska Wikipedia beskriver begreppet så här: Ordet kommer från en "enfaldig saga med namnet 'Tre prinsar från Serendip' (nuvarande Sri Lanka); där deras högheter drog fram gjorde de ständigt, genom tillfälligheter och skarpsinne, upptäckter av sådant de inte var ute efter".
Serendipitetsfaktorn var högre i de större broadsheet-tidningarna som gällde då Negroponte var på besök. Nu är det halva formatet, d.v.s. tabloid, som gäller. Men oavsett format erbjuder tidningen en slumpartad färd genom vardagens teman som nyheter, politik, kultur, sport, underhållning, och debatt med mera. Man vet aldrig var tanken hamnar.
Kan vi överföra serendipitet till nya medier - t.ex. webben?

Ericsson om framtiden

I Ericssons årsredovisningen för 2006 gör Ericsson intressanta prognoser (grafer på sidan 17) som kan sammanfattas så här för år 2010:

• Trafiken i mobila accessnät antas öka från 0,6 miljoner Terabyte 2007 till över 2 miljoner Terabyte år 2010. Andelen mobil data i mobila accessnät ökar till ca. 1,25 miljoner Terabyte från knappt 0,2 miljoner Terabyte i år. Det innebär en ökning från 10% av totala trafiken i år till 60% år 2010. Rösttrafiken ligger på ca. 0,5 miljoner Terabyte i år och 0,75 miljoner Terabyte år 2010.
• Trafiken i fasta accessnät antas öka från 50 miljoner Terabyte 2007 till 180 miljoner Terabyte. Andelen trafik från IPtv och Internet antas öka med ca. 400%. Störst ökning enligt prognosen ger IPtv.
• Bredband via DSL ökar till 350 miljoner linjer (från ca. 200 miljoner i år). Totalt räknar man med över 550 miljoner bredbandslinjer 2010. Kabel och Fiber har mindre andelar. Kabel har en strabil tillväxt medan fiber har en kraftig tilväxt.
• Antalet mobilabonnemang i världen ökar från 3 miljarder (!) till strax över 4 miljarder. År 2010 finns 80% av abonnenterna på tilväxtmarknader (mot 60% idag). 80% av tillväxten de närmaste 5 åren finns på tillväxtmarknader. Redan utvecklade marknader står i princip still när det gäller antalet abonnemang.

En sammanfattning med andra ord:

• Internet i mobilen och tv på Internet spås mycket stark tillväxt från 2008.
• Bredband över fasta telefonlinjer kommer att se fortsatt kraftig tillväxt och, gissar jag, kommer att ge tillräcklig teknisk prestanda.
• Vi kommer att se explosion av mobil kommunikation på tillväxtmarknader.

Någon som har ett annat förslag var vi skall lägga vår tid och våra pengar? Men vi skall göra det smart!

Personlig öppenhet

Jag minns en workshop vid sekelskiftet. Alltså för 7 års sen. Arrangör var Interactive Institute och vi som deltig var akademiker och näringslivsrepresentanter. Vi skulle spekulera i framtidens digitala möjligheter. Ett av scenarierna var personlig transparens genom att, på Internet, publicera ALLA sina aktiviteter och sina geografiska positioner dygnet runt. Det kändes science fiction och någon undrade om människor hade behov av sådan transparens. Nu är vi där.
I dagens DN Kultur finns en stor artikel om hur Plura Jonsson i Eldkvarn, sedan en tid, skriver i en självutlämnande blogg - Svart Blogg. Det handlade egentligen om PR inför gruppens nya CD som släpps i dagarna. Det verkar som om Plura sedan har tänjt gränserna i bloggen och där hamnar både högt och lågt. Fascinerande är att man i ett tidigare inlägg kan läsa om hur Plura uppfattade intervjun med DN och följa vad som hände - från intervjuoffrets perspektiv. I DN finns ingen hänvisning till det här inlägget. Det är synd. Det skulle ju bidra till transparensen.
Ett annan form av transparens bidrar Internetkonsulten Björn Jeffery med. Här kan man följa Björns position på planeten och här kan man följa vad han gör just nu. Björn använder betaversionen av sajten Plazes för positionen och sajten Jaiku för att, via mobilen, kontinuerligt kunna redovisa aktiviteten. På Citygate Forum förespråkade Jeffery den här typen av transparens hos bloggare och journalister. En sorts konsumentupplysning om journalisten verkligen var på plats.

Lokus över 50 000

I fredags passerade vi över 50 000 objekt i Lokus. Citygate har under tio år byggt upp Lokus till en komplett Internettjänst tillgänglig för svenska mediehus. Lokus riktar sig till läsare, besökare, konsumenter och företagsannonsörer och erbjuder:
- konsumenter att lägga in annonser i tidning och för webb.
- unika annonsplatser på nätet för platsannonsörer, mäklare, bilhandlare och reseföretag.
Det kommer mer.

TidBits

Björn Jeffrey riktade mitt fokus på Betaalfa och lite annat från andra håll:

• Om Studentis.com "Sveriges snabbast växande community". Ni medier på orter med universitet och högskolor - var med på noterna. Det gäller tex: VK, UNT, Corren, GP och Sydsvenskan med flera. Bakom nätverket Studentis - som liknar ett säljnätver - finns Lunar-folk - bland annat Vilhelm Schottenius som också sitter i styrelserna för Koll och Reseguiden. Konceptet liknar Livstilsnätverket. Det ena inriktat på studenter och det andra på nöjesliv.
• Nyheter från Corren.se på youtube.com - brandexplosionen från kyrktaket i Älvestad som drabbar brandmannen på stegen. Dom har rätt. Video skall ligga på sajten och inte djupt inbäddat i en spelare.
• Principer för medborgarjournalistik.
• Jardenberg tipsar om Poynter-rapport. Du var före mig, Jocke! Här skriver han om Citygate Forum 2007 förresten. Jocke slår in öppna dörrar om sändningar. Klart att det skall vara inslag. Men det utesluter inte att man kan springa i luckan och skapa bra lokal-tv för fin-tv-soffan från dumburken som står i 99% av svenska hushållen idag. Tyvärr brände några tidningsdirektörer sig på detta alldeles för tidigt på 1980-talet.
• NTs nya sajt får kritik. Jag håller inte med. Sajten är tydligare och mindre rörig än de flesta andra lokala nyhetssajter, Dessutom läggs systematiskt extramaterial ut i anslutning till större artiklar.

Sammanfattning av årets Forum

I veckan anordnade vi på Citygate för femte gången vårt årliga Forum. Ett 130-tal personer samlades på Nalen under två dagar för att dela erfarenheter från och scenarios för nya lokala medier.
Synen på Internet har gått från fokus på den nya publiceringsformen ("komplement") till ett fokus på en ny kommunikationsform (t.ex. "web 2.0", "community" och "läsarmedverkan"). Jag tror nästa fas blir inspiration och journalistiskt urval.
Inom kort läggs konferensen ut i videoform på Citygate.se.

Ebay gör som Google

Ebay gör som Google och erbjuder webbplatser att annonsera objekt på Ebay mot ersättning.

Lokus i matchen

Vår tjänst Lokus, som numera finns på nära 60 tidningstitlars sajter, växer. Just nu har vi 44 214 objekt inom jobb, bostad, motor och prylar. Konkurrensen är stenhård. Men min bedömning är att vi är trea på marknaden av breda sajter. Tvåa bland de som tar betalt.

Verktyg för bättre lokal journalistik

Hur kan vi utveckla lokaljournalistiken? Det handlar om verktyg för att fånga, bearbeta, presentera och inte minst arkivera. Internet är en källa för inspiration och utveckling inom alla dessa områden.
Ta presentation av data. Vi kan använda t.ex. illustrationer, interaktivitet, animering, kartor och diagram. Ett sådant verktyg är svenska Gapminder. Lek t.ex. lite med den här applikationen. Den uppmärksamme ser att applikationen ligger hos Google. Igår, fredag den 16 mars, köpte nämligen Google det svenska företaget.
Citygate driver tillsammans med NA Media i Örebro ett projekt för att skapa superlokal journalistik inom ett antal kategorier. Häng på Örebro!

Vad vet vi om besökaren

Igår lördag stog jag inför en grupp tidningsägare och berättade om min sin på utveckling av lokala medier med fokus på publiken, de lokala medieföretagen, journalistiken och annonsörerna. Det slog mig att det mesta centrerar kring var och hur publiken rör sig.

Om publiken på en svensk lokal nyhetssajt

• besöker sajten några få minuter
• ägnar merparten av besökstiden på startsidan
• mest besökta kategorier förutom startsidan är sport, familj, lokala nyheter, bostad, jobb
• besöker sajten 3 gånger i veckan i snitt
• ser i snitt på 4 sidor per besök
• besöker sajten under arbetstid mellan 8 och 17 på vardagar

Generaliseringar - visst. Det finns så mycket mer vi borde lära oss om besökarna.

PDF-tidningar - hit eller flopp?

I Norge har man undersökt saken och det blev flopp. Här hemma vet vi att det inte blev ngn hit. Ivarjefall känner jag inte till något fall. "The medium is the message" eller, i min egen tolkning kanske, medieförpackningen är budskapet.

Vintern 2007 knäppte det till...

...känns det som. Några (vår)tecken:

• Varje vecka ringer Internetentreprenörer till Citygate och föreslår samarbeten. Medan jag sitter här på natten snackas på P1 om gratislistan.se och rostigspik.se - dom har inte ringt än.
• VK köper Apberget.se. Bloggare återger vad andra som Åke, Resumé och Dagens Media har skrivit om affären. Men ingen, förutom Jönsson på SvD, har länkat till VKs egen story om saken (med intressanta kommentarer där Apbergets egen personal deltar aktivt). What.se (numera IDG) skriver också om affären. Många köper nu - Eniro, MTG, IDG. Känns som 2000 då det knäppte till förra gången.
  
• Landsortspressen går som snabbtåget, trots alla rykten. All time high 2007? Platsannonsmarknaden i tryck är tillbaka och tycks, efter vad jag hör, matcha toppåren. Saker förändras men en hel del förblir. På detta kommer erbjudandet om räckvidd på nätet och plats i databas och video i banners.....
• Privatmarknaden växer på Internet. Lokus växer kraftigt på privatobjekt. Visst har vi ökat från 15 till 60 publiceringsdagar den 1:a februari, men tillväxten är större än så. Växer Blocket? Vill Blocket växa mer? Just nu finns 100 barnvagnar i Stockholm? Hur många fanns 2000 eller förra året vid den här tiden?
  
• En del satsar enorma resurser och gör ett fantastiskt jobb, som nya Eniro.se, och ändå tycks Hitta.se komma ifatt? Snacka om Tillväxtmedier.
• Svårt att rekrytera i Stockholm. Gäller utvecklare och säljare ivarjefall. Tur att vi har nätverk av 56 tidningsorter utanför storstan. Är det högkonjunktur eller 40-talisterna som lägger av - eller båda?

Nog med vårtecken i kylan.

Härligt pedagogiskt om web 1.0 och 2.0

...i animerad form.

Google förlorar...

...mot tidningsutgivare i domstol i Belgien.

Rätt video!

Det talas mycket om webb-tv. Vi borde tala mer - mycket mer - om video-banners, d.v.s. film i displayannonser på webben. För några år sedan hade Citygate en vision om video för platsannonsörer på nätet. Vi var för tidigt ute - men visionen var rätt.
Video funkar bra på nätet. Men det skall vara relevant och kortfattat. YouTube samlar korta klipp. Affärsmodeller på nätet handlar än så länge huvudsakligen om annonsering. Kombinationen video och annons är inte särkskild svår att göra.
Det gäller att ha förmåga att producera professionellt, visa video och få så stor räckvid som möjligt. De två senare har lokala medieföretag relativt väl förspånnt för. Men att producera är en utmaning. Snygg tv-reklam för mindre visningsfönster helt enkelt.
Sånt här måste man grunda med lite källor. Varsågod:
http://www.broadcastingcable.com/article/CA6415922.html?title=Article&spacedesc=news
http://www.borrellassociates.com/report.cfm

Imorgon reklam i mobilen

Imorgon skall jag delta i ett möte på IRM om reklam i mobilen. Finns det? Jo visst! Förutom fem operatörer och några välkända medier finns ett antal aktörer specialiserade på mobil reklam:

• www.mobiento.se
• www.plusfoursix.se
• www.comzo.se
• www.mobpal.se
• www.lokomobil.se
• www.globalmouth.se

IRM och mobilreklam

På torsdag har IRM kallat till möte om att börja mäta kr och ören som annonser omsätter i mobilportaler. Idag lanserar Yahoo annonser på sin mobilportal. Kolla Yahoo Mobile.

Rob Curleys 1:a resultat på Washington Post....

....finns här. Internet och webb-tv med känsla. Men är det lokalt?

Från noll till Lokus

I år firar Citygate, det bolag jag leder, 10-årsjubileum. Jag har varit med halva av den tiden. Citygate-teamet har under de fem åren arbetat med att, med svenska lokaltidningars hjälp, bygga annonstjänster på Internet. Vi hade, när vi startade, en jobbtjänst och en vision från min företrädare, Sören Andersson. Beslut hade också tagits om ett gemensamt varumärke: Lokus.
Vi var inte precis först ut 2002. Ungefär vid den här tiden rådde ekonomisk svacka - speciellt för Internetbolag. En börsbubbla hade precis spruckit. Men konkurenterna var redan identifierade: BytBil, HemNet, Bovision, Monster, StepStone och Blocket. Aftonbladet och Bonniers trevade med tjänster som Byt, Finnmer och Koll.
Fem år senare. Var står vi? Vi vet vad HemNet, Monster och Blocket erbjuder. Vad har vi sysslat med i fem år? Vi har:

• Lokus på 56 tidningsajter och Lokus.se.
• 35 000 objekt inom jobb, fordon, bostäder och prylar från företag och privatpersoner.
• Från 1 februari ökar vi publiceringstiden för annonser som lagts in av privatpersoner från 15 dagar till 60 dagar. Det börjar alltså få effekt från torsdag näste vecka.
• Under våren planeras en bred kampanj på 56 tidningar.
• Vi har samarbeten kring objektsvisning med aktörer inom privatannonsering och ledande aktörer inom företagsannonsering.
• Lokus erbjuder webbpublicering. Våra anslutna tidningar erbjuder annonsering på nät och i tidning.
• Under 2007 vill vi fördjupa relationerna lokalt coh sprida Lokus bredare. Vi kommer att bredda och fördjupa med fler tjänster som är naturliga för lokala medieföretag.
• Och vi har mycket kvar att ge. Det finns fler tidningar att ansluta. Vi har potential i tydligare kommunikation av erbjudanden. Det finns stor potential i att erbjuda nätannonsering separat från tidning i olika former.
• Vi vill bli det smarta valet. Enkelt, lokalt och aktuellt.

DN och SvD kompletterar med bloggkommentarer

Idag börjar SvD.se och DN.se samtidigt (och med hjälp av ett verktyg från samma leverantör) att ta in kommentarer från bloggar. Martin Jönsson på SvD skriver om det och släpper in bloggkommentater under sitt inlägg.

Medborgarjournalistik...

...definierad.

Tes och antites?

Tes: Local News: Dead as an Organizing Principle?
Antites: Newspaper Growth Defies Conventional Wisdom

Visst - inte helt stringent. Lokal patriotism ställs mot faktisk framgång för dagspress.

Förmedlad Internetannonsering 2006: 812 miljoner kr

Sveriges Mediebyråer släppte i januari Mediebarometern för 2006.
IDG och Dagens Media kommenterar.

- Medieförmedlarna placerade 11 miljarder kronor totalt på reklam.

- Internet ökade med 73% till 812 miljoner kr mot 469 m kr 2005.

Prognos för amerikanska Internetannonseringen 2007

En prognos för amerikanska Internetannonseringen 2007 kan sammanfattas som följer:

• Totala reklamkakan ökar med 5,8%
• Onlineannonseringen skall öka med 18%
• Mest ökar sökordsmarknadsföringen med 39%
• Print har den största andelen, 40%, av reklamkakan och minskar
• Online har 20% av reklamkakan och ökar
• PPC mnskar 1%, Cost-per-action ökar 8 % och sponsorskap ökar 12%
• 49% av annonsörer har eller kommer att minska sin PPC-annonsering p.g.a. klick-bedrägerier
• Annonsörerna anser att online är effektivt för varumärkesannonsering.
• tv/radio/bio-reklam minskar med 3,5%
• fackpressannonsering tappar mer tillmässor än till sökordsmarknadsföring

Data från Outsell

16% tunnare katalog

Årets Stockholmsedition av Katalogen Gula Sidorna är 16% tunnare än förra året.

Kolla in...

...untfredag.se - ny sajt för "yngre vuxna".
...vk satsar mobilt - fler tidningar med eget nummer är gp, öp och några till.
...norran.se - känner ni igen sajtens uppbyggnad?
...allehanda.se - ny gemensam sajt för Tidningen Ångermanland och Allehanda i Ö-vik.
...st.nu - med skolmatsedlar - smart.
...ÖP - jobbar bra och kreativt med Lokus, liksom Allehanda.
...VLT - är duktuga på att sälja Toppjobbs, liksom flera ndra ovan.

Dags för balans

Mycket domedag. För mycket kanske. Dags för en motvals!

Gannett satsat trycket på 45+

I mitten av januari besökte jag Gannets huvudkontor utanför Washington D.C. Gannett är Amerikas största tidningskoncern med ett 100-tal lokala dagstidningar över hela kontinenten samt den nationella titeln USA Today. Vi fick en detaljerad brief av Gannetts strategi för att vända sina verksamheter till framtidstro och tillväxt. Strategin handlar om sju "information centers". Målet är att nå Rob Curleys principer. Gannett låter tidningen fokusera på målgruppen 45+.

Amerikanska hyperlokala bloggar...

...finns samlade på placeblogger.com.

Redaktörer är som skivbolagsdirektörer

Esther Dyson gör en intressant jämförelse mellan redaktörer och managers i skivbranschen. Redaktörer är för skrivare vad managers är för musiker, helt enkelt. Talang att skapa behövs stödjas av talang för att göra urval genom publikkännedom och intuition.
Esther Dyson skrev för några år sedan Release 2.0 - en sorts föregångare till OReillys web 2.0 - men inte lika välformulerad. För några års sedan skickade jag henne ett mail efter att ha läst något på webben hon skrivit som jag tycket var fel. Dagarna därpå kom ett mail där hon ville träffa mig. Vi sågs dan efter på ett hotell nära Arlanda.

Det finns hopp

Jag förutsätter att en professionell redaktion stärker vårt samhälle - lokalt som nationellt som internationellt. Ju större redaktion och ju större skala desto mer professionalism kan vi förvänta. Jämför Economist, New York Times, DN, Corren, och Folkbladet. Här finns professionella redaktioner på alla fem relativt deras skala.
Här hemma liksom i Amerika kommer kring 1-5% av totala intäkterna från online (några undantag finns med högre intäkter hos t.ex. Schibsted som är bland de bästa i klassen på detta). Problemet är att publicistiska onlinemedier i princip bara har en intäktskälla - företagsannonsörer. Publicister i tryck har haft tre - förutom företagsannonsörer, även privatannonsörer och läsarintäkter - dvs prenumerationer. Jag har inte sett någon riktigt framgångsrik onlineaktör i kategorin med intäkter från läsare.
Ett undantag dock. The Wall Street Journal som har fortsatt att ta betalt i båda ändar (men inte av privatannonsörer vad jag vet). Nu rapporteras nya siffror från wsj.com på 5,7% ökning i intäkter från onlineoprenumerationer på Wall Street Journal Online. Sajten har 811 000 prenumeranter!
Jag har alltid sagt att hoppet finns för att ta betalt för innehåll online. Det är bara för tidigt att bedömma om dey kan ske och när. Bladet har gjort en pionjärarbete i Sverige - det sägs att man har 50 000 betalande för sin 20 kr/månads "+-tjänst". Ingen lokal medieaktör har dock lyckats än. Men det finns lovande exempel som Corren mera. Även Bohusläningen, GD och Dalarnas Tidningar prövar - men där handlar det om tidningen online - vilket är mer är en hygienfråga. Det hör till saken att Dow Jones, som äger wsj.com, i december 2006 offentliggjorde att man har för avsikt att sälja sex lokala dagstidningar som också ingår i koncernen.

Tio trender

Tio trender inför 2007 för lokala medier på nätet med kommentarer.
Intressant blogg att följa för övrigt.

"Dom fattade ingenting"

Det händer att man hör sig själv säga saker som man är trött på att höra själv. Till exempel vedertagna branschsanningar i slarvig populärversion. Oj vad man ångrar sig.
Idag var jag i Göteborg på Dagspresskollegiet och diskuterade hot och möjligheter med nya mediers tillsammans med en rad mediefolk och forskare. Någon refererade till en scenariorapport som konsultföretaget Kairos Futures gjorde kring 1996 på mitt och TUs uppdrag (jag jobbade där då). Då slank det ur mig: "...vi hade ett seminarium kring rapporten och några direktörer lämnade salen i vredesmod när ett av fyra scenarios presenterades: det om pensionsklubbar som redan 2005 skulle bläddra i, för övrigt försvunna, papperstidningar. Dom fattade ingenting" (med syftning på direktörerna). Där kom den.
De direktörer som gick hem då kanske gjorde rätt ändå. Branschens bästa år någonsin var kring sekelskiftet och förra året. Svenska tidningsledare har agerat skickligt. Speceillt på Schibsted. Men även lokaltidningar. Vilka resultat! Bravo direktörer.
Mer än tio senare tror jag ingen direktör skulle lämna rummet. Men det är nu.

Aftonbladet ansluter sig till Expressens lokala strategi

Idag visade sig ryktena stämma. Aftonbladet satsar på egna sajter i de tio städer som Expressen lanserade lokalsajter för i höstas. Bladet har redan gjort det i de tre storstäderna. Nu kommer Bladet i egna versioner för Umeå, Uppsala, Västerås och Norrköping med flera. Skillnaderna mellan Expressen och Aftonbladet:
- Aftonbladet rekryterar inga lokala reportrar - allt skall ske från huvudstan.
- Aftonbladet kommer att utnyttja övriga Internetverksamheter inom Schibsted - Blocket, Hitta, BytBil, Mötesplatsen, Bloggportalen, Klipptoppen. Där är Expressen ganska tunna.
- Aftonbladet kommer att sälja själva lokalt samt genom Hi-media.
Idén verkar mer kommersiell än publicistisk. Men det är klart att på sport och när det händer stora saker då har kvällstidningarna resurser. Så när det händer något stort i någon av de 10 orterna framöver så kommer ni att se en nyhetsmatch med minst tre tävlande parter. Låt oss hoppas att den med mest lokal kännedom vinner. Visst dom betalar min lön. Men dom står också för trovärdighet och lokal förankring.

Internet i mobilen eller mobilen kopplad till Internet

Sånna som jag har undrat. Skall mobilen med sin infrastruktur bestående av SMS, MMS och säkra betalningsmekanismer och premiumtjänster skapa en underbar framtida värld av DRM eller skall mobilen bli en förlängning av Internet som man kan ha i fickan. Just nu 1-2 till det senare. I tisdags lanserade VK ett eget direktnummer 72090. Numret lanserades med egen bilaga.

Bilindustrin, flygindustrin och amerikanska tidningsbranschen

Jag har haft förmånen att under en vecka besöka ett 10-tal tidningsutgivare med avancerade onlineverksamheter i Florida, Washington DC och Kansas. Det var en omtumlande resa. Amerikansk storstadspress är i kris som aldrig förr. En liknande kris som den amerikanska bilindustrin och flygbranschen går igenom just nu på grund av stela strukturer och maktfullkomliga fackföreningar. Men visst - det handlar om en bransch, altså tidningsbranschen, där rörelsemarginalen har varit 30% och över som regel. Problemet är bara att ägarna har vant sig vid dessa överleveranser under årtionden - om inte århundraden. Varför kris när amerikanska ekonomin tuffar på ganska bra? Svar: Sjunkande upplagor när nationella nyheter finns att få gratis i tv, på Internet och i gratistidningar och nya alternativ för annonsörer i gratistidningar och framförallt Internet.
De tidningsutgivare som har en lokal grund snarare än regional eller nationell grund tycks klara sig bra (och då skall man veta att amerikanska regiontidningar är i storleksklassen GP och DN i USA). Speciellt mindre utgivare som bejakar utveckling och Internet är optimistiska. Ett bra exempem är News Press (som ändå ingår i Gannettkoncernen). Grunden för optimismen är möjligheten att bli hyperlokal, använda databaser journalitiskt, utveckla lokalt näringsliv på Internet och starta tv över Internet.

Hur ta betalt för reklamplats?

Genom det århundrade som reklam har funnits har olika betlaningsmodeller utvecklats, prövats och ratats. Faserna i en klassisk köpprocess kan beskrivas som Attention, Interest, Desire och Action - AIDA.

• Köpprocessen inleds med uppmärksamhet (attention) genom tidningars textreklam, tv-spottar eller banners på startsidor på webben. Hur tar vi betalt? Eftersom mediet inte kan ansvara för produktens egenskaper eller reklamens utformning och därmed inte heller för reklamens effekt så tar mediet betalt per de antal kontakter som reklamen kan skapa. På webben förvandlas detta i antal annonsexponeringar.
• Köpare som har bestämt sig för att handla söker aktivt handlare i en katalog, på rubriksidorna i en dagstidning eller på nätet. Här finns arenor som det gäller att synas på när plötsligt konsumenter går till "action". En kund kan vara värd stora belopp.

Google har tagit fram en ny annonseringsform som just nu har överlägset störst tillväxt i Sverige, Europa och Amerika. Den kallas sökordsmarknadsföring och dyker upp högst upp och på sidan av sökresultat i Google. Annonsören betalar bara när användare klickar på annonserna. Google auktionerar ut sökbegreppen som styr när annonser skall visas. Sök t.ex. på "Mesothelioma" - en asbest-relaterad sjukdom - och till höger om sökresultaten lär amerikanska advokatfirmor betala 30$ per klick. Den här typen av annonsering omsätter 600 miljoner kronor i år i Sverige varav Google lär ta ca. 400 miljoner kr! Mycket pengar från ingenting på tre år! The Economist skrev nyligen om att sökordsmarknadsföringen har börjat drabbas av s.k. "klickbedrägerier". Det finns två olika former av bedrägerier: mediet klickar själva på annonser för att driva intäkter eller annonsörers konkurrenter (t.ex. konkurrerande advokatbyråer) klickar för att öka kostnaden för sina fiender. Google och Yahoo har blivit stämda av annonsörer p.g.a. sådan här s.k. "bogus clicks". Efter att ha ignorerat företeelsen lär nu Google och Yahoo ta det på största allvar.
En trend är att annonsörer istället erbjuds betala "per action" - alltså bara om annonsen leder fram till ett köp eller en nedladdning. Google testar detta liksom nya aktörer som Turn och Snap. Dagspressen har en unik kombination av publicistisk verksamhet och lång erfarenhet av annonsförsäljning. Men nätet är ett nytt medie och gamla läror måste ifrågasättas och omprövas. På vägen kan man tjäna stora pengar: Google har t.ex. ett börsvärde på 150 miljarder dollar! Vilken metod kommer att dominera nätet? CPM (cost per 1000s) eller CPA (cost per action)? Jag tror som vanligt "både-och": Båda kommer att samexistera.

Framtidens lur enligt The Economist

Min favoritblaska The Economist har i ett aktuellt nummer en "Technology Quarterly" med flera insiktsfulla artiklar (bara tillgänglig för betalande på nätet). Huvudtemat är framtidens telefon. Så här beskrivs den:

• Mobilen är personlig och modell, märke, form och funktion ger sociala signaler. Vi lever en tid där dessa egenskaper betonas.
• Mobilen ligger ca. 5 år efter PCn ur aspekten datakraft. Den kommer att komma ifatt. En människa läser 10 MByte per dag, hör 400 MByte dagligen och ser 1 MByte per sekund. Inom ett decennium kommer mobiltelefoner, enligt artikeln, att ha möjlighet att lagra ett helt liv i video. Mobilen blir en "livsinspelare" ("life recorder"). För några år sedan läste jag att Bill Gates hade en liknande vision.
• Forskare på Nokia menar att inom ett decennium kan en vanlig mobil lagras med all musik som någonsin har spelats in. Uppdateringar kan ske vi mobilnätet. Nättrafiken kommer huvudsakligen att bestå av rättigheter som reglerar tillgången till musiken i luren.
• Mobilen är framtidens nyckel. Den kan öppna dörrar och kassaskåp.
• Mobilen som plånbok. Mobilen är redan ett betalningsmedel eftersom den är kopplad till fakturering från min mobiloperatör. Varför inte betala i butik med mobilen. Mobilen blir ett kreditkort och operatören blir bank. Sedan flera år förhandlar Citygate tillsammans med Bonniers och Schibsted för att detta skall fungera med en rimlig intäktsdelning här hemma. Det går trögt.
• Mats Lindoff på SonyEricsson spekulerar i mobilen som hjälpreda. Visionen är att kunna fråga Google var favoritklädesplagget befinner sig - i garderoben, i tvätten eller på utlåning. Det förutsätter att plagget har en liten radiosändare antar jag (RFID-chip).
• Display och tangentbord skapar begränsningar för mobiltelefonen till form och design. Just nu pågår mycket praktisk forskning till att förmedla visuellt innehåll från telefonen på vägg, i speciella glasögon eller, varför inte, rakt in i tankarna. Detsamma gäller tangentbord - varför inte skriva och kommunicera via tanken. Redan idag kan förlamade styra datorer med tanken. Enligt en amerikansk forskare, som finansieras av amerikanska försvaret, kommer detta att vara möjligt i din mobil om 20 år.
• Framtidens lur tycks INTE ha videotelefoni. Det blev ingen succé. Det trodde man på 1900-talet. Den erfarenhet ger oss en brasklapp över spekulationer om framtidens telefon.
• Mobilen har förändrat våra vanor. För att se framtiden skall man inte tänka teknik, som ovan, utan man skall tänka sociala beteenden. Mixa t.ex. mobilen och bredband med dataspel, virtuell verklighet, communities, e-handel och ständig uppkoppling. Artikelförfattaren menar att det därför är svårt att förutsäga framtiden.

I denna underbara framtid finns inte bara de integritetshot, som artikelförfattaren pekar på, utan också hot för människans sinnesfrid. Det ser jag hos mina egna barn. Med allt gott kommer okså ont.

En rekommenderad stund framför smarta burken

Tack vare Digg hittade jag ett underhållande tv-program om historien bakom webben.

Vem skall skapa? Vem skall välja?

Vem skall skapa nyheter? Vem skall välja nyheter?
För att skapa nyheter krävs kunskap och erfarenhet. För detta har vi ett skrå - journalisten. Journalism finansieras genom att sälja nyheter och annonsplats i anslutning till nyheter. Medieföretag har i vårt land kunnat finansiera journalister genom tidningar. Några få aktörer har lyckats finansiera journalism genom tv och radio. Det senaste decenniet har Internet blivit en lovande ny finansieringform för journalism. Det har gått trögt. Men det senaste åren har ivarjefall annonsfinansiering av webbsajter tagit fart. I Sverige omsätter Internetannonseringen strax över 2,5 miljarder i år. Min uppfattning är att mindre än en tredjedel av detta belopp finansierar publicistik.
På nätet är konkurrensen stenhård mellan den som skapar och den som väljer innehåll. Jag kan som konsument ta mig till källan för nyhetsskapandet - SR, DN, DI, Aftonbladet, tv4 eller SVT. Jag kan också ta mig till Google News (som med automatik djuplänkar til nyheter), DagensPS (som med hjälp av en liten redaktion samlar dagens ekonominyheter från konkurrenter), min favoritblogg (en privatperson som tipsar om bästa nyhetskällan) eller Digg.com eller numera Netscape.com (som låter användare betygsätta nyheter på olika sätt).
Ett sätt att se på skillnaden mellan att skapa och välja nyheter är parallellen till köpprocessens AIDA (Attention Interest Desire Action). Låt oss kalla den informativa processen AINIR (Attention Interest Need Information Reliability). Vilka aktörer i kedjan AINIR kan hjälpa oss att finansiera journalism?

Nästa hit i mobilen: positionering och karta

Jag anar att nästa boom i mobilen handlar om positionering och karta. Några företag ligger speciellt bra till:
- Nokia, SonyEricsson med flera kommer och HTC och Benq har redan lurar som integrerar GPS.
- Google samlar garanterat sin innovationskraft kring kartor i mobila positioneringstjänster.
- Telia har flera års erfarenhet av GSM- och GPS-positionering (just nu Telia Navigator).
- På nätet positionerar sig även katalogtjänsterna i mobilen: speciellt Eniro och Hitta.
- Citygate har ett ramavtal med Cartesia - måtte dom hålla takten.
Det finns redan lösningar för att positionera hustru, make och barn med de här teknikerna. I Amerika t.ex. AccuTracking. En rolig variant är en kombination av Google Maps med AccuTracking på konstprojektet Hitchhikers.
I USA omsätter positionerings- och trackingtjänster 30 m dollar i år. Marknadsanalytiker tror att marknaden kan vara värd över 2 miljarder dollar om fem år. Men visst har konsulter viftat med liknande siffror förut - alltid minst 5 år framåt. Skillnaden är att infrastruktur och Internetaktörer nu tycks mogna att närma sig konsumenter med användbara tjänster. Snabba att följa kommer att vara kollektivtrafik och biltillverkare. Jag tror i sammanhanget att framtidens navigeringssystem för bilar och mobiler kommer att vara annonsfinansierade.
Frågan är hur lokaltidningar skall positionera sig för att bidra och få näring ur positionering? Skall vi välja Google, Cartesia eller Telia som partner. Kanske alla tre? Antagligen ja. Det kommer ändå att ta tid för alla aktörer att lära sig av dyra misstag på resan från 2 miljoner till 2 miljarder dollar.

Mot eller med sök

De senaste veckorna har utgivare ställts inför nya faktum. Google och Sesam djupindexerar, djuplänkar och kopierar innehåll till egna servar. För den som vil göra något åt saken finns det tips att hämta.
Samtidigt genererar Google och Sesam trafik till utgivarnas sajter. Trafik som ger annonsintäkter.

Tempot ökar i Örebro, Umeå och Norrköping

Utvecklingstakten av lokala Internetmedier ökar. Den som bor i Örebro t.ex. kan numera välja mellan:
- Expressens Örebroupplaga
- DinDels Örebroupplaga
- Sedan finns ju Eniro, Hitta och Lokaldelen med Örebrotjänster
- Eller att söka på Örebro i nya Google News eller Sesam
med flera.
De flesta av dessa ovan har vuxit fram under 2006!

Nu vet vi

Det var Expressen som rekryterade säljare till lokala nyhetssajter. Även Eniro förbereder en mängd lokala katalogtjänster via Din Del. En tredje aktör som samlar ny energi är Lokaldelen som nyligen har tagits över av EDSA förlag med Eniro's f.d. koncernchef som hövding. I dagarna köpte EDSA gamla handelsplatsen Torget.se som svenska Posten startade på det hysteriska 1990-talet.

Gratis kurs i webb-tv hos auktoriteten

BBC bjuder på ett mycket pedagogiskt upplägg för t.ex. dagstidningar som vill starta webb-tv.

Framtiden för dagstidningar

I den här artikeln från The Independent kan man häpna över
hur en mängd tunga direktörer och redaktörer i brittisk dagspress
spekulerar i ett radikalt paradigmskifte till nätet de närmaste åren.

Läsa på mobilen som att titta in i en textkanon

Här kan du se ett nytt sätt att visa text. Kan användas t.ex. på en mobildisplay.

Ny form på...

...gp.se. Formatet är mer likt kvällstidning på nätet. Läs chefredaktören Falks presentation av den nya skruden. Några nyheter (citerade av Falk):

• "Formspråket är modernare och mer kraftfullt, och färgskalorna tydligare och mer inbjudande. Det går också att förstora själva texten, det vill säga göra varje bokstav större"
• "Vi har samtidigt justerat navigeringen så att det ska bli så lätt som möjligt för er läsare att hitta just det ni söker; det är också enklare att se länkade faktabakgrunder och sidoartiklar."
• "Sedan en kort tid tillbaka har vi dessutom lanserat en ny tjänst: möjligheten att på gp.se direktkommentera till exempel nyhetsartiklar, krönikor, analyser, ledare och debattartiklar. Gensvaret har varit stort och omedelbart - kommentarerna till artiklar och till andras inlägg har strömmat in."
• "Om bara några veckor utökar vi ytterligare möjligheterna för er läsare att medverka på gp.se. Då kan ni som vill själva recensera och sätta betyg på till exempel konserter och skivor."

En annan nyhet på GP är ett tydligt tipsnummer för sms och mms.

Hur skall vi förhålla oss till Google?

Just hemkommen från konferensen ifra.com/beyond i Wien. Teman var comunities och sök. Annars mycket upprepningar från tidigare års konferenser. Rob Curley var till exempel där och talade - honom känner vi redan. Frågan som ekade utan svar i den stora kongresssalen med 450 deltagare från nästan 30 länder var hur branschen ställer sig till Google som får en viktig andel av sina nya intäkter från dagstidningssajter världen över - utan ersättning. Inom kort lanseras Google News i Sverige! Men inga publishers tar tydlig ställning mot Google utom i Belgien. WAN gör ett försök med att utveckla Automated Content Access Protocol - ACAP. Schibsted lanserar egen sök och lovar ersättning - ivarjefall till egna tidningar. Personligen tycker jag att vi skall både arbeta med Google och arbeta för ersättning.
Jag passade på att arrangera några studebesök i Wien i onsdags för ett grupp bestående av representanter från Citygate-ägare. Temat bland österrikiska utgivare är lönsamhet på nätet. Man kan grovt säga att dom ligger några år efter Sverige när det gäller Internetannonsering. Se t.ex. deras topplista. Sedan början på september finns en ny betald riksdagstidning med den stolta titeln "Österreich" och en associerad ny riksnyhetssajt oe24.at. Österrikiska nyhetssajter som Der Standard, News Networld och Kleine Zeitung erbjuder redaktionella miljöer utan "störande" banners. Å andra sidan erbjuds annonsörer "advertorials" med stor framgång - annonsmärkt yta som liknar redaktionella sidor (något man ser regelbundet i svenska dagstidningar - men absolut inte på nätet). Ett annat framgångsrikt annonsformat är att låta annonsörer synas i kontext där utvalda sökord förekommer (t.e.x. på artikelsidor där ordet "telekom" förekommer syns, i en annonsmärkt ruta intill redaktionell text, annonsörer med länkar som har köpt närvaro i anslutning till ordet "telekom").

Kraftfull sök baserad på open source....

...erbjuder Lucene - en del av LAMP (Linux-Apache-My SQL-PHP) för sök. Wikipedia skiver mer lättsamt om "produkten" och länkar till en rad sajter som använder Lucene. En ny svensk sökmotor vid namn Frisim.com använder Lucene och ger träffar på svenska mediesajter. Vad Frisim har för syfte är oklart men aktören dom ser upp til är Google - det märks. Norska Sesam.se använder norska FAST och TT har investerat i Autonomy (ingen av dessa är baserad på open source som Lucene). I Norge använder zett.no och tilde.no Lucene.

Google gör det igen

Verktyg för analys av webbsajter är en viktig del av hantverket. Har genom åren suttit framför webbgränssnitt till verktyg från RedSheriff, TNS Gallup, Nielsen Netratings och RI/RealMedia Insight XE. Google Analytics är det mest lättanvända hitills

Vilket bolag söker säljare på 10 orter...

...i de här annonserna från Poolia? Någon som vet?

Tack Rob - Hyper local hero!

I september hade vi på Citygate glädjen att ha Internetpunkaren Rob Curley på ett heldagsseminarium i Örebro i samband med vårt webbchefsmöte. Curley är en härligt inspirerande talare med en sprudlande och redan förverkligad vision av framtidens lokaljournalistik. Vi räknar med att ha honom tillbaka i Sverige för en workshop i Juni.
Curleys budskap handlar om att gräva där du står och att utnyttja nätets interaktivitet, länkningsegenskaper, multimediaaspekter, modern design och djup i kombination med grävande journalistik. Curley's beskrivning av sig själv: "I'm an Internet nerd from Kansas who is in love with local news and the evolution traditional media". Novembernumret av Fast Company Magazine, ett av de ledande affärsmagasinen, har en stor artikel om Rob Curley. Curley är antagligen den mest prisbelönte webbchefen på den här planeten dessutom. Curley talar på IFRAs konferens Beyond the Printed Word i Wien om några veckor.
Några exempel på Curley meritlista:
- www.kusports.com
- www.lawrence.com
- www.naplesnews.com
Curley har lämnat dessa verk, men man kan sajterna genomsysras av hans arv och idéer. Det krävs en stund på sajterna för att inse unikiteten. Jag lämnar det till läsaren att upptäcka själv.
Curley använder unga praktikanter för att nå sina mål. Man inser att han är duktig på att locka till sig talanger och att driva dem att prestera journalistiska storverk inom knatteligor och superlokal politik.
I september flyttade Curley med sin familj från Florida till huvudstaden Washington DC för att ansvara för bland annat www.washingtonpost.com och www.newsweek.com. Det skall bli spännande att se hur man gör superlokal journalistik mitt i maktens centrum. Stay tuned!

Nya lokala nyhetssajter

Den här här veckan kom två av landets största lokala nyhetsorganisationer, HD och UNT, med nya format på nätet. Båda sajterna lyfter fram senaste nytt: UNT gör det i 3:e spalten från vänster strax under vädret och HD gör det på ett innovativt nytt sätt genom att öppna en sorts "pop up" i spalten till höger. På HD kan besökaren med ett klick få pop up på senaste kommentarerna, senaste diskuterat, senaste webb-tv-rubriker, länkar till arkiv eller tipsa/kontakta. Även UNT har webb-tv med stor ingång strax under huvudet.
Sajterna skiljer sig genom att UNT numera har sidonavigering i vänsterspalt (som Bladet) och HD har toppnavigering under huvudet.
Huvudspalten är 480 pixlar bred på HD och 510 på UNT. På Citygate och Internetsäljarna tror vi på 468 pixlars bredd framöver. Ingen av sajterna följer alltså denna rekommendationen. Men å andra sidan passar en webbannons, såld t.ex. genom TidningsNätet, i antingen 300 bredd eller, framöver i 468 bredd, ju ändå in i båda bredderna. När det det gäller det största annonsformatet har HD valt en toppbanner till höger om huvudet medan UNT har en s.k. fullbanner som fyller hela sajtens bredd ovanför huvudet. UNT skriver ju ut hela sitt långa namn "Upsala Nya Tidning" samt domännamnet unt.se i bredd och det lämnar inte mycker plats. HDs kort anamn lämnar ju mer plats. Vidare har UNT annonsplatser i högerspalt med 200 pixlars bredd medan HD har 242 pixlar i högerspalt.
Längre ned övergår huvudspalten på UNT i 348 pixlar och lämnar istället plats till höger åt en sorts tjänstespalt med 150 i bredd. Här finns: läsarnas nyheter (ny satsning), skicka e-vykort, Pixel för dig som är yngre, en annonsplats, tyck fritt, bildspel, reserubrik med engång till Reseguiden, i vimlet, kokbok, korsord, soduko, lagfarter, bästa höstbilen, läsarnas bilder, tv-guide, Uppsala Lucia 2006 och partytricktävling och sen tar spalten slut. Till höger ligger splaten som börjar med väder och senaste nytt och den fortsätter med mest läst idag (som HD har som pop-up alltså), löpsedel för pappersupplagan, plugg för egna pappersprodukter och ingång till motor- och bostadssektioner och sedan tar även den spalten slut.
I HDs högerspalt finns ingångar med bild för dagens fråga (överst alltså), webb-tv, bildspel, bilagan "Fredag", mer webb-tv, kultur, opinion, ytterligare två ingångar till webb-tv-inslag, "Julia-mordet" osv och längst ned serier, ungdomsavdelningen kax och Soduko.
UNT har egna kategorisidor för motor och bostad. ÄNTLIGEN utbrister jag när jag för första gången på en lokaltidningssajt hittar riktigt nyttiga och unika lokala tjänster. På unt.se/motor är det "Trafikguiden" i högersplat under Lokus-sök som redovisar lokala vägarbeten. I huvudspalten följer motorartiklar och interaktiva frågor och ingång till artikelarkiv. På unt.se/bostad finns Dagens Visningar med 4 hus som visas idag i Uppsala. Bravo! Ingångar till bolånekalkyler i annonsformat från Nordea och Swedbank. Även unt.se/jobb är den kategorissida med utvecklingsmöjligheter.
HD har inga kategorier inom kobb, bostad eller motor. Men HD har framgång med försäljning av toppjobbs och toppmotor i högerspalt. Längs ned har i högersplat har HD två Google AdSense-annonser. UNT visar inte Google-annonser.
PÅ HD kan man se webb-video från HDs Annonsörsdag nyligen i oktober. Lyssna t.ex. på Thorbjörn Falk som beskriver HD framtid som mediehus. Falk talar om webben och "nära" mobiltjänster och City - en ny gratistidning med 20 000 tidningar om dagen som kommer ut från den 5 januari.

Varning för illusioner

Här finns exempel på illusioner. Dvs faktiska synbara ting som skapar effekter som egentligen inte finns. Finns det fler saker i vår omvärld som skapar illusioner?

Tack till Nico för denna fascinerande länk.

Det förtryckta ordet med eftertryck

Tidningsutgivarna (TU) har givit ut en skrift med titeln "Det förtryckta ordet". Peo Wärring, chefredaktör på EK och vice ordförande i TU, skriver i förordet att tryckfriheten aldrig får tas för given.
Tryckfriheten är en grund för vårt demokratiska samhället. Dagspressen kretsar kring och t.o.m. lever ivarjefall delvis, på intresset för den öppna politiska debatten. I skriften ges exempel på modiga individer som framförallt via tryckta medier har utmanat överheten. Det sista exemplet är faktiskt från nätet och handlar om en svensk utrikesminister som får lämna sin post efter att ha UD hade hotat ett webbhotell vars kund hade publicerat teckningar av Muhammed. Detta hände i början på detta år. Andra exempel är Torgny Segerstedt som vågade trotsa Hitler på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Lars Johan Hierta, grundaren till Aftonbladet som pån1800-talet trotsade tryckfrihetsbegränsningar genom att ständigt döpa om tidningen Aftonbladet till "Det åttonde AFtonbladet" och så vidare.
Idag är möjligheten att publicera sig öppen för alla. Det behövs bara Internet och en dator. Vi blir allt fler som fokuserar på kommentarerna på en nyhetsartikel på nätet istället för på själva nyheten. Nyheter är sällan numera. Det mesta snappar vi genom gratisnyheter. Tryckfriheten måste försvaras men den måste också utvecklas med nya medier.
Jag saknar källhänvisningar i skriften. Jag saknar resonemang som tar oss vidare i branschen. Hur skall vi utveckla och försvara tryckfriheten i det moderna mediesamhället? Skriften känns stum och tillbakablickande, dammig och trött.

En 12-taggare inom lokala online medier till Örebro

Den 20 september arrangerar Citygate ett seminarie i Örebro med en av branschens mest attraktiva talare just nu; Rob Curley. Hans specialitet är superlokala online medier.
Curley byggde upp Lawrence.com och kusports.com i delstaten Kansas och finns nu Naples Daily News i Florida där han senast har startat vodcast-sajten PrepZone. Curley går nu vidare och blir utvecklingschef för online på Washington Post. Det är väl ett av branschens mest attraktiva jobb.
Curley är en mycket underhållande talare. Jag har sett och hört honom flera gånger så ni har mitt ord.
En bra sammanfattning om Curley finns här på min favoritblogg.
Kontakta Citygate på 08-56272900 eller maila nj@citygate.se om du vill komma till Örebro och lyssna. Vi har tre platser över.

Framtiden för dagspress

Framtiden för dagspress ser mörk ut enligt The Economist (kräver logg-in). Även ledaren handlar handlar om branschens framtid (krävcer också logg-in). Artiklarna publicerades i förra veckans nummer. Även omslaget var ägnat åt temat: "Who killed the newspaper?".

Bloggare i en sluten krets

Vem som helst kan publicera en blogg (nästan), när som helst (nästan) och utan kostnad (nästan). Det är en ny evolution av Gutenbergska proportioner. Visst. Men det är tidigt. De första biblarna är spridda över europa. Men det är några århundraden kvar till månpocket, dagspress, gratistidningar, kaffebordsböcker och managementlitteratur. Bloggar är för oss i en krets. Bevis:
- Technoratis topp 100
- Institutet Pew/Internets undersökning om bloggare. Poynter sammanfattar undersökningen kortfattat här.

Slutsats: Topp 100 bland bloggar är mest på tekniska teman.Fler och fler läser. Men få publicerar med källkritik och ambitioner bortom sitt eget kärleksliv. Journalistik behövs. Däremot är web 2.0 ett nytt sätt att samla, arkivera, systematisera och sammanlänka innehåll utan manuellt arbete (alltså en redaktion). En redaktion kommer att behövas för att hitta talang och relevans, kontext och inte minst nyheter.

Länk och test

Den här länken går till en kolumn av Lars Weiss på dn.se: "Problemet med folk som missar reklamen". Inget nytt men Weiss är en tung person vars sanningar är intressanta att notera.
Desssutom syftar detta inlägg till att vara en test. En test i om DN fattar nätet. Förblir t.ex. länken ovan permanent?

Annars kan man notera:
- jag sökte på artkikeln i DNs sök som INTE fann den
- artiklen är märkt "Uppdaterad 00.20" - vad menas med det? Har Weiss uppdaterat den? Eller är det sajten som uppdaterades 00.20. Varför just denna tid? Kan det vara så att artikeln kommer från tidningen och att den gick ut på sajten strax efter midnatt. Jag har inte DN på papper i brevlådan på sommaren så jag vet inte.
- Apropå nedanstående inlägg så har har DN funktionerna textstorlek (liten/stor), tipsa kompis via mail och skriv ut-funktion.
- Ingen möjlighet att kommentera
- Inga permalänkar på artikelnivå.

Så här borde det se ut...

...om dagspress skall bli DEL av nätet och inte BARA finnas på nätet!

Vad menar jag? Se nedan. Där finns svaret. Under varje artikel finns:
- Vem har skrivit
- När
- Hur många har kommenterat med länk till kommentarer
- Länk till artikeln (s.k. permalänk - alltså en permanent länk som består för detta inlägg)
- Länk för att tipsa kompis via e-post
- Till sist bör artiklar innehålla länkar till referenser där sådana anges - som t.ex. till en lista på planetens topp 100-bloggar hos Technorati (där kan ni se fler exempel hur man bör göra).

Webbredaktörer och leverantörer av publiceringsystem. Det är bara att göra....eller?

Många gånger när jag har suttit framför MS-Office...

...har jag haft den här abstrakta tanken.

Sverige runt tack vare RSS...

....finns här. Anmäl din tidningssajt så kommer den också med i flödet.

I år kom högsäsongen senare

I veckan började volymerna på objekt i köpochsälj (på Lokus) åter sjunka svagt. Vanligtvis är volymen högst i april på våren. I år blev det i slutet på maj. En sen vinter sköt på vindsröjningarna. Det är min gissning.

Kan någon förklara?

En norrländsk tidningssajt har trafiktoppar kl 8, kl 15 och kl 20 på vardagar. En tidningssajt med säte i mellansverige har trafiktoppar snarare kl 9, kl 12, kl 15 och kl 21. Kan någon förklara?

Skillnaden mellan att mässa och messa

36% av befolkningen har surfmöjlighet på sin mobil enligt SCB. Hur många utnyttjar den möjligheten? När skulle det vara? På bussen? Utomlands under semestern? Själv är jag periodare. Jag minns två tillfällen då jag har använt mobilt Internet. Det ena då jag hittade en djuraffär i Bromma stående utanför ICA i Kungens Kurva. Utrustningen var en PDA med GSM och GPRS-uppkoppling (Qtek 2020). Sajten var Eniro. Det andra tillfället var i höstas då jag kollade filmutbudet på Stockholmsbiografer från 1:ans buss på väg intill city. Utrustningen var en Sony-Ericsson K600i. Sajten var bioprogrammet.nu.
Är man på språng så är man. Det behövs minst en ny generation apparater och minst en ny generation snabba tjänster för att mobilt Internet skall ta fart.
Och det erkänner en som började mässa om mobilt Internet redan för 6 år sedan (under min tid på Ericsson).
Två kända och i sammanhanget relevanta citat. Framtiden är redan här - den är bara ojämnt distribuerad (som Gibson säger) och konsekvenserna av ny teknik överdrivs på kort sikt och underskattas på lång sikt (Gates har sagt något liknande).

Måste läsas eller ivarjefall skummas

Passa på! Kom och läs. The Economist publicerar utan logg-in årets, enligt min mening, hitills bästa inventering av trender inom nya medier. Några klokheter ur artikeln (med mina egna reflektioner):

• Från Gutenbergs uppfinning 1448 till idag har massmedier dominerat. Nu kan sociologiska medier ta över menar The Economist. Det innebär att journalistiken utvecklar interaktiviteten med besökarna på så många plan som möjligt - rating, kommentarer, bilder, artiklar, bloggar och till och med egna nyheter. Några tidningar har redan börjat som NA, VK, SvD, Expressen och Metro har rdan börjat.
• 57% av amerikanska tonåringar skapar eget innehåll i någon form på nätet. En ung person idag skulle inte skicka en insändare till en redaktör. Hon skriver istället på nätet och skickar möjligtvis länken till de som kan vara intresserade där redaktören kanske är en.
• Nya medier innebär "konversationer bland folk som tidigare var känd som publik". Det finns ingen publik längre - bara deltagare.
• Den nya formen av medier - en blogg - kan ha en publik om 7 personer. En sådan liten publik behöver nya annonseringsformer. Det är i detta sammanhang som man skall förstå framgången bakom Googles textannonser. Tillväxten inom bloggar är kraftig. Bloggsfären fördubblas var 4:e månad. Därmed får Google bra intäkter att dela med bloggarna.
• Unga delar inte tid - de delar rum. Mina barn vill inte ringa och "störa" någon. De kollar om personen är tillgänglig på MSN.
• Det är viktigt att artiklar publiceras på permanenta länkar ("permalinks") som inte ruttnar. Bloggar och Google länkar till artiklar och inte startsidan. Med detta följer också att varje artikel blir ingång till hela sajten och behöver navigering och gärna "löp" för hela sajten. För att ta emot länkningar måste hela sajten vara öppen. Är sajten stängd kommer ingen trafik från söktjänster och bloggare ser ingen idé att länka till sajten. De öppna amerikanska dagstidningssajterna finns högst upp på topplistan för länkar från bloggar.
• Web 2.0 baseras på "folksonomier" som kortfattat innebär att allmnänheten säkrar innehåll och kvalitetssäkring (genom taggning och mash-ups). Google tror mer på att maskiner skall göra jobbet. Kulturen i Web 2.0 innebär att det stora talet användare skall göra jobbet (gratis).
• Surveyn har även en artikel om den amerikanska dagspressens hållning. Man menar att dagstidningar i Amerika är långsamma att ta till sig förändringarna, men att annonsörerna är ännu längsammare. På 1 dollar som dagspress tjänar idag på en tidningsläsare, kommer man att tjäna 20-30 cent per besökare på en sajt.
• Bloggar liknar alltmer dagstidningar och artikelsidor på dagstidningssajter BÖR likna bloggar. Några xempel: lommenteringsmöjlighten under inläggen (som nedan), s.k. "bloggrollar" med tips på andra bloggar i spalten till höger (det har jag inga än - men många andra bloggar har) och permanenta länkar.
• Registering för att kunna kommentera eller dela med sig av bilder och texter har fördelar genom att det "lämnar ryktesspår och förhindrar vandalism" av sajten.
• Craig Newmark säger att "Journalistik måste bli mer av en community service och mindre av ett profit center". Vad han menar med det är inte helt klart. The Economist skriver om "tillbakagången för heltids professionell undersökande journalistik i dominernade institutioner" - det som den fria pressen i demokratier har som syfte och uppgift.

Hisknande insikter

Professor Robert Picard från Jönköpings Universitet har intressanta teorier om dagspressens framtid. Professor Picard är "Hamrin Professor of Media Economics"och gästföreläser bland annat på Harvard University. Jag gissar att det är familjen Hamrin, ägarna bakom Jönköpings-Posten, som finansierar professuren.
Picard talar om "en date med slaktaren". Jag tycker artikeln som refererar till ett tal som Picard höll nyligen är hisknande. Picards iterationer kompletterar Bosse Svenssons "krysset" på ett insiktsfullt sätt. Picards poäng är att dagstidningar måste täcka den tryckta tidningens kostnader för att orka vara ett lönsamt onlinemedie.

Citygate Forum 2006 - kloka ord på Nalen

I veckan hölls Citygate Forum 2006 på Nalen med 120 beslutsfattare inom nya lokala medier. Vi hade talare, utställare och deltagare som alla fick en hel del att smälta. Några exempel:

• Steve Yelvington som berättade om det revolutionernade konceptet bakom Bluffton Today
• Metros chefredaktör berättade om Metroambassadörer
  
• Googles Nordenchef och Hitta.se:s VD flörtade med de lokala mediehusen
• Nordens ledande lokala mediehus måste vara bt.no. Respekt!
• Landets två mest omtalade publishers när det gäller visioner för lokala medieföretag och lokaltidningar; Göran Lundberg (ingress.se) och Bosse Svensson (f.d. op.se och numera Mkt Media) hade två helt olika beskrivningar av vägen till Nirvana.
  
• Jonas Birgersson, ni vet han med fleecetröjan, rev på en halvtimma av det mest uppskattade föredraget. Som vanligt om paradigmskiftet. Han tyckte det var kul att kunna "berätta för sina barnbarn framtiden att han hade talat inför en publik från tryckta lokaltidningar". Jag tyckte att han var nördig och egenkär. Men visst. Birger har inte fel.

Dessutom hade vi SR, en Internetannonsexpert och Ericssons konsumentexpert på plats, 120 deltagare och 15 utställare. Om ngn vecka eller två läggs video ut från konferensen på Citygate.se. Missa inte det. Tack till Charlotta, Björn, Milan och Carl-Åke för ett utmärkt arrangemang.

Bäst just nu

Kuriren.nu i Luleå är bäst just nu i Citygates värld. Kuriren jobbar aktivt med:

• attraktiva erbjudanden på privatmarknaden via Lokus - annonserna publiceras direkt på nätet efter frisläppning. Bild ingår, även i tidning.
  
• bilhandlarna som visar upp sina objekt "en masse" på start och motorsidan
• puff-format för platsannonser på startsidan
• nya bannerlösningar för mäklare.

Snart skall alla 60 tidningar med Lokus hänga på.

Nyheter Sverige Runt....

....från landets morgontidningar. Vi använder RSS-flöden och samlar dem på en sida. Välkommen att länka!

På förmiddagen och eftermiddagen...

...är det numera tv-nyheter på na.se.

Status för nyhetsmedia 2006...

...har publicerats på http://stateofthemedia.org/2006/ med speciellt kapitel om dagspress generellt och amerikansk dagspress den 11 maj.
Sex generella trender:
-The new paradox of journalism is more outlets covering fewer stories.
-The species of newspaper that may be most threatened is the big-city metro paper that came to dominate in the latter part of the 20th century.
-At many old-media companies, though not all, the decades-long battle at the top between idealists and accountants is now over.
-That said, traditional media do appear to be moving toward technological innovation — finally.
-The new challengers to the old media, the aggregators, are also playing with limited time.
-The central economic question in journalism continues to be how long it will take online journalism to become a major economic engine, and if it will ever be as big as print or television.

Pelle Anderssons blogg...

...finns på http://datelineseoul.blogspot.com. Andersson är känd för att ha varit med och lanserat Metro, driva design-bolaget A4 samt bo i Syd-Korea.

Sök sommarjobb via SMS på vlt.se

Den här PDFen förklarar konceptet.

Nu finns mojos....

...alltså mobila journalister.

Nya Lokus

Två nyheter. Lokus har blivit enklare att söka i och ännu mer lokal. Se på na.se/bostad, na.se/motor, na.se/jobb, na.se/kopsalj eller vlt.se/bostad.

Kl 16 varje dag är det nyheter på...

...öp.tv.

Sajter med Lokus

Här är listan med de 52 tidningar som i mars 2006 har annonser genom Lokus:
www.allehanda.se
www.arbetarbladet.se
www.arbogatidning.com
www.avestatidning.com
www.bergslagsposten.se
www.bargslagsbladet.com
www.borlangetidning.se
www.corren.se
www.dagen.com
www.ekuriren.se med Strengnäs Tidning
www.fagerstaposten.com
www.falukuriren.se
www.folkbladet.se
www.folkbladet.nu
www.folket.se
www.gd.se
www.hallandsposten.se
www.halsingekuriren.se
www.helagotland.se med Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda
www.ht.se
www.kkuriren.se
www.kuriren.nu
www.kyrkanstidning.se
www.norran.se
www.ljp.se
www.ljusnan.se samt BollnäsNytt, HudikNytt och SöderhamnsNytt
www.norran.se
www.moratidning.se
www.motalatidning.se med Vadstena Tidning
www.nerikes.se
www.nt.se
www.nyalt.se
www.salaallehanda.com
www.sn.se
www.st.nu
www.sodran.com
www.tidningen.to
www.ttela.se
www.unt.se
www.vk.se
www.vlt.se
www.vt.se
www.op.se

På gång är minst 6 ytterligare titlar.

På Lokus finns även privatannonser inom motor och prylar från:
www.dn.se
www.dn.se
www.koll.se
www.sydsvenskan.se

Kolla även på Lokus egen lista. När det skrives finns 53 tidningar med Lokus där. Där finns även Bohusläningen med som länkar til Lokus Jobb.

Om jag hade möjlighet ...

...skulle jag åka på den här konferensen om lokala interaktiva medier nästa vecka i USA.

•

Nya radiovanor

Några av mina favoritprogram i MP3-spelaren just nu:

• IT Conversations - föresläsningar från amerikanska huvudpersoner om aktuella ämnen kring Internet
  
• Sveriges Radios podcasts - som t.ex. Vår grundade mening, Filosofiska rummet, Tendens
• Dessutom: BBC Go Digital, Radio France Le bien commun, Radio France Rue des entrepreneur, Comme ca du Japon, Forskning och Framsteg (faktiskt fungerar det med inlästa artiklar) och amerikanska Open Source.
  
• Rapport och Expressen Kanal Lokal vodcostar sedan nyligen t.ex. nyhetssändningar.

Någon som har fler tips inom dessa gengrers?

Läs tidningen på webben eller en nyhetswebb från en tidning

Nu är det mer än ett decennium sedan de första lokaltidningarna publicerade sina första nyheter på webben. Sedan något år har lokala dagstidningar börjat publicera sina kärnprodukter på nätet: själva tidningen. Några exempel:

• Bohusläningen
  
• Bärgslagsbladet
  
• FaluKuriren
• Gefle Dagblad