DN 2 613 kr

Att välja är att avstå. I dagarna kom årsfakturan för vår DN-prenumeration. Skall jag välja och avstå eller skall jag fortsätta. Förra året tvekade jag ,men valde slutligen att fortsätta. Det känns svårt at avstå. Priset för helårsprenumerastion är 2 613 kr (höjt med 4% jämfört med förra året - inte ett ord om höjningen i försändelsen). Årsprenumerationen säljs in med tre korta paragrafer in ett följebrev. Argumenten är:

• Hur klarar Sverige ordförandeskapet i höst?
• Sak världsekonomin äntligen vända?
• Fokus på Europa.
• Hösten kommer med sport och kultur.

Zzzzz. Jaha. Är detta värt 2 613 kr? Vad kan jag få istället för det beloppet? Ett års bredband. En bra mobiltelefon. Några kassar mat. Biljetter til Bruce Springsteen för hela familjen.
Men ändå - Jo det är nog värt det. Tänk DN på Stan, korsord, kulturen på fredag, Sverigekollen. Men tyvärr DN - vi betalar vi nog inte det beloppet eftersom vi har studenter i familjen. Och dom får rabatt! En stor sådan. Tack DN! Men det skulle kännas bättre om jag istället hade erbjudits ngn sorts bonus som trogen prenumerant. Varför inte en öppen dag med DN-skribenter på podiet? Då hade jag nog ändå betalt de där 2 613 kronorna.

Dags att betala DN

Mitt under högsommarn kommer en faktura för helårsprenumeration från DN på 2 514 kr. Oj så mycket tänker jag. Med fakturan kommer ett käckt brev från Upplageavdelningen. Någon rad om DNs "sommarsatsning" följt av ett stycke vardera om att jag kan flytta tidningen till semesteradressen och om att jag kan betala med autogiro (båda handlar om pengar till DN). Sen kommer droppen - själva fakturan - med myndighetsspråk. Några exempel: "Nu är det dags att förnya din prenumeration", "...prenumerationsavgiften..." och "Vill du veta mer om DNs regler för prenumeration". Vi har Le Mondes veckoedition hemma och deras prenumerationsfakturor är som ett frieri.
Antagligen har jag fel. Det är nog bara jag som retar mig. Säkert har DN igenom marknadsundersökningar hittat det optimala språkbruket för att övertyga mig, som normalprenumerant, om att förnya min relation med infocentralen på Kungsholmen. Men i år tror jag att jag avstår..........nej förresten jag betalar. Jag har för svårt att avstå.

Länk och test

Den här länken går till en kolumn av Lars Weiss på dn.se: "Problemet med folk som missar reklamen". Inget nytt men Weiss är en tung person vars sanningar är intressanta att notera.
Desssutom syftar detta inlägg till att vara en test. En test i om DN fattar nätet. Förblir t.ex. länken ovan permanent?

Annars kan man notera:
- jag sökte på artkikeln i DNs sök som INTE fann den
- artiklen är märkt "Uppdaterad 00.20" - vad menas med det? Har Weiss uppdaterat den? Eller är det sajten som uppdaterades 00.20. Varför just denna tid? Kan det vara så att artikeln kommer från tidningen och att den gick ut på sajten strax efter midnatt. Jag har inte DN på papper i brevlådan på sommaren så jag vet inte.
- Apropå nedanstående inlägg så har har DN funktionerna textstorlek (liten/stor), tipsa kompis via mail och skriv ut-funktion.
- Ingen möjlighet att kommentera
- Inga permalänkar på artikelnivå.

Personlig öppenhet

Jag minns en workshop vid sekelskiftet. Alltså för 7 års sen. Arrangör var Interactive Institute och vi som deltig var akademiker och näringslivsrepresentanter. Vi skulle spekulera i framtidens digitala möjligheter. Ett av scenarierna var personlig transparens genom att, på Internet, publicera ALLA sina aktiviteter och sina geografiska positioner dygnet runt. Det kändes science fiction och någon undrade om människor hade behov av sådan transparens. Nu är vi där.
I dagens DN Kultur finns en stor artikel om hur Plura Jonsson i Eldkvarn, sedan en tid, skriver i en självutlämnande blogg - Svart Blogg. Det handlade egentligen om PR inför gruppens nya CD som släpps i dagarna. Det verkar som om Plura sedan har tänjt gränserna i bloggen och där hamnar både högt och lågt. Fascinerande är att man i ett tidigare inlägg kan läsa om hur Plura uppfattade intervjun med DN och följa vad som hände - från intervjuoffrets perspektiv. I DN finns ingen hänvisning till det här inlägget. Det är synd. Det skulle ju bidra till transparensen.
Ett annan form av transparens bidrar Internetkonsulten Björn Jeffery med. Här kan man följa Björns position på planeten och här kan man följa vad han gör just nu. Björn använder betaversionen av sajten Plazes för positionen och sajten Jaiku för att, via mobilen, kontinuerligt kunna redovisa aktiviteten. På Citygate Forum förespråkade Jeffery den här typen av transparens hos bloggare och journalister. En sorts konsumentupplysning om journalisten verkligen var på plats.

Varför läses bloggar?

Den stora dagstidningen DN har haft en misstänksam attityd till Internet som publiceringsplattform. Jag minns en artikel (i DN Kultur iofs) för mågra år sedan som var mycket negative till Bloggen som publiceringsform. Nils Öhmans spalt under rubriken Reklam och Medier på onsdagar representerar ett sorts terapeftiskt, men fortsatt misstänksamt, närmande till bloggens revolutionerade publiceringsform genom att vem som helst kan nå väldigt många på kort tid och till mycket låg kostnad.

I onsdags beskrev Öhman bloggens tre styrkor:
1) Tidsordning gör det lätt för läsaren att förstå sajtens struktur och att identifiera vad som tillkommit sedan sist. För den regelbundne läsaren är det viktigt att det senaste finns överst – inte det viktigaste som på många andra sajter.
2) Funktioner för att koppla samman människor – liknande samtalsgrupper:
- länkar till andra bloggar
- länkar till andra bloggare som kommenterar bloggen
- kommentarer från läsare
3) Enkla verktyg för publicering,

Mediebloggaren Mark Glaser menar att nättidningen bör fungera som bloggar. Nyhetssajter bör vara uppbyggd som en grupp bloggar . Öhman skriver “Hårddraget skulle det betyda att vi jounalister inte längre kommer att sortera artiklar i prioriteringsordning. Vi skall skriva intressant, publicera när vi är klara med texten/bilden/filmen och sedan låta läsaren avgöra vad de tycker är viktigast”.

Outlook från Cascais

I två dagar har jag befunnit mig i Cascais strax utanför Lissabon i Portugal för INMA European Conference 2011.  En välplanerad och ovanligt intressant konferens har gett mig en översikt över läget i branschen. Faktum är att jag är fylld av entusiasm över kraften i lokala och nationella mediehus just nu. De senaste åren har känslan av desperation dominerat. Nu dominerar genomföranden av systematiska och proaktiva strategier. Nästan samtliga programpunkter hade en bra story med en idé och utmärkta prognoser framåt.
För att skumma allt innehåll. Fylld av inspiration har jag sällan twittrat så intensivt. Några höjdpunkter:

• Fyra av de fem inledande talarna beskrev en komplett omstart av den redaktionella organisationen. DN's Gunilla Herlitz beskrev i detalj förändringsproccessen på Kungsholmen som ligger bakom resultatsförändringen från -109 m kr 2009 till + 143 m kr 2010. Den skickligt berättade storyn var fylld med Machiavelli och avslutades med omgörningen av DN i början på oktober.
• En annan av de fyra var ett amerikansk case. Sedan en tid har mediehuset Deseret News i Salt Lake City varit ett kraftcentrum för vändningen av amerikansk dagspress. Harvardprofessorn och mormonen Gilbert Clark har går från ord till handling och leder koncernen. I Cascais var caset Journal Register Company som har gått från konkurs 2009 till vinst 2010 tack vare "digital first". VDn John Patons blogg är en bra källa för detaljerna i processen, Patons strategi är att kunna "stänga av print" redan 2014 om det visar sig att det är det bästa för koncernen. Konkursen tycks ha blivit en trampolin.
• Australiska Fairfax gav en känsla av Schibsted på steroider med mycket skickligt och systematisk genomförd strategi baserad på 4 punkter: 1. skapa över plattformar 2. tjäna pengar på innehåll 3. Transformera tryckta tidningen 4. Bygg nya intäktsströmmar. Kan tyckas som floskler. Men jag tror att dessa fyra punkter är mycket noga formulerade. Andra punkten "att tjäna pengar på innehåll" är branschens stora tema just nu. Fairfax strategi går ut på betalda digitala redaktionella produkter baserade på deras dagstidningar samt demografisk och riktade annonser och dislpayannonsering i fritt tillgängligt digitalt innehåll.
• Fredrikstad Blad, som ingår i norska Edda Media-koncernen, är baserad nära svenska gränsen mot Strömstad. FBs testballong innebär att hälften av arbetstiden för samtliga befattningar i mediehuset skall ägnas åt digitala kanaler. Mediehusets resultat har gått från 16 m NOK 2009 till en prognos på 27 m NOK för 2011 (EBITDA). Samtidigt har andelen digital annonsering gått från 6,3% till 18,5% under samma period. Upplagetappet har inte ökat i takt (omkring -3-4% i år). FB-modellen har slagit väl ut och sprids nu inom hella Edda-koncernen. Rädslorna har varit obefogade. "Just go for it".
• Vi fick utmärkt detaljerade redovisningar av Grouponkoncept som Mecoms Sweetdeal och Archants Tickles. Det tycks vara en överfylld marknad samtidigt som samtliga talare som berörde temat visade övertygelse om att dom hade en Groupon-killer. Lokala mediehus har allt det som Groupon saknar för att lyckas långsiktigt. "Groupon has no brand and scaling advantage and lousy conditions for the customer".
• Dubbel-VDm Andrew Mullins beskrev de två fascinerande casen kring betaltidningen "i" som drivs kvalitetstidningen The Independent och om EeveningStandard som har gått från betal till gratistidning.
• Några ytterligare intressanta inslag: Het Belangs hyperlokala sajter med hjärta, extremt kostnadseffektiv tv på 24sata-tv i Kroatien, FT Deutschlands satsning på interaktiv nyhetsgrafik som i detta exempel, en underbar demo från Nordjyske Medier av HTML5 över mobila plattformar och många exempel sydamerikansk och portugisisk kreativ design (ojojoj - vi ligger efter).

Boka in Amsterdam vid samma tid nästa år: INMA Europe Conference 2012.

Solen går upp över branschen och Cascais

DN och SvD kompletterar med bloggkommentarer

Idag börjar SvD.se och DN.se samtidigt (och med hjälp av ett verktyg från samma leverantör) att ta in kommentarer från bloggar. Martin Jönsson på SvD skriver om det och släpper in bloggkommentater under sitt inlägg.

Sajter med Lokus

Här är listan med de 52 tidningar som i mars 2006 har annonser genom Lokus:
www.allehanda.se
www.arbetarbladet.se
www.arbogatidning.com
www.avestatidning.com
www.bergslagsposten.se
www.bargslagsbladet.com
www.borlangetidning.se
www.corren.se
www.dagen.com
www.ekuriren.se med Strengnäs Tidning
www.fagerstaposten.com
www.falukuriren.se
www.folkbladet.se
www.folkbladet.nu
www.folket.se
www.gd.se
www.hallandsposten.se
www.halsingekuriren.se
www.helagotland.se med Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda
www.ht.se
www.kkuriren.se
www.kuriren.nu
www.kyrkanstidning.se
www.norran.se
www.ljp.se
www.ljusnan.se samt BollnäsNytt, HudikNytt och SöderhamnsNytt
www.norran.se
www.moratidning.se
www.motalatidning.se med Vadstena Tidning
www.nerikes.se
www.nt.se
www.nyalt.se
www.salaallehanda.com
www.sn.se
www.st.nu
www.sodran.com
www.tidningen.to
www.ttela.se
www.unt.se
www.vk.se
www.vlt.se
www.vt.se
www.op.se

På gång är minst 6 ytterligare titlar.

På Lokus finns även privatannonser inom motor och prylar från:
www.dn.se
www.dn.se
www.koll.se
www.sydsvenskan.se

Kolla även på Lokus egen lista. När det skrives finns 53 tidningar med Lokus där. Där finns även Bohusläningen med som länkar til Lokus Jobb.

Om du vet vad som skall ske och vill veta före alla andra

Sedan några år erbjuder Citygate möjlighet för tidningar att via mobiltelefonen kommunicera med konsumenter. Ett exempel på vad man kan åstadkomma hittar jag i dagens DN. En liten notis på sidan 2 i kulturdelen har rubriken "Nobelpriset i mobilen": När Horace Engdahl har sagt namnet på årets pristagare i litteratur skickas omedelbart ett SMS till min mobil så att jag kan veta långt före andra. Skicka orden "dn nobel" till 72 580 så vet du med snart (namnet annonseras den här veckan).
Exempel på tidningar som, bland annat via Citygates finländska partner Arena Partners och Ericsson IPX, erbjuder tjänster för mobiltelefonen är:

• Eskilstuna-Kuriren
• Sundsvalls Tidning erbjuder senaste nytt via mobilt Internet
• Göteborgs-Posten
• Nerikes Allehanda erbjuder nyheter via mobilt Internet och en moblogg - bild- och textreportage på nätet från en mobil.

DN om bloggar

I dagens DN delas bloggar in i fyra underkategorier:

• privata och vardagliga
• nördiga och smala
• journalistiska som hoppas på intäkter från annonsörer eller nya ägare
• politiskt agiterande.

Gissningen är att det finns ca. 1000 svenskspråkiga aktuella bloggar. På nyligen.se listas de senaste uppdaterade. På Intressant.se listas bloggar under kategorier. I USA lär det finnas sju miljoner och över 10 000 nya varje dag.

För den som vill starta en blog och inte vill använda Googles Blogspot (som denna blogg bygger på) tipsar artikeln om Wordpress eller Typepad.

Det senaste inom infografik

På 1980-talet när Apple Mac tog sig in bakvägen på många redaktioner blev informationsgrafik ett hippt verktyg för att åskådliggöra förlopp och händelser ivarjefall på nationella dagstidningstitlars sidor. Verktygen var bland annat Adobe Illustrator och Aldus Freehand. Under den här tiden jobbade jag i på IFRA i Tyskland och arrangerade workshops på temat. Sedan dess har jag följt området. Tyvärr måste man konstatera att företelsen har dött ut under 1990- och 2000-tal. Vid stora händelser kan DN och Svenskan gör ett ryck. Ofta är det då Svenska Grafikbyrån som har gjort jobbet.
In kommer webben på 1990-talet och sedan formatet Flash. Med interaktiv grafik finns fantastiska möjligheter att beskriva komplicerade företeelser. Ledande på området är New York Times (titta på deras multimediasektion där bland annat den här beskrivningen av Irakkriget är en av de mer ambitiösa produktionerna - ett exempel på sådant som Rob Curley kallar "Evergreens" material som alltid kan ligga på sajten som grundmaterial). Ett centrum för interaktiv kommunikationsdesign är projektet Many Eyes där en hel del avancerad grafik kan ses. Ett annat verktyg som gör underverk är svenska Gapminder som köptes av Google förra året.

Publiksiffror för Mobilsajten

Hur många tittar egentligen på mobilsajter? Data vi samlat inom Citygate ser ut så här:
- Aftonbladet har motsvarande ca. 6% av antalet besök på aftonbladet.se som besök på sin mobilportal för 3G.
- Några lokala utgivares mobilsajter har motsvarande kring 1% av webbsajtens trafik på mobilsajten. Till skillnad från aftonbladet, expressen och dn som har andra eller tredje gnerationens mobilsajter så har de flesta lokala nyhetsmedier första generationens mobilsajt.
- 16% av befolkningen använder mobilt Internet. 8% läser nyheter i mobilen. Källa: Olle Findahl på www.wii.se.
- Enligt Nordikom surfar 9% av svenska befolkningen 25-29 år med mobiltelefon minst en gång per vecka. 6% av hela befolkningen. 24% av "early adopters". Samma tal för de som läser "tidningsnyheter" i mobilen är 4% av hela befolkningen och 5% av 25-29 år.
- Enligt Dagspresskollegiets undersökning förra året bland Göteborgsakademiker så har 20% av dessa män mobiltelefon med 3G och 14% av kvinnorna. En till två procent tittar på nyheter i mobilen minst fem dagar i veckan. 9% av Göteborgs akademikerna surfar med mobiltelefon minst en gång per vecka. Samma tal för de Göteborgsakademiker som läser "tidningsnyheter" i mobilen är 6%. På frågan "om mobiltelefonen är ett bra sätt få dagliga nyheter" så ligger bedömningen på kring strax under 2 där 1 stämmer inte alls och 10 är stämmer helt. Humanister svarar mer mot 1 och tekniker mer mot 2. Konsumenterna gillar alltså egentligen inte mobilen som nyhetsmedie!
Jämför mobila webben med där storebror webben var 1997. Internets tid för penetration hos svenskarna (10 år) lär ha varit längre än tv-mediets. Hur blir det med mobilt Internet?

Det finns hopp

Jag förutsätter att en professionell redaktion stärker vårt samhälle - lokalt som nationellt som internationellt. Ju större redaktion och ju större skala desto mer professionalism kan vi förvänta. Jämför Economist, New York Times, DN, Corren, och Folkbladet. Här finns professionella redaktioner på alla fem relativt deras skala.
Här hemma liksom i Amerika kommer kring 1-5% av totala intäkterna från online (några undantag finns med högre intäkter hos t.ex. Schibsted som är bland de bästa i klassen på detta). Problemet är att publicistiska onlinemedier i princip bara har en intäktskälla - företagsannonsörer. Publicister i tryck har haft tre - förutom företagsannonsörer, även privatannonsörer och läsarintäkter - dvs prenumerationer. Jag har inte sett någon riktigt framgångsrik onlineaktör i kategorin med intäkter från läsare.
Ett undantag dock. The Wall Street Journal som har fortsatt att ta betalt i båda ändar (men inte av privatannonsörer vad jag vet). Nu rapporteras nya siffror från wsj.com på 5,7% ökning i intäkter från onlineoprenumerationer på Wall Street Journal Online. Sajten har 811 000 prenumeranter!
Jag har alltid sagt att hoppet finns för att ta betalt för innehåll online. Det är bara för tidigt att bedömma om dey kan ske och när. Bladet har gjort en pionjärarbete i Sverige - det sägs att man har 50 000 betalande för sin 20 kr/månads "+-tjänst". Ingen lokal medieaktör har dock lyckats än. Men det finns lovande exempel som Corren mera. Även Bohusläningen, GD och Dalarnas Tidningar prövar - men där handlar det om tidningen online - vilket är mer är en hygienfråga. Det hör till saken att Dow Jones, som äger wsj.com, i december 2006 offentliggjorde att man har för avsikt att sälja sex lokala dagstidningar som också ingår i koncernen.

Eniro tappar

Det blir spännande att se vad nyutnämnde vd:n Jesper Kärrbrink gör med Eniro. Här finns en del utmaningar:
- kraftigt skuldbeläggning
- omsprungna av Schibsteds Hitta.se i unika webbläsare per vecka på KIA-listan (dock inte i antal sidvisningar).
- en svärm av nya konkurrenter inom katalogtjänster
- sjunkande volym inom köp och sälj - idag 109 000 - för någon vecka sedan 117 000. Detta trots att sajten är gratis att annonsera på och dessutom mitt under annonsårets högsäsong maj. Lokus har ökat med minst lika många annonser samma tid.
- impopularitet hos företagare landet runt.
- ny konkurrens från partnern Google.
Eniro syns mycket hos DN - i tryck och på sajter, speciellt i Påstan. Men det tycks inte hjälpa.
Kursen har gått från en relativ stabilitet kring 80 kr till omkring 30 kr sedan januari.

Vad listas i toppen världen över

I förra måndagens International Herald Tribune, IHT, publicerades aktuella topplistor över de mest populära webbsajterna i fem länder i januari månad. Det känns märkligt att behöva referera till ett tidningsklipp från förra veckan för att få insikter om ett så snabbt media som webben. Det fanns en del att notera:

• Inte en enda nyhetssajt på topp-10 i Frankrike, Tyskland, Indien, Japan eller USA. Här hemma finns åtminstone två på vår topp-10 (två kvällstidningssajter). Om även Google, Wikipedia och FaceBook skulle listas på svenska KIA-Index (vilket alltså inte är falllet) skulle ändå de två kvällstidningarna finnas på listan. Mäts nätverk in i svenska topp-10 ingår 4 nyhetsmedier eller paket av nyhetmedier.
• Topplistorna för de fem länderna i IHT kommer från ComScore Media Metrix. Men inga listor är publicerade på ComScores egen sajt. Informationen måste köpas vad jag förstår. Därför fick jag förlita mig till en hederlig tryckt dagstidning som i sin tur antagligen har betalat ComScore. Här hemma finns KIA-Index tillgänglig för alla.
• Mätstorheterna på Comscores lista är
  - Audience in millions
  - Active Reach - hur många unika besökare av det totala antalet besökare på webben
  - Usage in days - hur många dagar som en användare besöker en sajt under en månad
  - Time per person - i timmar och minuter (gissar
• På KIA-Indexmäts unika webbläsare per vecka, besök per vecka och sidvisningar per vecka.
• Google är 1:a och 4:a i både Tyskland och Frankrike (dels nationella Google och dels .com-adressen). Yahoo är 1:a på de övriga tre marknaderna. På KIA-Index ligger MSN
  sedan flera år på 1:a plats (3:a i Frankrike och i USA och 10:a i Indien).
• Ett alternativ till KIA och ComScore är Alexa's topplista. På svenska versionen av Alexa ligger Aftonbladet på 8:e plats. Google är 1:a och 4:a. Alexa listar 100 sajter. DN är nr 27. Ingen lokal nyhetssajt listas bland dom hundra. Alexa mäter utifrån användare av deras egen installerade sökfunktion. Alltså inte en helt rättvisande metod.
  
  
  
  
  

Fler tidningar till Google sök...

...beta alfa har rätt - sök på Sahlin i Google en sådan här dag och av resultatet på de två första träfflistorna kommer bara tre från publicister (Svd, DN och Bladet).

Surf Open är stängt

Tack vare DN och Morris Packer på Bonnier Mobil ha mediesverige idag reagerat snabbt och samordnat mot Telias innehållsstölder i nya konceptet Surf Open. Läs vilka nyhetssajter som hitills har blockerat Surf Open på Packers sajt Surfclosed.
Första inlägg om Surf Open från 11 december.
Bakgrundsinfo finns på http://mobiletech.no/index.php/blog/6-blog/739-transcoding-novarra (av någon anledning har mobiltech tagit bort sidan visar det sig senare). Teknisk instruktion på: http://surfclosed.wordpress.com/tech-info/.

Hänvisad till mobilen

Skippade att demonstrera idag och vandrade istället en etapp till Paradiset - alltså en etapp av Sörmlandsleden från Handens pendelstation till gården Paradiset i södra Stockholmsområdet. När vi kom fram till Paradiset handlade det om hur vi skulle komma hem igen. Jag testade mobilen:
Kunde vi gå till Huddinge pendelstation? Eniros kartfunktion gick att använda men det var hopplöst att bedömma avstånden. Mycket scrollande för att zomma och för röra sig runt i gränssnittet. Hitta har ett mer rudimentärt gränssnitt - snabbare än Eniro- men inte lika noggrannt. Inte Hitta var till någon stor hjälp.
SLs mobilsajt däremot är effektiv och användbar. Hela resan från Paradiset till Stora Essingen klar på två klick. Bra SL.
Nu hade vi en timma och 20 minuter till bussen. Tid att kolla andra mobilsajter:
- mobil.dn.se har fått priser. Men här hittade jag en dubblerad rubrik ("Säl på oväntat besök vid Slussen"*2) och en gammal nyhet med videoinslag ("Dagens dom blev en seger för Folkpartiet" - det var ju flera dar sen!).
- Expressen har en bildintensiv mobilsajt. Snygg. Hårt prioriterad. Här finns Nyheter, Sport, Nöje och.....Lokalt från 10 orter: Umeå, Norrköping....! Klickar på Umeå och får en sida med några Umeånyheter - däremot ingen identifikator att jag har hamnat på Umeåsidan. Alternativet i Umeå - VKs mobilsajt har Senaste Nytt och Sport och en rubrik som beskriver några mobila pushtjänster. Här saknas bilder och design jämrfört med Expressen.
- Aftonbladet har ryckt upp sin mobilsajt (3g-versionen) betydligt. Video kostar 3 kr att titta på. Video finns förresten på de flesta sajter - sparsamt iofs. Text i bild är ett enkelt designelement på Aftonbladet.
Ladda ned Opera så kan du se själv. Eller så kanske du tillhör dom som faktiskt använder mobilsajter?

En nätrekryteringsguide

Svenska Monster har gett ut en "nätrekryteringsguide" - en snygg trycksak som jag beställde på sajten. Guiden är intressant eftersom den beskriver marknadsaktörerna inom rekrytering på nätet på ett pedagogiskt sätt. Iaktagelser ur Guiden följer här - allt enligt Monsters sätt att se världen:

Övergripande
Guiden konstaterar att i år har det gått 10 år sedan "de första trevande försöken med nätrekrytering".
Nätrekryteringsprocessen beskrivs i faserna kravprofil, förurval, platsannons och/eller cv-sökning, kandidathantering och slutligen val av medarbetare.
Fördelar med att rekrytera online, där jag anser att Monster har rätt: 80% av jobbsökande söker på nätet (lite högt kanske), tidsbesparande, kostnadseffektivt, realtid, varaktighet, effektiv administration, enkel urvalsprocess, interaktivitet och optimerad respons.

Funktioner och indelning av marknadens aktörer
Monster beskriver sex generationer av nätrekrytering:

1. Annons (1997) - idag nischade sajter, tidningssajter, portaler och startsidor, referenssajter.
   Platsannons läggs ut online. Arbetsgivaren kan inte lägga ut annonsen själv utan annonsen publicras i en "standardmall". Det går att svara på annonsen via mail, Kandidater kan prenumerera på lediga tjänster via mail. Här står Lokus idag.
2. CV-databas (1999)
   Nivå 1: En PC ställdes i universitetsmiljöer där stundeter la in CVs. Arbetsgivare fick komma tilll PCn för att söka folk.
   Nivå II: Kandidaten registrerar sin CV på nätet. Funktionalitet tillkommer som att ladda upp egen CV och lägga in flera CVs. Det kan gå att välja anonymitetsnivå på CVn och blockera vissa arbetsgivare. Kandidater kan se hur många gånger ens CV har blivit visad.
3. Matchning (2001)
   Här matchas databasen för platsannonser med CV-databasen online - åt båda hållen. Företag kan skicka annonser till kandidater i CV-databasen. Kandidater kan få automatisk matchning av annonserade jobb baserade på sitt CV. Citygate gjorde undersökningar i början på 2000-talet som pekade på problemen med CV-databaser som t.ex. svårigheten med uppdateringar och felfrekvensen i automatiska matchningar.
4. Ansökningsadministration (2003) - idag bemanningsföretagens sajter
   Företagen får tillgång till ett administrationsverktyg där de kan publicera och hantera annonser och kandidater. Vi på Citygate har, för våra egna rekryteringar, använt ett utmärkt verktyg som Adeprimo i Östersund har utvecklat.
5. Annons och CV-databas på företagens webb (2006)
   Här kan 1-4 placeras på företagets egen hemsida. Företaget kan driva sin egen jobbsajt helt enkelt. Företag kan sätta upp databaser för såväl egna anställda som för jobbsökande. Företagen kan hantera jobbsökande från tre kälor - egna anställda, kandidater från egen jobbsajt och kandidater från extern jobbsajt.
6. Online rekryteringsverktyg (Eniro Jobb2007) - idag generella jobbsajter, större företags jobbsajter
   Digitalisering av hela rekryteringsprocessen. ALLT sker från ett verktyg på nätet.

Försök att dela in marknadens aktörer:

• Generella jobbsajter: Monster, StepStone
• Nischade sajter: Svensk Internetrekrytering
• Tidningssajter: Lokus Jobb, Merajobb (DN-GP-Sydsvenskan)
• Portaler och startsidor; Spray Jobb som körs av StepStone, MSN Jobb som körs av Monster
• Referenssajter: Eniro Jobb, Allaannonser
• Bemanningsföretagens sajter: Manpower, Poolia, Academic Work
• Företagens egen webb: företag av viss storlek som rekryterar regelbundet: Ericsson, Volvo

Urvalskriterier
För att välja leverantör föreslår Monster en checklista som handlar om:

• företaget (ägare, tid på marknaden, omsättninbg),
• besöksperspektivet (trafik, mätningar, annonsringstid)
• kostnad och räckvidd (kostnad per kontakt i annons och i CV-databas)
• marknadsföring (hur gör de för att locka kandidater, mafö till vem?)
• kandidat- och annonsadministration (funktionalitet)
  

De vanligaste misstagen
Rubriken är fel, tjänstebeskrivning utan aktuella sökord, fel fokus, fler svarsadresser, fel format.

Statististik
Enligt Monster söker 8 av 10 jobb på nätet (80%), 69% söker via personliga kontakter, 52% via tryckta medier, 12,5% via headhunters, 5,5 % via text-tv och 4,6% via annan källa. Källa: Gallup oktober 2006 25-49 år.
I en undersökning om hur benägen man är att byta jobb visas att endast 7% är aktiva jobbsökande och 48% är passiva jobbsökande. Ej intresserade av jobbbyte är 41% (resten på 3% svarar vet ej). Källa: Gallup september 2006.

Vad tyckte deltagarna om Citygate Forum 2010

Idag blev resultatet klart på utvärderingen av vår konferens Citygate Forum 2010. Ungefär en tredjedel av deltagarna har svarat på webbenkäten (31 st). Över 90% (28) satte 4:a (25) eller 5:a (3) på helhetsintrycket på en skala 1 till 5. Ganska bra resultat får man väl säga! I utvärderingen för 2009 års konferens var det 62% som satte 4:a eller 5:a.
Mest uppskattade inslag var:
- Adrian Holovaty, Everyblock.com: "Bringing modern journalism, web features and business to your block"
- Fredrik Strömberg, Bonnier Tidskrifter och Nils Öhman, DN om nya digitala läsarprodukter samt Peter Bergström från Microsoft om annonserbjudanden.
- Sessionen med användaren i fokus under ledning av Jörgen Bengtsson där bland annat Norran, VK och UNT var case.
- Ola Ahlvarsson, Result och SIME: "En härlig tid för digital inspiration och nya affärer"

Här hittar du alla föredragen.