Googles karta

Igår lanserades Google maps under google.se. Jag var på ett event vid Stureplan under kvällen där Google lanserade produkten inför en skara kunder och kolleger. Google har redan haft Sverige på sina kartor en tid. Det nya är att kartor fungerar om sökportal och annonsplats.
Läs mer om lanseringen och konkurenterna hos emerge eller almänt om Google maps på Googlemapsmania. Efter någon minuts förvirring föranledd av frågan varför inte Google maps är ett menyval på Google.se så kunde Nordenchefen konstatera att produkten först måste gå igenom beta-fasen.

Några iaktagelser:

• På Google maps kan jag göra sådant som Eniro och Hitta har fixat sedan många år med hjälp av interaktiva kartor som att hitta en plats, söka företag och hämta vägbeskrivning. Här är en av två lokala pizzerier på Essingen. Varför är den på Essingetorget inte med, frågar jag mig? Min gissning: Eniro har inte lyckats sälja nätet till torgets pizzeria. Google maps visar nämligen Eniros företagsannonsörer ("If you can't beat them - join them").
  
• Hos Google kan man söka hotell via karta. På eventet vid Stureplan fick vi se en demo av en s.k. "maplet" - en liten programmodul - från Bookings.com som gör det möjligt att visa enbart hotell med lediga rum. Funktionen skall släppas "i framtiden".
  
• Exempel på tredjepartsapplikationer:
  - Joggkartan på Jogg.se. Här hittar jag en lagom lång joggingrunda över Essingeöarna.
  - En turistkarta på Sverigepromotionsajten Visit Sweden.
  - Promenadförslag i Näsby Park.
  - Google Sverige samarbetar med SHR - Sveriges Hotell- och Restaurangsföretag. Alltså markeras hotell och restauranger. Ivarejfall de som är med i SHR. Google samarbetar även med Samtrafiken.
  
• Google maps finns även för mobilen sas det från podiet så jag prövade att ladda ned kartapplikationen (en Java-applikation) från google.se/gmm . Mjukvaran kände igen min Sony Ericsson M600i och laddade ned programmet. Efter lite problem, av god-dag-yxskaftkaraktär, kunde jag konstatera att applikationen inte fungerar helt intuitivt. Användargrännsittet är inte optimerat. Det verkade fungera bättre på en Nokia som demades från podiet. Än så länge fungerar Eniros och Hittas kartor i mobilen bättre tycker jag.
  
• Vilka unika funktioner erbjuder Google maps jämfört med sina svenska konkurrenter:
  - Inom kort lanserar Google en svensk variant av Local Business Centre - en fast placering med presentation av annonsörer. Kostar ingenting, vad jag kan se.
  - Google erbjuder personifieringsmöjligheter. På den här sidan har jag t.ex. gjort en karta av med en brygga i blått. Bryggan borde jag egentligen bada från en sån här underbar sommarmorgon istället för att sitta här och knacka.
  - Till skillnad från de nationella aktörerna satsar Google på web 2.0-funktioner. Det visar exemplen ovan. För detta ändamål erbjuder Google ett API. Här blir det tungt för nordiska aktörer att komma ifatt den amerikanska jätten. Vi får hoppas på Microsoft och Yahoo. Konkurrens är ju bra.
  

Jag hörde förresten i vimlet att ett av huvudskälen till att Hitta tidvis passerar Eniro i antalet unika webbläsare (ivarjefall vissa veckor på senare tid) är att Hemnet erbjuder objektsvisning på Hittas kartor. Självklart kan Google användas för samma syfte - t.ex. så här.

För något år sedan lanserades Google Local på hemmamarknaden. Google Local hade två sökfält - ungefär som Eniro, Hitta och Local.com har - d.v.s. "Vad?" och "Var?". Det har Google slutat med. Istället pekar http://local.google.com på Google maps.

Sälj på elitnivå

Svensk Internetrekrytering är framgångsrika med jobbssajter över Europa. Hur gör dom? Svar: Tävlingsinriktning. Enligt DI: "ungefär hälften av de anställda (=säljare - min kommentar) har varit eller är elitidrottare". VDn Nicklas Eriksson är f.d. elitbasketspelare och grundaren spelar fotboll i division 2.

Annonsomsättningen i amerikansk dagspress första kvartalet

Nyligen släppte NAA - d.v.s. motsvarigheten till TU i USA - annonsstatistik för dagspressen för årets första kvartal. Center for Media Research sammanfattar resultatet här. Sammanfattningsvis:

• Annonsering på dagspressens webbsajter ökade med 22,3% (jämfört med samma kvartal förra året) till 750 miljoner $. Annonseringen på dagspressens webbsajter motsvarade 7,1% av den totala annonseringen jämfört med 5,5% samma period förra året.
• Totalt omsatte mediehusen med dagspress som huvudsyssla 10,6 miljarder $ första kvartalet vilket är 4,8% lägre än samma period förra året. Printdelen är alltså 9,8 miljarder dollar vilket är 6,4% lägre än samma period förra året. Rubrikannonser i print föll 13,2%, detaljhandel i print föll 2,2% och riksannonser i print föll 2,8%. Inom rubrikannonser i print föll mäklarannonseringen 14,2%, platsannonsering föll 14,3%, motor föll 20,1% och all övrig rubrikannonsering föll 0,5%.

Min tolkning är att handlare och mäklare överger print. Plats går ner eftersom USA till skillnad från Europa har sämre konjunktur. På övriga marknader tappar dagspressen - men i mindre takt. Mediehusen jobbar hårt med att utveckla webben kommersiellt och tycks nu lyckas med detta. Den långa resan tillbaka från en mental svacka har startat.

Tidbits

• Allthingsdigital.com arrangerar just nu konferensen D5 i Kalifornien. Här finns en del intressanta videoinslag med bland annat Jobs och Gates (samtidigt), Shmidt (Google) och Chen/Hurley (Youtube).
• Följ WANs jättekonferens i Sydafrika här. Nästa år blir det i Göteborg med TU och GP som värdar.
• HD testar gratisannonser utan print. Spännande! Jämför gärna med övriga gratissajter. Catweb har en bra lista. Vi har liknande planer i vår testkvarn. Lokus utan betalning och utan print. Vi matchar marknadsledaren på nätet på t.ex. Gotland (just nu leder Blocket igen efter ett stort ryck).
• Pressmedelande från Blocket: Försäljningsvärde på 38 md kr under första kvartalet vilket innebär ökning med 72% jämfört med samma period förra året. Intressant att dom aldrig nämner sin annonsvolym. "Snabbast varukategorier" är "bilbarnsstolar, sommadäck, biljetter, resor och tv-spel".
  Blocket tycks skräddarsy pressmaterial för länstidningarna - och tidningarna tar i regel in materialet (samtidigt som dom nästan aldrig nämner sin egen tjänst Lokus). Ett klipp ur Dagbladet i april tex berättar t.ex. att det har annonserats för 1,1 md kr i Västernorrland på Blocket under årets tre första månader (vilket är fel - det handlar om försäljningsvärde). Snabbast växande kategori i Västernorrland är tjänster. Andra kategorier som växer snabbast är hantverkare, hundvakt och djurskötsel och utbildning. Antalet annonser i tjänstekategorin fördubblas var tredje månad. Störst är bilar, möbler hus/trädgård. Tv-apparater säljs snabbt.
• Regelbundet gör mäklarnas huvudkontor undersökningar som tycks har för avsikt att understryka nätets styrkor (jämfört med dagspress). Senast var det Skandiamäklarna som informerar om följande:
  - 70% av alla objekt hittar bostadsköparna vi webben.
  - "Antalet tidningsannonser minskar".
  - "Hemnet hade 64,4 miljoner besökare under 2006" (Oj!?).
  - I Sundsvall och Enköping dominerar Internet för att sök bostad. I Stockholms innerstad lär tidningsannonser vara det vanligaste medier för att hitta bostadsannonser.
• Alltombostad har sålts som konkursbo till Svensk Byggtjänst. Innan konkursen slog Marknadsdomstolen fast att Hemnet förbjuds att misskreditera konkurrenter som Alltombostad, vilket dom tydligen har gjort. Alltombostad har dessutom vertikal sök för bostadsobjekt där man bland annat länkar till Hemnet - det ligger hos Tingsrätten i Stockholm.
  
• Ask har nytt gränssnitt. En avskalad variant av Google.

Nya koncept inom rekrytering

Arbetsmarknaden har kommit upp i värme sedan sekelskiftets förra högkonjunktur. Det märker inte minst vi som rekryterar personal inom IT i Stockholm. Men än gynsam arbetsmraknad utvecklas nya affärer:

• Hos Intip söker man tips på lämpliga personer till de platsannonser som läggs ut. Hittelön erbjuds om just din kandidat tar jobbet. I en artikel i tidningen Campus Ekonomi tidigare i år hävdar företaget att dom är speciellt duktiga på att hitta folk som "vill byta stad". De flesta platsannonserna på sajten gäller dock storstäder. Ett undantag är Acta Kapitalförvaltning som söker personal i flera län. Har du rätt kandidat kan du fylla i det här formuläret och tjäna 21 000 kr.
• Nyligen lanserades Workey i en betaversion. Workey är en vertikal söksajt för platsannonser med några nya funktoner som jag inte har sett förut. Eniro har gjort samma sak en tid, liksom faktiskt Allaannonser. Workey sä'ger sig ha flest jobb. Ställningen just nu är
  - Workey 34 718 jobb
  - Eniro 21 755 jobb
  - Allaannonser 19 446 jobb
  Unika funktioner på Workey är info om träffar per kommun och listning av sparade sökningar med automatik.

Lokala bloggar

Det här borde någon göra här hemma. Här beskrivs konceptet i detalj.

Stimulera besökaren att stanna på sajten

Väl synlig i högerkrysset i första skärm på New York Times finns ett resereportage om Göteborg nu på förmiddagen. Som svensk måste man ju bara se vad New York Times skriver om mitt hemland. Jag klickar. Jodå staden har besökts i detalj.
Men något annat fångar min uppmärksamhet. I artikeltexten finns länkar integrerade (ni vet - sådana som New York Times ovan) som pekar in i sajten till mer info om Göteborg. Borde inspirera även tidningar med lokalt fokus. Att bygga sajten som en databas av artiklar som kan korslänkas på det här sättet.

Lokalt sök i Danmark...

...finns på Krak.dk som köptes av Eniro i dagarna. Liknar Local.com.

Nu är Lokus störst...

...på Gotland. I dagarna passerade Lokus totalt 60 000 annonser.

Äntligen någon som talar om att dom finns

Allehanda är först ut med att kraftfullt marknadsföra sin mobilsajt. Temat är hemlängtan.

Elevutställningar - ni inom dagspress - besök dom?

Fler inom dagspress borde besöka elevutställningar. Jag har hunnit med två i år- vårutstälningarna på Konstfack och Berghs. Här finns professionalism, kreativitet och talang. Konst och budskap i en röra. Här pumpas varumärken med värden. Specialister på att koka soppa på en spis. Men tråkigt nog - när jag testar webbadresserna på de fem visitkort jag fick med mig hem så pekar alla fem på webbhotellssidor. Dåligt studenter! Kanske Internet inte är på allvar ändå? Ivarjefall inte än.

Publiksiffror för Mobilsajten

Hur många tittar egentligen på mobilsajter? Data vi samlat inom Citygate ser ut så här:
- Aftonbladet har motsvarande ca. 6% av antalet besök på aftonbladet.se som besök på sin mobilportal för 3G.
- Några lokala utgivares mobilsajter har motsvarande kring 1% av webbsajtens trafik på mobilsajten. Till skillnad från aftonbladet, expressen och dn som har andra eller tredje gnerationens mobilsajter så har de flesta lokala nyhetsmedier första generationens mobilsajt.
- 16% av befolkningen använder mobilt Internet. 8% läser nyheter i mobilen. Källa: Olle Findahl på www.wii.se.
- Enligt Nordikom surfar 9% av svenska befolkningen 25-29 år med mobiltelefon minst en gång per vecka. 6% av hela befolkningen. 24% av "early adopters". Samma tal för de som läser "tidningsnyheter" i mobilen är 4% av hela befolkningen och 5% av 25-29 år.
- Enligt Dagspresskollegiets undersökning förra året bland Göteborgsakademiker så har 20% av dessa män mobiltelefon med 3G och 14% av kvinnorna. En till två procent tittar på nyheter i mobilen minst fem dagar i veckan. 9% av Göteborgs akademikerna surfar med mobiltelefon minst en gång per vecka. Samma tal för de Göteborgsakademiker som läser "tidningsnyheter" i mobilen är 6%. På frågan "om mobiltelefonen är ett bra sätt få dagliga nyheter" så ligger bedömningen på kring strax under 2 där 1 stämmer inte alls och 10 är stämmer helt. Humanister svarar mer mot 1 och tekniker mer mot 2. Konsumenterna gillar alltså egentligen inte mobilen som nyhetsmedie!
Jämför mobila webben med där storebror webben var 1997. Internets tid för penetration hos svenskarna (10 år) lär ha varit längre än tv-mediets. Hur blir det med mobilt Internet?

Det var 2006 det hände.....

...Internet slog igenom - på riktigt. Så kommenterar Jönsson de nya siffrorna från Nordicom i Göteborg. Här är siffrorna i sammanfattning:

• 62 procent av svenskarna använder sig av internet en genomsnittlig dag (mot 47% 2005)
• 86% ser på tv varje dag (84% 2005)
• 81% läer en dagstidning varje dag " i någon av dess former". 66% på papper och 12 % enbrt på nätet.
• I minuter ägnar vi 109 min åt radio (2005: 105 min), 101 minuter åt tv (96) och 53 minuter åt Internet (32!) samt 29 minuter åt en dagstidning 29 min (29). Sen kommer CD/mp3, Böcker, Tidskrift, Video/DVD.

Undersökningen gäller 9-79 år.

Jönsson sammanfattar: "2006 var året då internet på allvar blev ett av våra största massmedier."

CareerBuilder bygger på eget varumärke i Sverige?

I tidigare inlägg har jag tagit upp den ledande amerikanska jobbsajten CareerBuilders köp av svenska Jobbguiden. CareerBuilder har enligt Classified Intelligence insett att dom måste följa Monster till Europa eftersom konkurrentens största tillväxt sker där. Därför är CareerBuilers ambition nu att gå om Monster även i Europa. För att åstadkomma detta har CareerBuilder nyligen skrivit avtal om att ersätta Monster som MSNs partner inom jobb i 10 till 14 europeiska länder - däribland Sverige. Dealen har gjorts i ett avtal där MSN även går in i ett delägarskap på 4% i CareerBuilder (som ägs av bland annat tidningskoncernerna Gannett och Tribune). Jag tycker att detta är ett intressant exempel på att vår marknad i framtiden i ökande grad blir intressant för amerikanska aktörer som gör globala uppgörelser utifrån sin position på (den jättelika) hemmamarknaden. I tidningen Metro, som är partner till Jobbguiden, kan man nu se CareerBuilders varumärke just intill Jobbguidens egen logga. Det skall bli intressant att följa vilket varumörke man väljer att framhäva framöver när Jobbguiden/CareerBuilder ersätter Monster på msn.se.

Imorn lanserar...

....en rad sajter inom Pres(s)gruppen (socialdemokratiska medier) TT.s spelsajt. Jag hittade länken på Länstidningen redan idag.

Dags för "okonferens"?

Poynters E-Media Tidsbits skriver om "unconferences". Ett nytt begrepp för konferenser utan formellt program. Människor med samma intresse träffas under ett tema. Alla deltar i någon form. Vem som hamnar på podiet vet man först när alla är på plats. Internet spelar en viktig roll.

GP lanserade....

....Qrir i dagarna. Tekniken ivarjefall delvis från indiska Geodesic. GP skriver:
"Med Qrir når du alla dina kompisar oavsett vilket chatt-program de använder.Tar du med dig Qrir i mobilen kan du chatta när som helst och var som helst. För att inte tala om alla sms-pengar du sparar".

Fler tidningar till Google sök...

...beta alfa har rätt - sök på Sahlin i Google en sådan här dag och av resultatet på de två första träfflistorna kommer bara tre från publicister (Svd, DN och Bladet).

Hänvisad till mobilen

Skippade att demonstrera idag och vandrade istället en etapp till Paradiset - alltså en etapp av Sörmlandsleden från Handens pendelstation till gården Paradiset i södra Stockholmsområdet. När vi kom fram till Paradiset handlade det om hur vi skulle komma hem igen. Jag testade mobilen:
Kunde vi gå till Huddinge pendelstation? Eniros kartfunktion gick att använda men det var hopplöst att bedömma avstånden. Mycket scrollande för att zomma och för röra sig runt i gränssnittet. Hitta har ett mer rudimentärt gränssnitt - snabbare än Eniro- men inte lika noggrannt. Inte Hitta var till någon stor hjälp.
SLs mobilsajt däremot är effektiv och användbar. Hela resan från Paradiset till Stora Essingen klar på två klick. Bra SL.
Nu hade vi en timma och 20 minuter till bussen. Tid att kolla andra mobilsajter:
- mobil.dn.se har fått priser. Men här hittade jag en dubblerad rubrik ("Säl på oväntat besök vid Slussen"*2) och en gammal nyhet med videoinslag ("Dagens dom blev en seger för Folkpartiet" - det var ju flera dar sen!).
- Expressen har en bildintensiv mobilsajt. Snygg. Hårt prioriterad. Här finns Nyheter, Sport, Nöje och.....Lokalt från 10 orter: Umeå, Norrköping....! Klickar på Umeå och får en sida med några Umeånyheter - däremot ingen identifikator att jag har hamnat på Umeåsidan. Alternativet i Umeå - VKs mobilsajt har Senaste Nytt och Sport och en rubrik som beskriver några mobila pushtjänster. Här saknas bilder och design jämrfört med Expressen.
- Aftonbladet har ryckt upp sin mobilsajt (3g-versionen) betydligt. Video kostar 3 kr att titta på. Video finns förresten på de flesta sajter - sparsamt iofs. Text i bild är ett enkelt designelement på Aftonbladet.
Ladda ned Opera så kan du se själv. Eller så kanske du tillhör dom som faktiskt använder mobilsajter?

Sök lokalt nära dig....

...på Local.com om du bor i Amerika (eller i UK.).

Superlokala sajter från stora tidningen i Chicago...

...på Triblocal.

Nytt på lokala nyhetssajter

Några nyheter på lokala nyhetssajter:

• Annonsbaserad minikatalogtjänst - "Välj din fackman" på BLT (röd box i högerspalt).
• Tjenis.se. Mingelsajt med kombi av blogg och fotoalbum - även från Gotakoncerner (där BLT ingår). Bogg recenserar tjänsten här.
• Dating via mobil, tidning och sajt - VK har gått med i SMSDate som drivs från Mittmedias Allehanda i Ö-vik i samarbete med Arena Interactive i Finland. Även ST och ÖP är med i SMSDate.
• Sydsvenskan har spridit Bjudnu.se - ett kanadensiskt auktionskoncept som kombinerar tidning med veckoauktioner från CityXpress - till en mängd tidningar som NA och ST med flera.
• Sydsvenskan dygnetrunt.se för nöje och evenemang i Malmö och Lund.

På jakt efter principer

Tittar runt i nyhetssverige. Och träffar på nyhetssajter med många olika upplägg. Några är konservativa, som VK, och andra är i succesiv förändring, som NT. Det är inte helt lät att skönja några fasta konventioner - typ serierna och tv och radio längst bak i dagstidningen. Torstensson touchar ämnet. Även en touch down på, ngt som liknar min egen reflektion tidigare i månaden, om sidfrekvens och besöksfrekvens.

3,3 nya miljoner mobiler...

...kommer det att säljas i år, enligt MTB. Det innebär att Sveriges befolkning byter mobiltelefon ungefär var tredje år - grovt. Försäljningen hitills i år ligger över prognosen. Under första kvartalet var 35% av de sålda lurarna 3G-telefoner och 10% s.k. smartphones.

Lokala katalogtjänster

btguiden.no på Bergens Tidende.
derdubor.no från norska A-Pressen Interaktiv/Zett.
Marketplace från Lawrence Journal-World i Larence, Kansas (jag var där i Januari).

Video värd att se....

...där vi får veta vad Google har på g. Om en Google PowerPoint, om annonser och, inte minst, om Google i mobilen i kombi med GPS och karta.
Tack till Beta Alfa.

Medier och Internet i Marocko

Just hemkommen från 10 dar i Marrakech och Atlasbergen. I Marocko regerar kungen "M6" - Mohammed VI. Wikipedia skriver om Marockos mediepolitiska situation: "Tryckfrihet och yttrandefrihet är garanterat i lag men är i praktiken begränsade. Medier som yttrar sig kritiskt om till exempel Marockos roll i Västsahara riskerar att dras in". Landet är rankat 97 av 167 länder på listan för "Yearly worldwide press freedom ranking of countries" (Sverige är inte först eller ens bland de främre på samma lista som man skulle kunna tro utan nr 14 efter Portugal och Slovenien!).
I staden Marrakech fanns gott om Internetkafér. Internet i mobilen däremot fungerade dåligt. I Atlasbergen var GSM-täckningen dålig. Men i väbärgade berbers (folket som dominerar i bergen) händer fanns ändå en mobil. Jag vandrade genom bergsbyar utan el.
Överallt i Marrakech byggs det - mest hotellanläggningar. Tidningstånden vae belamrade med internationella och nationella tidningar. Det finns en sprängkraft i landet - en stor potential för tillväxt men också en destruktivitet som präglar vår tid i den här delen av världen. Häromveckan i Casablanca sprängde sig några självmordsbombare. "On verra". Jag tänker återkomma.

Topplista Jobbsajter

I branschtidningen Personal & Ledarskaps marsnummer presenteras en sorts topplista för platsannonsering på webben. Listan följer nedan. Till sin hjälp att sätta samman listan har P&L haft IT- och HR-konsulten Kia Myllykoski (se dennes företag Malapaq).

Tidningen konstaterar inledningsvis att det råder en paradoxal situation på arbetsmarknaden i och med att det samtidigt är både hög arbetslöshet och stor brist på kompetens. Tidningen menar att arbetsgivarna, med den ökande konkurrensen om arbetstagarna, måste bli mer aktiva och söka i cv-databaser.
P&L menar att många arbetsgivare "tittar lite snett på Internet trots att det på så många sätt är både enklare, snabbare och billigare än att annonsera i print".

En jobbsajt ska utvärderas efter sin leveransförmåga, d.v.s. sin förmåga att nå rått målgrupp.
P&L förväntar sig en koncentration från många till några få jobbsajter på marknaden och drar parellellen till att det finns färre dagstidningar i landet än för 5o år sedan.

Topplistan (gjord i januari-februari 2007):

1. amv.se
   Jobbtyper: alla
   Trafik: 523 000 uwb/vecka
   CV: 150 000 (aktiva i 3 mån)
   Platsannonser: 43 500
   Kostnad: Gratis
   Ägare: Staten
   
2. monster.se
   Jobbtyper: alla
   Trafik: 165 069 uwb/vecka
   CV: 480 000 cv (aktiva i 18 mån)
   Platsannonser: 5 200
   Kostnad: 5 900 kr
   Ägare: Finns på NASDAQ
   
3. stepstone.se
   Jobbtyper: chefer, ekonomer, tekniker, ingenjörer, säljare, reklam-kommunikation, data-it
   Trafik: 84 900 uwb/vecka
   CV: 55 000 (aktiva i 6 månader)
   Matchmail: 160 000
   Kostnad: 7 900 kr för 30 dagar
   Ägare: Finns på Oslobörsen
   
4. jobbguiden.se
   Jobbtyper: alla typer
   Trafik: 70 000 uwb/vecka (+ trafik från ytterligare 18 sajter)
   Inga cv
   Platsannonser: 2 000
   Matchmail: 65 000
   Kostnad: 7 900 kr för 60 dagar
   Finns på metro, dina pengar, dagensps, tv4, kvp.se och gt.se
   Ägare: CareerBuilder
   
5. jobbsafari.nu
   Jobbtyper: alla
   TRafik: 55 000 uwb/vecka
   CV: 16 000
   Platsannonser: 21 868 jobb i Sverige och Danmark
   Matchmail: 45 000
   Kostnad:4 550 kr
   Samarbete med workshopping; jobbtorget, leta, eniro
   Ägare: Eniro
   
6. karriarguiden.se
   Jobbtyper: ekonomi, förskole, hälso, it-jobb, salj, teknik, lednings och pedagog (sätt jobb.se bakom dessa kategorier så hittar du nischsajter)
   Trafik: 143 000 uwb/månad
   CV: 4000
   Platsannonser: 2 800
   Matchmail: 120 000
   Karriärguiden: 11 900 kr på karriarguiden och nischsajt
   Samarbete med Veckans Affärer, Livstilsnätverket.
   Erbjuder företagsåresentationer.
   Ägare: Svensk Internetrekrytering som finns på OMX First North
   
7. jobbexpressen.se
   Jobbtyper: alla
   Trafik: 35 000 uwb/vecka
   CV: 37 000 (ligger I 4 månader)
   Matchmail: 120 000 matchmail
   Platsannonser: 1 500 annonser
   Kosrnad: 7 900 kr för 30 dagar
   Samarbete med tv4, Expressen, Dagens Media.
   Erbjuder även rekrytering, personlighetstester och outplacement.
   Ägare:?
   
8. jobb24.se
   Jobbtyper: alla med tonvikt ekonomi/finans
   Trafik: 30 000 uwb/vecka
   Platsannonser: 2 000 platsannonser
   Kostnad: 2 500 kr
   Samarbetar med aftonbladet, svd, tastline.
   Ägare: Schibsted
   “Nylansering till sommaren”
   
9. jobbporten.se
   Jobbtyper: alla
   Trafik: 5 000 uwb/vecka
   CV: 1 500
   Matchmail: 25 000
   Platsannonser: 16 400
   Kostnad: 9 500 kr
   Samarbetar med leta och msn.se (äger medrek.se)
   Ägare:?
   

Övriga utan placering: lokus.se, merajobb.se, jobrunner.se (med 31 000 annonser), jobbstart.se (med 35 000 annonser, söker på 14 sajter och funktioner som vägavstånd till lediga job och kartöversikt), workey.se (öker på 120 sajter och räknar med 45 000 jobb från start) samt jobbtorget.se.

Nischsajter:

Offentligajobb.se
Jobbtyper: offentlig sektor
Trafik: 100 000 uwb/vecka
CV: 116 000 cv (ligger i 3 månader)
Matchmail: 120 000
Platsannonser: 1 265
kostnad: 1 900 kr
Samarbete Manpower, Proffice, Lunarstorm, platsbanken, Eniro.
Erbjuder: systemlösningar för rekrytering samt production av annonser för tryck.
Ägare: Personec

verkstadsforum.se
Trafik: 3 500 uwb/vecka
Kostnad: 7 000 kr/månad

xlnt.se
Jobbtyper: säljare, chefer
Trafik: 10 000 uwb/vecka
CV: 8 500
Samarbetar med Jobb24

chefsjobb.se
Trafik:12 500 uwb/vecka
Kostnad: 3 995 kr
Samarbetar med Ledarna och affärsvärlden
VDn på Chefsjobb, Rikard Linetti, startade 1997 StepStone i Sverige.

Varför läses bloggar?

Den stora dagstidningen DN har haft en misstänksam attityd till Internet som publiceringsplattform. Jag minns en artikel (i DN Kultur iofs) för mågra år sedan som var mycket negative till Bloggen som publiceringsform. Nils Öhmans spalt under rubriken Reklam och Medier på onsdagar representerar ett sorts terapeftiskt, men fortsatt misstänksamt, närmande till bloggens revolutionerade publiceringsform genom att vem som helst kan nå väldigt många på kort tid och till mycket låg kostnad.

I onsdags beskrev Öhman bloggens tre styrkor:
1) Tidsordning gör det lätt för läsaren att förstå sajtens struktur och att identifiera vad som tillkommit sedan sist. För den regelbundne läsaren är det viktigt att det senaste finns överst – inte det viktigaste som på många andra sajter.
2) Funktioner för att koppla samman människor – liknande samtalsgrupper:
- länkar till andra bloggar
- länkar till andra bloggare som kommenterar bloggen
- kommentarer från läsare
3) Enkla verktyg för publicering,

Mediebloggaren Mark Glaser menar att nättidningen bör fungera som bloggar. Nyhetssajter bör vara uppbyggd som en grupp bloggar . Öhman skriver “Hårddraget skulle det betyda att vi jounalister inte längre kommer att sortera artiklar i prioriteringsordning. Vi skall skriva intressant, publicera när vi är klara med texten/bilden/filmen och sedan låta läsaren avgöra vad de tycker är viktigast”.

Sommaren 2005 kom bredband till handlarn i Örebro

DNs Nils Öhman sätter fingret i Nordicoms Mediebarometer och noterar att från 1999-2005 använde 30-40% av svenskar i åldrarna 9-79 år Internet. Förra året ökade siffran till 62%. Jag tror det handlar om använda Internet regelbundet. Själv märkte jag att något hände sommaren 2005. Jag tror det var då ett stort antal handlare och annonsköpare i flera mellansvenska städer som Örebro, Umeå och Linköping hade haft bredband några månader. När dom kom tillbaka efter semestern sommaren 2005 hade deras egna medevanor förändrats.

Vad frekvens säger om sajten

På KIA-Index är det intressant att jämföra sidfrekvens och besöksfrekvens.

Topp i sidfrekvens=sidvisningar/besök (vecka 13 2007):
1) Playahead 80
2) Bilddagboken och Apberget.se 66
3) Kamrat.com 51
4) Snyggast 46
5) Nattstad.se 43
6) E-kontakt.se och Snuttis.se 34
7) Bytbil.com 29
8) Familjeliv.se 28
9) Blocket och Tresexti.se 25
10) Garaget.org 23
Slutsats: communities drar mest sidexponeringar. Sidexponeringar=antal möjliga annonsexponeringar=störst lager att erbjuda annonsörer i kombination bra träff i målgrupper (t.ex. föräldrar, bilälskare, ungdomar). Tio av dessa 12 är communities med registrering - dvs information om sidoexponeringarna finns registrerade på individer. Å andra sidan kan man fråga sig hur länge community-deltagare accepterar att sajtägaren tar annonsintäkter på innehåll som deltagarna skapat - på "mina sidor". Hur vanligt är det att communitys delar annonsintäkter med deltagarna?

Topplistan för antalet sidexponeringar vecka 13 (enkel att komma åt på KIA-Index gm att klicka på spaltrubriken):
1 Blocket
2 Playahead
3 Bilddagboken
4 MSN
5 Spray
6 Kamrat
7 Apberget
8 Eniro
9 Snyggast
10 Nattstad
Dessa aktörer har de största lagren av potentiella annonsplatser. Sex av dessa 10 är tydliga communities. Även Spray och MSN har communities integrerade.

Sammma övning när det gäller besöksfrekvens.
Topp i besöksfrekvens=besök/unik webbläsare (vecka 13 2007):
1) Telia Startsidan 7
2) Betapet.se 7
2) Apberget.se 6
3) Leta 6
4) MSN 5
5) Playahead 5

En topplista på besök är mycket lik topplistan för unika webbläsare.

Några ytterligare reflektioner:
- Communities är intressant för sökordsmarknadsföring (Google m.fl.) med sina potentiella annonslager och för målgruppsorienterad annonsering.
- Communities kan ha mer information om publiken, att erbjuda sinaa annonsköpare, än andra.
- Apberget finns i toppen på båda listorna - besökarma kommer ofta och ser på många sidor. Spännande att se vad VK kan göra med konceptet när dom sprider det över landet! En utmaning - men med goda förutsättningar.
- Leta och Startsidan var överraskningar när det gäller besöksfrekvens.
- En gissning: att vara startsida är avgörande för topplistan i uika webbläsare. Men listorna ovan styrs mer av beteenden.

Reservation: Jag kan ha missat ngn på listorna - det är en grov sammanställning.

Norska rubrikannonssajter är Lokus syskon

D e norska rubrikannonssajterna Finn.no, Zett.no och Tinde.no liknar Lokus:
- de samverkar med dagspress och tidningssajter
- vi erbjuder prylar, bostad, motor, jobb och resor
- sajterna erbjuder både privat och fölretagsannonsering

Men det finns också skillnader:
- De norska sajterna har ett gemensamt nationellt koncept som tidningsajter länkar till.
- De norska rubrikannonssajterna finns på norska topplistan. Finn är just nu 5:a med 1,2 milj uwb vecka 12 (sidfrekvens 30), Zett finns på 31:a plats med 196 000 uwb (sidfrekvens 11) och Tinde på 45:e plats med 91 000 uwb (sidfrekvens 14).
- Norska sajter erbjuder antingen gratis privatannonsering (Zett och Tinde) eller svindyr privatannonsering (Finn: 400 NOK för begagnad bil i 30 dagar eller 850 NOK för begagnad bil i tidning och på Finn).

Några steg närmare StepStone

StepStone grundades i Norge 1996 och finns idag i 13 europeiska länder och totalt i 30 länder. Under 2001 tillsattes en ny ledning som omorganiserade verksamheten och tillförde nytt kapital. Den globala ledningen sitter numera i London. Ursprunget till dagens svenska StepStone (StepStone Solutions AB) bildades 1995. Svenska StepStone ingår idag i norska StepStone ASA som är noterat på Oslobörsen. Så här skriver bolaget om 2006 års resultat: "StepStone delivered record results in 2006. Demand for the company`s products and services has continued to increase with 2006 revenue up 59% year on year to €51.9m. Adjusted EBITDA increased to €5.0m for 2006 from a loss of €0.2m in 2005." Börskursen har från förra sommaren stigit från kring 11-12 NOK till 17-18 NOK de senaste 12 månaderna. Ordförande är Jan Stenberg, f.d. VD för SAS. Bolaget ägs av europeiska och amerikanska banker.

Svenska StepStone Solutions AB hade 4 anställda och en omsättning på ca. 8.8 miljoner kr år 2005 och ett rörelseresultat på -5,2 miljoner kr. Bolaget, som har haft en tung resa men en "ansamlad förlust" på 115 miljoner kr, har genomgått minst två kontrollbalansräkningar de senaste sju åren. Inte heller 2006 gav ett positivt resultat. I år säger sig bolaget ha ca. 100 "systemkunder". Under 2005 köpte svenska StepStone jobbsajten JobbSverige.se med en omsättning på 7,6 miljoner kr under räkenskapsåret fram till och med augusti 2005 och en liten vinst på 328 000 kr. Under perioden hade JobbSverige 6 anställda.

Ur arbetsgivarens perspektiv erbjuder StepStone produkter som är snarlika de från Monster. En USP: StepStone erbjuder boost av platsannonser i Radio Rix FM. Det är svårt att hitta priser och info om sajtens produkter. En prisuppgift hittar jag: Priset är 6900 kr ("normalpris 8000 kr") för en platsannons på stepstone.se, spray.se, jusektidningen.se och jobbsverige.se i 30 dagar.

Workshopping.com skriver så här om StepStone: "Snygg och enkel sida med en hel del jobb i Europa. Alla branscher. Är på väg tillbaka efter en lyckad fusion med JobbSverige." StepStone svenska partners är di.se, nyteknik, resume, city, jusek, spray, saljeren och dagens ledare.

I mars 2007 hade StepStone.se och JobbSverige.se tillsammans 711 203 besök, 7 578 536 sidvisningar, 54 368 aktiva CV och 210 117 aktiva jobbagenter - alltså bevakningar gissar jag.
Statisiken kommer från uppgifter på StepStones egen sajt. Mätning är gjord av LiveStats (som inte är godkänd av KIA).

En nätrekryteringsguide

Svenska Monster har gett ut en "nätrekryteringsguide" - en snygg trycksak som jag beställde på sajten. Guiden är intressant eftersom den beskriver marknadsaktörerna inom rekrytering på nätet på ett pedagogiskt sätt. Iaktagelser ur Guiden följer här - allt enligt Monsters sätt att se världen:

Övergripande
Guiden konstaterar att i år har det gått 10 år sedan "de första trevande försöken med nätrekrytering".
Nätrekryteringsprocessen beskrivs i faserna kravprofil, förurval, platsannons och/eller cv-sökning, kandidathantering och slutligen val av medarbetare.
Fördelar med att rekrytera online, där jag anser att Monster har rätt: 80% av jobbsökande söker på nätet (lite högt kanske), tidsbesparande, kostnadseffektivt, realtid, varaktighet, effektiv administration, enkel urvalsprocess, interaktivitet och optimerad respons.

Funktioner och indelning av marknadens aktörer
Monster beskriver sex generationer av nätrekrytering:

1. Annons (1997) - idag nischade sajter, tidningssajter, portaler och startsidor, referenssajter.
   Platsannons läggs ut online. Arbetsgivaren kan inte lägga ut annonsen själv utan annonsen publicras i en "standardmall". Det går att svara på annonsen via mail, Kandidater kan prenumerera på lediga tjänster via mail. Här står Lokus idag.
2. CV-databas (1999)
   Nivå 1: En PC ställdes i universitetsmiljöer där stundeter la in CVs. Arbetsgivare fick komma tilll PCn för att söka folk.
   Nivå II: Kandidaten registrerar sin CV på nätet. Funktionalitet tillkommer som att ladda upp egen CV och lägga in flera CVs. Det kan gå att välja anonymitetsnivå på CVn och blockera vissa arbetsgivare. Kandidater kan se hur många gånger ens CV har blivit visad.
3. Matchning (2001)
   Här matchas databasen för platsannonser med CV-databasen online - åt båda hållen. Företag kan skicka annonser till kandidater i CV-databasen. Kandidater kan få automatisk matchning av annonserade jobb baserade på sitt CV. Citygate gjorde undersökningar i början på 2000-talet som pekade på problemen med CV-databaser som t.ex. svårigheten med uppdateringar och felfrekvensen i automatiska matchningar.
4. Ansökningsadministration (2003) - idag bemanningsföretagens sajter
   Företagen får tillgång till ett administrationsverktyg där de kan publicera och hantera annonser och kandidater. Vi på Citygate har, för våra egna rekryteringar, använt ett utmärkt verktyg som Adeprimo i Östersund har utvecklat.
5. Annons och CV-databas på företagens webb (2006)
   Här kan 1-4 placeras på företagets egen hemsida. Företaget kan driva sin egen jobbsajt helt enkelt. Företag kan sätta upp databaser för såväl egna anställda som för jobbsökande. Företagen kan hantera jobbsökande från tre kälor - egna anställda, kandidater från egen jobbsajt och kandidater från extern jobbsajt.
6. Online rekryteringsverktyg (Eniro Jobb2007) - idag generella jobbsajter, större företags jobbsajter
   Digitalisering av hela rekryteringsprocessen. ALLT sker från ett verktyg på nätet.

Försök att dela in marknadens aktörer:

• Generella jobbsajter: Monster, StepStone
• Nischade sajter: Svensk Internetrekrytering
• Tidningssajter: Lokus Jobb, Merajobb (DN-GP-Sydsvenskan)
• Portaler och startsidor; Spray Jobb som körs av StepStone, MSN Jobb som körs av Monster
• Referenssajter: Eniro Jobb, Allaannonser
• Bemanningsföretagens sajter: Manpower, Poolia, Academic Work
• Företagens egen webb: företag av viss storlek som rekryterar regelbundet: Ericsson, Volvo

Urvalskriterier
För att välja leverantör föreslår Monster en checklista som handlar om:

• företaget (ägare, tid på marknaden, omsättninbg),
• besöksperspektivet (trafik, mätningar, annonsringstid)
• kostnad och räckvidd (kostnad per kontakt i annons och i CV-databas)
• marknadsföring (hur gör de för att locka kandidater, mafö till vem?)
• kandidat- och annonsadministration (funktionalitet)
  

De vanligaste misstagen
Rubriken är fel, tjänstebeskrivning utan aktuella sökord, fel fokus, fler svarsadresser, fel format.

Statististik
Enligt Monster söker 8 av 10 jobb på nätet (80%), 69% söker via personliga kontakter, 52% via tryckta medier, 12,5% via headhunters, 5,5 % via text-tv och 4,6% via annan källa. Källa: Gallup oktober 2006 25-49 år.
I en undersökning om hur benägen man är att byta jobb visas att endast 7% är aktiva jobbsökande och 48% är passiva jobbsökande. Ej intresserade av jobbbyte är 41% (resten på 3% svarar vet ej). Källa: Gallup september 2006.

Ett monster i lite djupare analys

Vilka val har arbetsgivare som väljer att rekrytera på nätet? Att annonsera på svenska Monster är ett alternativ.

Monster är ett "ledande globalt karriärnätverk" med verksamhet i 20 länder som bildades 1994 i USA. Monster finns på NASDAQ. Kursen har pendlat mellan 40 och 60 $ de senaste åren och ligger just nu strax under 50 $. Förra året omsattes 1,1 md $. Rörelsemarginalen var 21%. Bolaget har ca. 5 000 anställda. Här kan man se grundaren Jeff Taylor berätta. Fascinerande är att hitta företagsnamnet OCC när man gräver om Monster. Grundaren till min arbetsgivare Citygate, Hans Fjärem, drev på ett tidigt stadium i mitten på 1990-talet, under sin tid på Riksmedia, jobbsajten OCC Scandinavia som alltså var Monsters första försök i landet (kan man säga).

Det svenska bolaget omsatte 2005 (enligt årsredovisning) 65 miljoner kr (jmf med 55 m kr 2004 och 48 m kr 2003) och hade 62 anställda (varav 25 kvinnor). Största kostnadsposterna var 35 miljoner i personalkostnader och 40 miljoner i övrige externa kostnader (jag gissar att posten domineras av marknadsföring). Röresleresultatet 2005 var -7,2 miljoner kr (jmf - 167 000 kr 2004 och - 78 000 kr 2003). Under 2005 bytte sajten namn från Jobline till Monster. Monsters svenska huvudkontor finns i Värtahamnen i Stockholm.

Svenska Monster erbjuder att köpa paket, köpa enskilda platsannonser eller köpa sökningar i deras CV-databas undre en viss tid. Det finns mängd- och prova-på-rabatter.

Alla produkter listas här.
- Annonspaket kan köpas för 5 900 kr (för 1 annons) till 2 360 kr (för upp till 99 annonser - paketen namnges brons till guld, platina och VIP). Annonsen läggs (självklart) in direkt på nätet och arbetsgivaren betalar via kort eller faktura. Annonsen ligger ute i 60 dagar på Monster.se som sägs ha 333 000 unika besökare per månad. Mot extrakostnad kan man köpa "ökad räckvidd", dvs fler kategorier och regioner. Det finns möjlighet att köpa "custom jobb template" - dvs mallar för platsannonsen som syns mer.
- Att söka i databasen kostar 6 400 kr för sökning under 2 veckor. Ett årsavtal för sökning i svenska databasen kostar 69 900 kr. I databasen finns 500 000 cv:s.
- Profiilering, d.v.s. banners och fasta placeringar, kan köpas i olika former - t.ex. Company of the weeek, veckans arbetsgivare, large och small logolinks och fast placering.
- Rekryteringsverktyg erbjuds. "Monster Office hr" ingår när man köper platsannons eller cv-sökning. Inne i verktyget hanteraw rekryteringarna. Här samlas platsannonser, ansökningar från kandidater, cv:s och härifrån kan kandidatkommunikation ske. Det går att specificera publiceringskriterier såsom arbetslivserfarenhet, utbildningsnivå, placering av tjänsten och typ av tjänst. När ansökningarna kommer in i verktyget rangordnas de efter hur väl de matchar kraven som har specificerats. Ansökningar som matchar bäst hamnar högst upp på listan. Listan har funktioner som gradering, sortering och noteringar. Det går att använda urvalsfrågor genom att skapa online frågeformulär som kandidaterna besvarar när de ansöker. Kandidaterna får poängvärden som presenteras i listan över inkomna ansökningar. Det finns ett arkiv med brev – t.ex. bekräftelse, information om rekryteringsprocessen och 'nej-tack brev'. 'Tack för din ansökan' kan skickas automatiskt till de som ansökt. Genom automatiska fält kan brev personifieras så att t.ex. kandidatens namn, tjänsten och rekryterarens namn visas i breven. I en plustjänst erbjuds att flera personer kan hantera varandras rekryteringar och platsannonser. Man kan lägga till externa dokument och kandidater som har ansökt utanför systemet – t.ex. per e-post. I plustjänsten ingår också att det går att sortera inkomna ansökningar oavsett vilken tjänst de sökt (för att leta fram kandidater som vill veta vart de ligger i rekryteringsprocessen).
- Tilläggstjänster är:
> cv-matchning som utgår från en kravprofil. Sökningen sparas i rekryteringverktyget.
> e-postutskick till cv-träfflista. Platsannonsen skickas till lämpliga kandidater.
> hjälp från rekryteringskonsult i olika engagemangsnivåer som t.ex. färdig kandidatlista.
> utbildningar - small and large.
> platsannonsen på egen sajt
> egen kompetens- och cv-databas.

Exempel på paketerbjudanden är t.ex:
- 1 platsannons och 2 veckors sökning i cv-databas: 7 840 kr (36% rabatt)
- samma som ovan plus veckans arbetsgivare med direktlänk: 9 900 kr (50% rabatt)
- 5 platsannonser, 1 månads sökning i cv-databas, 5 riktade banners: 24 900 kr (52% rabatt).

Just nu ligger 6 262 lediga jobb ute på Monster. Om vi räknar grovt på ett jämnt antal annonser under året, att varje jobb är en annons och att annonser ligger ute i 60 dagar och en snittintäkt på 2 000 kr ger detta 75 miljoner kr. Då har jag inte räknat med tilläggstjänster och cv-sökningar. Mycket grovt alltså.

Resor - ny kategori i Lokus lanserades idag

Idag lanserades den nya Lokus-kategorin Resor på över 50 tidningssajter. För varje visad träfflista, där s.k. fasta annonsplaceringar visas, delar tidningssajten intäkter med Reseguiden som är vår underleverantör och vårt säljnätverk för Lokus Resor. Annonserna exponeras högst upp i träfflistan, mellan sökmotorn och ordinarie utbud och styrs på destination. Annonserna, som är max tre, länkar direkt till annonsörens hemsida eller bokningsmotor.

Amerikanska CareerBuilder köper Jobbguiden

Amerikanska CareerBuilder köper Jobbguiden. Pressreleasen hos köparen avslöjar inte priset (men någon kommenterar en artikel om köpet på DI och påstår att köpesumman är 3,2 miljoner kr som utbetalas om vissa mål uppnås - minst 1,2 miljoner kr). CareerBuilder köper samtidigt en jobbsajt i Holland och äger redan sajter i Tyskland och Indien förutom sajterna i USA och Kanada. CareerBuilder grundades 2002 av de amerikanska dagstidningskoncernerna Knight-Ridder (numera McClatchy), Gannett och Tribune och är idag den ledande jobbsajten i USA med 1800 anställda (enligt IDG it24 - kan det stämma?), 21 miljoner unika webbläsare (per månad?) och 1,5 miljoner jobb. CareerBuilder finns på "200 lokala marknader" i USA genom ett 1000-tal partnersajter, bland annat 150 tidningssajter, AOL och MSN. Det är intressant att ta del av CareerBuilders vision, mission och värderingar. Med tidningstraditionen både som ryggsäck och konkurrensfördel krävs en tydlighet i strategin och verksamhetens idé. Deras vision och mission: "We are changing the way companies around the world recruit their most important asset: their people. Our mission is to be the global leader in online recruitment advertising by being an employee-driven, customer-focused organization that provides the best rate of return to our shareholders."
Jobbguiden grundades 2004. VD för Intence Media AB som driver JobbGuiden, är Johan Hjelte. Förutom Hjelte finns ytterligare två ägare. Verksamheten startade med en "jobbsökarbok" med samma namn som sajten (boken kostar 356 kr på Bokus). Jobbguiden.se har 26 anställda och, enligt egen uppgift, ca. 250 000 (unika?) besökare per månad (dom finns inte på KIA-listan, vilket antagligen beror på att trafiken kommer från partnerssajter). I pressreleasen som annonserar affären anger Hjelte köparens avancerade teknik och värderingar som avgörande skäl för affären. DI skriver om affären här och nämner att Jobbguiden omsatte 11,3 miljoner kr med en vinst på 1,1 miljoner senaste räkenskapsåret (brutet till 2006-08-31). På Dagens Media påstår Hjelte att dom är 3:e största jobbsajten i Sverige efter Monster och StepStone. Hjelte menar att Jobbguiden liksom CareerBuilder jobbar med partners och att dom nu vill upprepa vad moderbolaget har lyckats med på sin huvudmarknad, d.v.s. dom har gått om Monster och andra konkurrenter och blivit den största jobbsajten. Bland JobbGuidens partners märks Metro, IDG-sajter och Dinapengar. På Workshopping.com rankas JobbGuiden som den 8:e bästa jobbsajten i landet just nu. Dom som ligger före är:
- Monster (6 262) med amerikanska ägare.
- Eniro JobbSök (29 937 jobb) som djuplänkar till arbetsgivararnas egna rekryteringssajter
- StepStone (6 700 jobb i Sverige)
- Arbetsförmedlingen (32 503 annonser och 41 412 platser)
- Karriärguiden (1078 jobb) - Ägs av Svensk Internetrekrytering som har en fantastisk och kort historia. Noterat på OMX First North. Bolaget omsatte 67,5 miljoner kr och en rörelseresultat på 28,5 miljoner kr förra året.
- Jobb24 - Ägs av Shibsted/Svd/Aftonbladet.
- Jobbporten (19 136 jobb) - Ägs av Sthlm Media Group
- JobbGuiden.
Ingen av dessa ovan finns på KIA-Index!
IDGs it24 skriver också om affären.
Vid köpet företräddes säljarna av Advokatforman Vinge och köparen av Mannheimer Swartling.

Styra med tanken

Framför mig har jag ett tangentbord. För att få igenom texten från massan bakom min panna till Nuheter krävs en fysisk och mental ansträngning med tangentbordet. Tänk om tanken kunde fylla Nuheter utan mellanled!
I Economist läser jag om hjärn-kontrollerade apparater och spel. Med tanken skall vi kunna styra mus och joystick. Två unga företag i Kalifornien utvecklar hisknande nya verktyg som skall finnas på marknaden redan nästa år:

• Emotiv Systems utvecklar en hjälm med 18 elektroder. Hjälmen läser av hjärnsignaler associerade till ansiktsuttryck som t.ex. ett leende eller blinkningar, känslomässiga lägen som upprymdhet och lugn och medvetna tankar som viljan att flytta ett objekt. Här kan man se video på hur det fungerar. Till Emotivs hjälm hör ett API så att programmerare kan anpassa utrustningen till olika applikationer. De första applikationerna görs antagligen för Microsofts XBox 360 och Sonys Playstation 3.
• Neurosky behöver bara en enda elektrod som kan inrymmas i t.ex. en mobiltelefon. Apparaten kostar under 200 kr vilket är mindre än 1/10 av Emotivs alternativ kostar.

Enligt Economist finns tre stora utmaningar med tekniken:

1. Mänskliga hjärnor är olika. En massproducerad hjärnhjälm med elektroder i standardpositioner kommer antagligen inte att fungera för alla.
2. 1/3 av mänskligheten har hjärnaktivitet som inte kan tolkas.
3. Elektriska signaler från muskelära aktiviteter kan lätt förväxlas med hjärnaktiviteter.

Hur kan vi erbjuda serendipitet i nya medier

Strax innan sekelskiftet arrangerade jag, under min tid på TU, ett seminarie i Stockholm med professor Nicholas Negroponte från MIT Media Lab. Det kom över 700 och lyssnade. Nyfikenheten var stor kring hur digitaliseringen skulle drabba traditionella medier - nu som då.
Jag minns egentligen bara en idé som förmedlades under föredraget - idén om "serendipitet", d.v.s. trevliga upptäckter som sker av en slump. En av dagstidningens stora fördelar, enligt Negroponte, är serendipitet. Svenska Wikipedia beskriver begreppet så här: Ordet kommer från en "enfaldig saga med namnet 'Tre prinsar från Serendip' (nuvarande Sri Lanka); där deras högheter drog fram gjorde de ständigt, genom tillfälligheter och skarpsinne, upptäckter av sådant de inte var ute efter".
Serendipitetsfaktorn var högre i de större broadsheet-tidningarna som gällde då Negroponte var på besök. Nu är det halva formatet, d.v.s. tabloid, som gäller. Men oavsett format erbjuder tidningen en slumpartad färd genom vardagens teman som nyheter, politik, kultur, sport, underhållning, och debatt med mera. Man vet aldrig var tanken hamnar.
Kan vi överföra serendipitet till nya medier - t.ex. webben?

Ericsson om framtiden

I Ericssons årsredovisningen för 2006 gör Ericsson intressanta prognoser (grafer på sidan 17) som kan sammanfattas så här för år 2010:

• Trafiken i mobila accessnät antas öka från 0,6 miljoner Terabyte 2007 till över 2 miljoner Terabyte år 2010. Andelen mobil data i mobila accessnät ökar till ca. 1,25 miljoner Terabyte från knappt 0,2 miljoner Terabyte i år. Det innebär en ökning från 10% av totala trafiken i år till 60% år 2010. Rösttrafiken ligger på ca. 0,5 miljoner Terabyte i år och 0,75 miljoner Terabyte år 2010.
• Trafiken i fasta accessnät antas öka från 50 miljoner Terabyte 2007 till 180 miljoner Terabyte. Andelen trafik från IPtv och Internet antas öka med ca. 400%. Störst ökning enligt prognosen ger IPtv.
• Bredband via DSL ökar till 350 miljoner linjer (från ca. 200 miljoner i år). Totalt räknar man med över 550 miljoner bredbandslinjer 2010. Kabel och Fiber har mindre andelar. Kabel har en strabil tillväxt medan fiber har en kraftig tilväxt.
• Antalet mobilabonnemang i världen ökar från 3 miljarder (!) till strax över 4 miljarder. År 2010 finns 80% av abonnenterna på tilväxtmarknader (mot 60% idag). 80% av tillväxten de närmaste 5 åren finns på tillväxtmarknader. Redan utvecklade marknader står i princip still när det gäller antalet abonnemang.

En sammanfattning med andra ord:

• Internet i mobilen och tv på Internet spås mycket stark tillväxt från 2008.
• Bredband över fasta telefonlinjer kommer att se fortsatt kraftig tillväxt och, gissar jag, kommer att ge tillräcklig teknisk prestanda.
• Vi kommer att se explosion av mobil kommunikation på tillväxtmarknader.

Någon som har ett annat förslag var vi skall lägga vår tid och våra pengar? Men vi skall göra det smart!

Personlig öppenhet

Jag minns en workshop vid sekelskiftet. Alltså för 7 års sen. Arrangör var Interactive Institute och vi som deltig var akademiker och näringslivsrepresentanter. Vi skulle spekulera i framtidens digitala möjligheter. Ett av scenarierna var personlig transparens genom att, på Internet, publicera ALLA sina aktiviteter och sina geografiska positioner dygnet runt. Det kändes science fiction och någon undrade om människor hade behov av sådan transparens. Nu är vi där.
I dagens DN Kultur finns en stor artikel om hur Plura Jonsson i Eldkvarn, sedan en tid, skriver i en självutlämnande blogg - Svart Blogg. Det handlade egentligen om PR inför gruppens nya CD som släpps i dagarna. Det verkar som om Plura sedan har tänjt gränserna i bloggen och där hamnar både högt och lågt. Fascinerande är att man i ett tidigare inlägg kan läsa om hur Plura uppfattade intervjun med DN och följa vad som hände - från intervjuoffrets perspektiv. I DN finns ingen hänvisning till det här inlägget. Det är synd. Det skulle ju bidra till transparensen.
Ett annan form av transparens bidrar Internetkonsulten Björn Jeffery med. Här kan man följa Björns position på planeten och här kan man följa vad han gör just nu. Björn använder betaversionen av sajten Plazes för positionen och sajten Jaiku för att, via mobilen, kontinuerligt kunna redovisa aktiviteten. På Citygate Forum förespråkade Jeffery den här typen av transparens hos bloggare och journalister. En sorts konsumentupplysning om journalisten verkligen var på plats.

Lokus över 50 000

I fredags passerade vi över 50 000 objekt i Lokus. Citygate har under tio år byggt upp Lokus till en komplett Internettjänst tillgänglig för svenska mediehus. Lokus riktar sig till läsare, besökare, konsumenter och företagsannonsörer och erbjuder:
- konsumenter att lägga in annonser i tidning och för webb.
- unika annonsplatser på nätet för platsannonsörer, mäklare, bilhandlare och reseföretag.
Det kommer mer.

TidBits

Björn Jeffrey riktade mitt fokus på Betaalfa och lite annat från andra håll:

• Om Studentis.com "Sveriges snabbast växande community". Ni medier på orter med universitet och högskolor - var med på noterna. Det gäller tex: VK, UNT, Corren, GP och Sydsvenskan med flera. Bakom nätverket Studentis - som liknar ett säljnätver - finns Lunar-folk - bland annat Vilhelm Schottenius som också sitter i styrelserna för Koll och Reseguiden. Konceptet liknar Livstilsnätverket. Det ena inriktat på studenter och det andra på nöjesliv.
• Nyheter från Corren.se på youtube.com - brandexplosionen från kyrktaket i Älvestad som drabbar brandmannen på stegen. Dom har rätt. Video skall ligga på sajten och inte djupt inbäddat i en spelare.
• Principer för medborgarjournalistik.
• Jardenberg tipsar om Poynter-rapport. Du var före mig, Jocke! Här skriver han om Citygate Forum 2007 förresten. Jocke slår in öppna dörrar om sändningar. Klart att det skall vara inslag. Men det utesluter inte att man kan springa i luckan och skapa bra lokal-tv för fin-tv-soffan från dumburken som står i 99% av svenska hushållen idag. Tyvärr brände några tidningsdirektörer sig på detta alldeles för tidigt på 1980-talet.
• NTs nya sajt får kritik. Jag håller inte med. Sajten är tydligare och mindre rörig än de flesta andra lokala nyhetssajter, Dessutom läggs systematiskt extramaterial ut i anslutning till större artiklar.

Sammanfattning av årets Forum

I veckan anordnade vi på Citygate för femte gången vårt årliga Forum. Ett 130-tal personer samlades på Nalen under två dagar för att dela erfarenheter från och scenarios för nya lokala medier.
Synen på Internet har gått från fokus på den nya publiceringsformen ("komplement") till ett fokus på en ny kommunikationsform (t.ex. "web 2.0", "community" och "läsarmedverkan"). Jag tror nästa fas blir inspiration och journalistiskt urval.
Inom kort läggs konferensen ut i videoform på Citygate.se.

Ebay gör som Google

Ebay gör som Google och erbjuder webbplatser att annonsera objekt på Ebay mot ersättning.

Lokus i matchen

Vår tjänst Lokus, som numera finns på nära 60 tidningstitlars sajter, växer. Just nu har vi 44 214 objekt inom jobb, bostad, motor och prylar. Konkurrensen är stenhård. Men min bedömning är att vi är trea på marknaden av breda sajter. Tvåa bland de som tar betalt.

Verktyg för bättre lokal journalistik

Hur kan vi utveckla lokaljournalistiken? Det handlar om verktyg för att fånga, bearbeta, presentera och inte minst arkivera. Internet är en källa för inspiration och utveckling inom alla dessa områden.
Ta presentation av data. Vi kan använda t.ex. illustrationer, interaktivitet, animering, kartor och diagram. Ett sådant verktyg är svenska Gapminder. Lek t.ex. lite med den här applikationen. Den uppmärksamme ser att applikationen ligger hos Google. Igår, fredag den 16 mars, köpte nämligen Google det svenska företaget.
Citygate driver tillsammans med NA Media i Örebro ett projekt för att skapa superlokal journalistik inom ett antal kategorier. Häng på Örebro!

Vad vet vi om besökaren

Igår lördag stog jag inför en grupp tidningsägare och berättade om min sin på utveckling av lokala medier med fokus på publiken, de lokala medieföretagen, journalistiken och annonsörerna. Det slog mig att det mesta centrerar kring var och hur publiken rör sig.

Om publiken på en svensk lokal nyhetssajt

• besöker sajten några få minuter
• ägnar merparten av besökstiden på startsidan
• mest besökta kategorier förutom startsidan är sport, familj, lokala nyheter, bostad, jobb
• besöker sajten 3 gånger i veckan i snitt
• ser i snitt på 4 sidor per besök
• besöker sajten under arbetstid mellan 8 och 17 på vardagar

Generaliseringar - visst. Det finns så mycket mer vi borde lära oss om besökarna.

PDF-tidningar - hit eller flopp?

I Norge har man undersökt saken och det blev flopp. Här hemma vet vi att det inte blev ngn hit. Ivarjefall känner jag inte till något fall. "The medium is the message" eller, i min egen tolkning kanske, medieförpackningen är budskapet.

Vintern 2007 knäppte det till...

...känns det som. Några (vår)tecken:

• Varje vecka ringer Internetentreprenörer till Citygate och föreslår samarbeten. Medan jag sitter här på natten snackas på P1 om gratislistan.se och rostigspik.se - dom har inte ringt än.
• VK köper Apberget.se. Bloggare återger vad andra som Åke, Resumé och Dagens Media har skrivit om affären. Men ingen, förutom Jönsson på SvD, har länkat till VKs egen story om saken (med intressanta kommentarer där Apbergets egen personal deltar aktivt). What.se (numera IDG) skriver också om affären. Många köper nu - Eniro, MTG, IDG. Känns som 2000 då det knäppte till förra gången.
  
• Landsortspressen går som snabbtåget, trots alla rykten. All time high 2007? Platsannonsmarknaden i tryck är tillbaka och tycks, efter vad jag hör, matcha toppåren. Saker förändras men en hel del förblir. På detta kommer erbjudandet om räckvidd på nätet och plats i databas och video i banners.....
• Privatmarknaden växer på Internet. Lokus växer kraftigt på privatobjekt. Visst har vi ökat från 15 till 60 publiceringsdagar den 1:a februari, men tillväxten är större än så. Växer Blocket? Vill Blocket växa mer? Just nu finns 100 barnvagnar i Stockholm? Hur många fanns 2000 eller förra året vid den här tiden?
  
• En del satsar enorma resurser och gör ett fantastiskt jobb, som nya Eniro.se, och ändå tycks Hitta.se komma ifatt? Snacka om Tillväxtmedier.
• Svårt att rekrytera i Stockholm. Gäller utvecklare och säljare ivarjefall. Tur att vi har nätverk av 56 tidningsorter utanför storstan. Är det högkonjunktur eller 40-talisterna som lägger av - eller båda?

Nog med vårtecken i kylan.

Härligt pedagogiskt om web 1.0 och 2.0

...i animerad form.

Google förlorar...

...mot tidningsutgivare i domstol i Belgien.

Rätt video!

Det talas mycket om webb-tv. Vi borde tala mer - mycket mer - om video-banners, d.v.s. film i displayannonser på webben. För några år sedan hade Citygate en vision om video för platsannonsörer på nätet. Vi var för tidigt ute - men visionen var rätt.
Video funkar bra på nätet. Men det skall vara relevant och kortfattat. YouTube samlar korta klipp. Affärsmodeller på nätet handlar än så länge huvudsakligen om annonsering. Kombinationen video och annons är inte särkskild svår att göra.
Det gäller att ha förmåga att producera professionellt, visa video och få så stor räckvid som möjligt. De två senare har lokala medieföretag relativt väl förspånnt för. Men att producera är en utmaning. Snygg tv-reklam för mindre visningsfönster helt enkelt.
Sånt här måste man grunda med lite källor. Varsågod:
http://www.broadcastingcable.com/article/CA6415922.html?title=Article&spacedesc=news
http://www.borrellassociates.com/report.cfm

Imorgon reklam i mobilen

Imorgon skall jag delta i ett möte på IRM om reklam i mobilen. Finns det? Jo visst! Förutom fem operatörer och några välkända medier finns ett antal aktörer specialiserade på mobil reklam:

• www.mobiento.se
• www.plusfoursix.se
• www.comzo.se
• www.mobpal.se
• www.lokomobil.se
• www.globalmouth.se

IRM och mobilreklam

På torsdag har IRM kallat till möte om att börja mäta kr och ören som annonser omsätter i mobilportaler. Idag lanserar Yahoo annonser på sin mobilportal. Kolla Yahoo Mobile.

Rob Curleys 1:a resultat på Washington Post....

....finns här. Internet och webb-tv med känsla. Men är det lokalt?

Från noll till Lokus

I år firar Citygate, det bolag jag leder, 10-årsjubileum. Jag har varit med halva av den tiden. Citygate-teamet har under de fem åren arbetat med att, med svenska lokaltidningars hjälp, bygga annonstjänster på Internet. Vi hade, när vi startade, en jobbtjänst och en vision från min företrädare, Sören Andersson. Beslut hade också tagits om ett gemensamt varumärke: Lokus.
Vi var inte precis först ut 2002. Ungefär vid den här tiden rådde ekonomisk svacka - speciellt för Internetbolag. En börsbubbla hade precis spruckit. Men konkurenterna var redan identifierade: BytBil, HemNet, Bovision, Monster, StepStone och Blocket. Aftonbladet och Bonniers trevade med tjänster som Byt, Finnmer och Koll.
Fem år senare. Var står vi? Vi vet vad HemNet, Monster och Blocket erbjuder. Vad har vi sysslat med i fem år? Vi har:

• Lokus på 56 tidningsajter och Lokus.se.
• 35 000 objekt inom jobb, fordon, bostäder och prylar från företag och privatpersoner.
• Från 1 februari ökar vi publiceringstiden för annonser som lagts in av privatpersoner från 15 dagar till 60 dagar. Det börjar alltså få effekt från torsdag näste vecka.
• Under våren planeras en bred kampanj på 56 tidningar.
• Vi har samarbeten kring objektsvisning med aktörer inom privatannonsering och ledande aktörer inom företagsannonsering.
• Lokus erbjuder webbpublicering. Våra anslutna tidningar erbjuder annonsering på nät och i tidning.
• Under 2007 vill vi fördjupa relationerna lokalt coh sprida Lokus bredare. Vi kommer att bredda och fördjupa med fler tjänster som är naturliga för lokala medieföretag.
• Och vi har mycket kvar att ge. Det finns fler tidningar att ansluta. Vi har potential i tydligare kommunikation av erbjudanden. Det finns stor potential i att erbjuda nätannonsering separat från tidning i olika former.
• Vi vill bli det smarta valet. Enkelt, lokalt och aktuellt.

DN och SvD kompletterar med bloggkommentarer

Idag börjar SvD.se och DN.se samtidigt (och med hjälp av ett verktyg från samma leverantör) att ta in kommentarer från bloggar. Martin Jönsson på SvD skriver om det och släpper in bloggkommentater under sitt inlägg.

Medborgarjournalistik...

...definierad.

Tes och antites?

Tes: Local News: Dead as an Organizing Principle?
Antites: Newspaper Growth Defies Conventional Wisdom

Visst - inte helt stringent. Lokal patriotism ställs mot faktisk framgång för dagspress.

Förmedlad Internetannonsering 2006: 812 miljoner kr

Sveriges Mediebyråer släppte i januari Mediebarometern för 2006.
IDG och Dagens Media kommenterar.

- Medieförmedlarna placerade 11 miljarder kronor totalt på reklam.

- Internet ökade med 73% till 812 miljoner kr mot 469 m kr 2005.

Prognos för amerikanska Internetannonseringen 2007

En prognos för amerikanska Internetannonseringen 2007 kan sammanfattas som följer:

• Totala reklamkakan ökar med 5,8%
• Onlineannonseringen skall öka med 18%
• Mest ökar sökordsmarknadsföringen med 39%
• Print har den största andelen, 40%, av reklamkakan och minskar
• Online har 20% av reklamkakan och ökar
• PPC mnskar 1%, Cost-per-action ökar 8 % och sponsorskap ökar 12%
• 49% av annonsörer har eller kommer att minska sin PPC-annonsering p.g.a. klick-bedrägerier
• Annonsörerna anser att online är effektivt för varumärkesannonsering.
• tv/radio/bio-reklam minskar med 3,5%
• fackpressannonsering tappar mer tillmässor än till sökordsmarknadsföring

Data från Outsell

16% tunnare katalog

Årets Stockholmsedition av Katalogen Gula Sidorna är 16% tunnare än förra året.

Kolla in...

...untfredag.se - ny sajt för "yngre vuxna".
...vk satsar mobilt - fler tidningar med eget nummer är gp, öp och några till.
...norran.se - känner ni igen sajtens uppbyggnad?
...allehanda.se - ny gemensam sajt för Tidningen Ångermanland och Allehanda i Ö-vik.
...st.nu - med skolmatsedlar - smart.
...ÖP - jobbar bra och kreativt med Lokus, liksom Allehanda.
...VLT - är duktuga på att sälja Toppjobbs, liksom flera ndra ovan.

Dags för balans

Mycket domedag. För mycket kanske. Dags för en motvals!

Gannett satsat trycket på 45+

I mitten av januari besökte jag Gannets huvudkontor utanför Washington D.C. Gannett är Amerikas största tidningskoncern med ett 100-tal lokala dagstidningar över hela kontinenten samt den nationella titeln USA Today. Vi fick en detaljerad brief av Gannetts strategi för att vända sina verksamheter till framtidstro och tillväxt. Strategin handlar om sju "information centers". Målet är att nå Rob Curleys principer. Gannett låter tidningen fokusera på målgruppen 45+.

Amerikanska hyperlokala bloggar...

...finns samlade på placeblogger.com.

Redaktörer är som skivbolagsdirektörer

Esther Dyson gör en intressant jämförelse mellan redaktörer och managers i skivbranschen. Redaktörer är för skrivare vad managers är för musiker, helt enkelt. Talang att skapa behövs stödjas av talang för att göra urval genom publikkännedom och intuition.
Esther Dyson skrev för några år sedan Release 2.0 - en sorts föregångare till OReillys web 2.0 - men inte lika välformulerad. För några års sedan skickade jag henne ett mail efter att ha läst något på webben hon skrivit som jag tycket var fel. Dagarna därpå kom ett mail där hon ville träffa mig. Vi sågs dan efter på ett hotell nära Arlanda.

Det finns hopp

Jag förutsätter att en professionell redaktion stärker vårt samhälle - lokalt som nationellt som internationellt. Ju större redaktion och ju större skala desto mer professionalism kan vi förvänta. Jämför Economist, New York Times, DN, Corren, och Folkbladet. Här finns professionella redaktioner på alla fem relativt deras skala.
Här hemma liksom i Amerika kommer kring 1-5% av totala intäkterna från online (några undantag finns med högre intäkter hos t.ex. Schibsted som är bland de bästa i klassen på detta). Problemet är att publicistiska onlinemedier i princip bara har en intäktskälla - företagsannonsörer. Publicister i tryck har haft tre - förutom företagsannonsörer, även privatannonsörer och läsarintäkter - dvs prenumerationer. Jag har inte sett någon riktigt framgångsrik onlineaktör i kategorin med intäkter från läsare.
Ett undantag dock. The Wall Street Journal som har fortsatt att ta betalt i båda ändar (men inte av privatannonsörer vad jag vet). Nu rapporteras nya siffror från wsj.com på 5,7% ökning i intäkter från onlineoprenumerationer på Wall Street Journal Online. Sajten har 811 000 prenumeranter!
Jag har alltid sagt att hoppet finns för att ta betalt för innehåll online. Det är bara för tidigt att bedömma om dey kan ske och när. Bladet har gjort en pionjärarbete i Sverige - det sägs att man har 50 000 betalande för sin 20 kr/månads "+-tjänst". Ingen lokal medieaktör har dock lyckats än. Men det finns lovande exempel som Corren mera. Även Bohusläningen, GD och Dalarnas Tidningar prövar - men där handlar det om tidningen online - vilket är mer är en hygienfråga. Det hör till saken att Dow Jones, som äger wsj.com, i december 2006 offentliggjorde att man har för avsikt att sälja sex lokala dagstidningar som också ingår i koncernen.

Tio trender

Tio trender inför 2007 för lokala medier på nätet med kommentarer.
Intressant blogg att följa för övrigt.

"Dom fattade ingenting"

Det händer att man hör sig själv säga saker som man är trött på att höra själv. Till exempel vedertagna branschsanningar i slarvig populärversion. Oj vad man ångrar sig.
Idag var jag i Göteborg på Dagspresskollegiet och diskuterade hot och möjligheter med nya mediers tillsammans med en rad mediefolk och forskare. Någon refererade till en scenariorapport som konsultföretaget Kairos Futures gjorde kring 1996 på mitt och TUs uppdrag (jag jobbade där då). Då slank det ur mig: "...vi hade ett seminarium kring rapporten och några direktörer lämnade salen i vredesmod när ett av fyra scenarios presenterades: det om pensionsklubbar som redan 2005 skulle bläddra i, för övrigt försvunna, papperstidningar. Dom fattade ingenting" (med syftning på direktörerna). Där kom den.
De direktörer som gick hem då kanske gjorde rätt ändå. Branschens bästa år någonsin var kring sekelskiftet och förra året. Svenska tidningsledare har agerat skickligt. Speceillt på Schibsted. Men även lokaltidningar. Vilka resultat! Bravo direktörer.
Mer än tio senare tror jag ingen direktör skulle lämna rummet. Men det är nu.

Aftonbladet ansluter sig till Expressens lokala strategi

Idag visade sig ryktena stämma. Aftonbladet satsar på egna sajter i de tio städer som Expressen lanserade lokalsajter för i höstas. Bladet har redan gjort det i de tre storstäderna. Nu kommer Bladet i egna versioner för Umeå, Uppsala, Västerås och Norrköping med flera. Skillnaderna mellan Expressen och Aftonbladet:
- Aftonbladet rekryterar inga lokala reportrar - allt skall ske från huvudstan.
- Aftonbladet kommer att utnyttja övriga Internetverksamheter inom Schibsted - Blocket, Hitta, BytBil, Mötesplatsen, Bloggportalen, Klipptoppen. Där är Expressen ganska tunna.
- Aftonbladet kommer att sälja själva lokalt samt genom Hi-media.
Idén verkar mer kommersiell än publicistisk. Men det är klart att på sport och när det händer stora saker då har kvällstidningarna resurser. Så när det händer något stort i någon av de 10 orterna framöver så kommer ni att se en nyhetsmatch med minst tre tävlande parter. Låt oss hoppas att den med mest lokal kännedom vinner. Visst dom betalar min lön. Men dom står också för trovärdighet och lokal förankring.

Internet i mobilen eller mobilen kopplad till Internet

Sånna som jag har undrat. Skall mobilen med sin infrastruktur bestående av SMS, MMS och säkra betalningsmekanismer och premiumtjänster skapa en underbar framtida värld av DRM eller skall mobilen bli en förlängning av Internet som man kan ha i fickan. Just nu 1-2 till det senare. I tisdags lanserade VK ett eget direktnummer 72090. Numret lanserades med egen bilaga.

Bilindustrin, flygindustrin och amerikanska tidningsbranschen

Jag har haft förmånen att under en vecka besöka ett 10-tal tidningsutgivare med avancerade onlineverksamheter i Florida, Washington DC och Kansas. Det var en omtumlande resa. Amerikansk storstadspress är i kris som aldrig förr. En liknande kris som den amerikanska bilindustrin och flygbranschen går igenom just nu på grund av stela strukturer och maktfullkomliga fackföreningar. Men visst - det handlar om en bransch, altså tidningsbranschen, där rörelsemarginalen har varit 30% och över som regel. Problemet är bara att ägarna har vant sig vid dessa överleveranser under årtionden - om inte århundraden. Varför kris när amerikanska ekonomin tuffar på ganska bra? Svar: Sjunkande upplagor när nationella nyheter finns att få gratis i tv, på Internet och i gratistidningar och nya alternativ för annonsörer i gratistidningar och framförallt Internet.
De tidningsutgivare som har en lokal grund snarare än regional eller nationell grund tycks klara sig bra (och då skall man veta att amerikanska regiontidningar är i storleksklassen GP och DN i USA). Speciellt mindre utgivare som bejakar utveckling och Internet är optimistiska. Ett bra exempem är News Press (som ändå ingår i Gannettkoncernen). Grunden för optimismen är möjligheten att bli hyperlokal, använda databaser journalitiskt, utveckla lokalt näringsliv på Internet och starta tv över Internet.

Hur ta betalt för reklamplats?

Genom det århundrade som reklam har funnits har olika betlaningsmodeller utvecklats, prövats och ratats. Faserna i en klassisk köpprocess kan beskrivas som Attention, Interest, Desire och Action - AIDA.

• Köpprocessen inleds med uppmärksamhet (attention) genom tidningars textreklam, tv-spottar eller banners på startsidor på webben. Hur tar vi betalt? Eftersom mediet inte kan ansvara för produktens egenskaper eller reklamens utformning och därmed inte heller för reklamens effekt så tar mediet betalt per de antal kontakter som reklamen kan skapa. På webben förvandlas detta i antal annonsexponeringar.
• Köpare som har bestämt sig för att handla söker aktivt handlare i en katalog, på rubriksidorna i en dagstidning eller på nätet. Här finns arenor som det gäller att synas på när plötsligt konsumenter går till "action". En kund kan vara värd stora belopp.

Google har tagit fram en ny annonseringsform som just nu har överlägset störst tillväxt i Sverige, Europa och Amerika. Den kallas sökordsmarknadsföring och dyker upp högst upp och på sidan av sökresultat i Google. Annonsören betalar bara när användare klickar på annonserna. Google auktionerar ut sökbegreppen som styr när annonser skall visas. Sök t.ex. på "Mesothelioma" - en asbest-relaterad sjukdom - och till höger om sökresultaten lär amerikanska advokatfirmor betala 30$ per klick. Den här typen av annonsering omsätter 600 miljoner kronor i år i Sverige varav Google lär ta ca. 400 miljoner kr! Mycket pengar från ingenting på tre år! The Economist skrev nyligen om att sökordsmarknadsföringen har börjat drabbas av s.k. "klickbedrägerier". Det finns två olika former av bedrägerier: mediet klickar själva på annonser för att driva intäkter eller annonsörers konkurrenter (t.ex. konkurrerande advokatbyråer) klickar för att öka kostnaden för sina fiender. Google och Yahoo har blivit stämda av annonsörer p.g.a. sådan här s.k. "bogus clicks". Efter att ha ignorerat företeelsen lär nu Google och Yahoo ta det på största allvar.
En trend är att annonsörer istället erbjuds betala "per action" - alltså bara om annonsen leder fram till ett köp eller en nedladdning. Google testar detta liksom nya aktörer som Turn och Snap. Dagspressen har en unik kombination av publicistisk verksamhet och lång erfarenhet av annonsförsäljning. Men nätet är ett nytt medie och gamla läror måste ifrågasättas och omprövas. På vägen kan man tjäna stora pengar: Google har t.ex. ett börsvärde på 150 miljarder dollar! Vilken metod kommer att dominera nätet? CPM (cost per 1000s) eller CPA (cost per action)? Jag tror som vanligt "både-och": Båda kommer att samexistera.

Framtidens lur enligt The Economist

Min favoritblaska The Economist har i ett aktuellt nummer en "Technology Quarterly" med flera insiktsfulla artiklar (bara tillgänglig för betalande på nätet). Huvudtemat är framtidens telefon. Så här beskrivs den:

• Mobilen är personlig och modell, märke, form och funktion ger sociala signaler. Vi lever en tid där dessa egenskaper betonas.
• Mobilen ligger ca. 5 år efter PCn ur aspekten datakraft. Den kommer att komma ifatt. En människa läser 10 MByte per dag, hör 400 MByte dagligen och ser 1 MByte per sekund. Inom ett decennium kommer mobiltelefoner, enligt artikeln, att ha möjlighet att lagra ett helt liv i video. Mobilen blir en "livsinspelare" ("life recorder"). För några år sedan läste jag att Bill Gates hade en liknande vision.
• Forskare på Nokia menar att inom ett decennium kan en vanlig mobil lagras med all musik som någonsin har spelats in. Uppdateringar kan ske vi mobilnätet. Nättrafiken kommer huvudsakligen att bestå av rättigheter som reglerar tillgången till musiken i luren.
• Mobilen är framtidens nyckel. Den kan öppna dörrar och kassaskåp.
• Mobilen som plånbok. Mobilen är redan ett betalningsmedel eftersom den är kopplad till fakturering från min mobiloperatör. Varför inte betala i butik med mobilen. Mobilen blir ett kreditkort och operatören blir bank. Sedan flera år förhandlar Citygate tillsammans med Bonniers och Schibsted för att detta skall fungera med en rimlig intäktsdelning här hemma. Det går trögt.
• Mats Lindoff på SonyEricsson spekulerar i mobilen som hjälpreda. Visionen är att kunna fråga Google var favoritklädesplagget befinner sig - i garderoben, i tvätten eller på utlåning. Det förutsätter att plagget har en liten radiosändare antar jag (RFID-chip).
• Display och tangentbord skapar begränsningar för mobiltelefonen till form och design. Just nu pågår mycket praktisk forskning till att förmedla visuellt innehåll från telefonen på vägg, i speciella glasögon eller, varför inte, rakt in i tankarna. Detsamma gäller tangentbord - varför inte skriva och kommunicera via tanken. Redan idag kan förlamade styra datorer med tanken. Enligt en amerikansk forskare, som finansieras av amerikanska försvaret, kommer detta att vara möjligt i din mobil om 20 år.
• Framtidens lur tycks INTE ha videotelefoni. Det blev ingen succé. Det trodde man på 1900-talet. Den erfarenhet ger oss en brasklapp över spekulationer om framtidens telefon.
• Mobilen har förändrat våra vanor. För att se framtiden skall man inte tänka teknik, som ovan, utan man skall tänka sociala beteenden. Mixa t.ex. mobilen och bredband med dataspel, virtuell verklighet, communities, e-handel och ständig uppkoppling. Artikelförfattaren menar att det därför är svårt att förutsäga framtiden.

I denna underbara framtid finns inte bara de integritetshot, som artikelförfattaren pekar på, utan också hot för människans sinnesfrid. Det ser jag hos mina egna barn. Med allt gott kommer okså ont.

En rekommenderad stund framför smarta burken

Tack vare Digg hittade jag ett underhållande tv-program om historien bakom webben.

Vem skall skapa? Vem skall välja?

Vem skall skapa nyheter? Vem skall välja nyheter?
För att skapa nyheter krävs kunskap och erfarenhet. För detta har vi ett skrå - journalisten. Journalism finansieras genom att sälja nyheter och annonsplats i anslutning till nyheter. Medieföretag har i vårt land kunnat finansiera journalister genom tidningar. Några få aktörer har lyckats finansiera journalism genom tv och radio. Det senaste decenniet har Internet blivit en lovande ny finansieringform för journalism. Det har gått trögt. Men det senaste åren har ivarjefall annonsfinansiering av webbsajter tagit fart. I Sverige omsätter Internetannonseringen strax över 2,5 miljarder i år. Min uppfattning är att mindre än en tredjedel av detta belopp finansierar publicistik.
På nätet är konkurrensen stenhård mellan den som skapar och den som väljer innehåll. Jag kan som konsument ta mig till källan för nyhetsskapandet - SR, DN, DI, Aftonbladet, tv4 eller SVT. Jag kan också ta mig till Google News (som med automatik djuplänkar til nyheter), DagensPS (som med hjälp av en liten redaktion samlar dagens ekonominyheter från konkurrenter), min favoritblogg (en privatperson som tipsar om bästa nyhetskällan) eller Digg.com eller numera Netscape.com (som låter användare betygsätta nyheter på olika sätt).
Ett sätt att se på skillnaden mellan att skapa och välja nyheter är parallellen till köpprocessens AIDA (Attention Interest Desire Action). Låt oss kalla den informativa processen AINIR (Attention Interest Need Information Reliability). Vilka aktörer i kedjan AINIR kan hjälpa oss att finansiera journalism?

Nästa hit i mobilen: positionering och karta

Jag anar att nästa boom i mobilen handlar om positionering och karta. Några företag ligger speciellt bra till:
- Nokia, SonyEricsson med flera kommer och HTC och Benq har redan lurar som integrerar GPS.
- Google samlar garanterat sin innovationskraft kring kartor i mobila positioneringstjänster.
- Telia har flera års erfarenhet av GSM- och GPS-positionering (just nu Telia Navigator).
- På nätet positionerar sig även katalogtjänsterna i mobilen: speciellt Eniro och Hitta.
- Citygate har ett ramavtal med Cartesia - måtte dom hålla takten.
Det finns redan lösningar för att positionera hustru, make och barn med de här teknikerna. I Amerika t.ex. AccuTracking. En rolig variant är en kombination av Google Maps med AccuTracking på konstprojektet Hitchhikers.
I USA omsätter positionerings- och trackingtjänster 30 m dollar i år. Marknadsanalytiker tror att marknaden kan vara värd över 2 miljarder dollar om fem år. Men visst har konsulter viftat med liknande siffror förut - alltid minst 5 år framåt. Skillnaden är att infrastruktur och Internetaktörer nu tycks mogna att närma sig konsumenter med användbara tjänster. Snabba att följa kommer att vara kollektivtrafik och biltillverkare. Jag tror i sammanhanget att framtidens navigeringssystem för bilar och mobiler kommer att vara annonsfinansierade.
Frågan är hur lokaltidningar skall positionera sig för att bidra och få näring ur positionering? Skall vi välja Google, Cartesia eller Telia som partner. Kanske alla tre? Antagligen ja. Det kommer ändå att ta tid för alla aktörer att lära sig av dyra misstag på resan från 2 miljoner till 2 miljarder dollar.

Mot eller med sök

De senaste veckorna har utgivare ställts inför nya faktum. Google och Sesam djupindexerar, djuplänkar och kopierar innehåll till egna servar. För den som vil göra något åt saken finns det tips att hämta.
Samtidigt genererar Google och Sesam trafik till utgivarnas sajter. Trafik som ger annonsintäkter.

Tempot ökar i Örebro, Umeå och Norrköping

Utvecklingstakten av lokala Internetmedier ökar. Den som bor i Örebro t.ex. kan numera välja mellan:
- Expressens Örebroupplaga
- DinDels Örebroupplaga
- Sedan finns ju Eniro, Hitta och Lokaldelen med Örebrotjänster
- Eller att söka på Örebro i nya Google News eller Sesam
med flera.
De flesta av dessa ovan har vuxit fram under 2006!

Nu vet vi

Det var Expressen som rekryterade säljare till lokala nyhetssajter. Även Eniro förbereder en mängd lokala katalogtjänster via Din Del. En tredje aktör som samlar ny energi är Lokaldelen som nyligen har tagits över av EDSA förlag med Eniro's f.d. koncernchef som hövding. I dagarna köpte EDSA gamla handelsplatsen Torget.se som svenska Posten startade på det hysteriska 1990-talet.

Gratis kurs i webb-tv hos auktoriteten

BBC bjuder på ett mycket pedagogiskt upplägg för t.ex. dagstidningar som vill starta webb-tv.

Framtiden för dagstidningar

I den här artikeln från The Independent kan man häpna över
hur en mängd tunga direktörer och redaktörer i brittisk dagspress
spekulerar i ett radikalt paradigmskifte till nätet de närmaste åren.

Läsa på mobilen som att titta in i en textkanon

Här kan du se ett nytt sätt att visa text. Kan användas t.ex. på en mobildisplay.

Ny form på...

...gp.se. Formatet är mer likt kvällstidning på nätet. Läs chefredaktören Falks presentation av den nya skruden. Några nyheter (citerade av Falk):

• "Formspråket är modernare och mer kraftfullt, och färgskalorna tydligare och mer inbjudande. Det går också att förstora själva texten, det vill säga göra varje bokstav större"
• "Vi har samtidigt justerat navigeringen så att det ska bli så lätt som möjligt för er läsare att hitta just det ni söker; det är också enklare att se länkade faktabakgrunder och sidoartiklar."
• "Sedan en kort tid tillbaka har vi dessutom lanserat en ny tjänst: möjligheten att på gp.se direktkommentera till exempel nyhetsartiklar, krönikor, analyser, ledare och debattartiklar. Gensvaret har varit stort och omedelbart - kommentarerna till artiklar och till andras inlägg har strömmat in."
• "Om bara några veckor utökar vi ytterligare möjligheterna för er läsare att medverka på gp.se. Då kan ni som vill själva recensera och sätta betyg på till exempel konserter och skivor."

En annan nyhet på GP är ett tydligt tipsnummer för sms och mms.

Hur skall vi förhålla oss till Google?

Just hemkommen från konferensen ifra.com/beyond i Wien. Teman var comunities och sök. Annars mycket upprepningar från tidigare års konferenser. Rob Curley var till exempel där och talade - honom känner vi redan. Frågan som ekade utan svar i den stora kongresssalen med 450 deltagare från nästan 30 länder var hur branschen ställer sig till Google som får en viktig andel av sina nya intäkter från dagstidningssajter världen över - utan ersättning. Inom kort lanseras Google News i Sverige! Men inga publishers tar tydlig ställning mot Google utom i Belgien. WAN gör ett försök med att utveckla Automated Content Access Protocol - ACAP. Schibsted lanserar egen sök och lovar ersättning - ivarjefall till egna tidningar. Personligen tycker jag att vi skall både arbeta med Google och arbeta för ersättning.
Jag passade på att arrangera några studebesök i Wien i onsdags för ett grupp bestående av representanter från Citygate-ägare. Temat bland österrikiska utgivare är lönsamhet på nätet. Man kan grovt säga att dom ligger några år efter Sverige när det gäller Internetannonsering. Se t.ex. deras topplista. Sedan början på september finns en ny betald riksdagstidning med den stolta titeln "Österreich" och en associerad ny riksnyhetssajt oe24.at. Österrikiska nyhetssajter som Der Standard, News Networld och Kleine Zeitung erbjuder redaktionella miljöer utan "störande" banners. Å andra sidan erbjuds annonsörer "advertorials" med stor framgång - annonsmärkt yta som liknar redaktionella sidor (något man ser regelbundet i svenska dagstidningar - men absolut inte på nätet). Ett annat framgångsrikt annonsformat är att låta annonsörer synas i kontext där utvalda sökord förekommer (t.e.x. på artikelsidor där ordet "telekom" förekommer syns, i en annonsmärkt ruta intill redaktionell text, annonsörer med länkar som har köpt närvaro i anslutning till ordet "telekom").