Imorgon skall jag delta i ett möte på IRM om reklam i mobilen. Finns det? Jo visst! Förutom fem operatörer och några välkända medier finns ett antal aktörer specialiserade på mobil reklam:
onsdag, februari 14, 2007
måndag, februari 12, 2007
IRM och mobilreklam
På torsdag har IRM kallat till möte om att börja mäta kr och ören som annonser omsätter i mobilportaler. Idag lanserar Yahoo annonser på sin mobilportal. Kolla Yahoo Mobile.
söndag, februari 11, 2007
Rob Curleys 1:a resultat på Washington Post....
....finns här. Internet och webb-tv med känsla. Men är det lokalt?
lördag, februari 10, 2007
Från noll till Lokus
I år firar Citygate, det bolag jag leder, 10-årsjubileum. Jag har varit med halva av den tiden. Citygate-teamet har under de fem åren arbetat med att, med svenska lokaltidningars hjälp, bygga annonstjänster på Internet. Vi hade, när vi startade, en jobbtjänst och en vision från min företrädare, Sören Andersson. Beslut hade också tagits om ett gemensamt varumärke: Lokus.
Vi var inte precis först ut 2002. Ungefär vid den här tiden rådde ekonomisk svacka - speciellt för Internetbolag. En börsbubbla hade precis spruckit. Men konkurenterna var redan identifierade: BytBil, HemNet, Bovision, Monster, StepStone och Blocket. Aftonbladet och Bonniers trevade med tjänster som Byt, Finnmer och Koll.
Fem år senare. Var står vi? Vi vet vad HemNet, Monster och Blocket erbjuder. Vad har vi sysslat med i fem år? Vi har:
Vi var inte precis först ut 2002. Ungefär vid den här tiden rådde ekonomisk svacka - speciellt för Internetbolag. En börsbubbla hade precis spruckit. Men konkurenterna var redan identifierade: BytBil, HemNet, Bovision, Monster, StepStone och Blocket. Aftonbladet och Bonniers trevade med tjänster som Byt, Finnmer och Koll.
Fem år senare. Var står vi? Vi vet vad HemNet, Monster och Blocket erbjuder. Vad har vi sysslat med i fem år? Vi har:
- Lokus på 56 tidningsajter och Lokus.se.
- 35 000 objekt inom jobb, fordon, bostäder och prylar från företag och privatpersoner.
- Från 1 februari ökar vi publiceringstiden för annonser som lagts in av privatpersoner från 15 dagar till 60 dagar. Det börjar alltså få effekt från torsdag näste vecka.
- Under våren planeras en bred kampanj på 56 tidningar.
- Vi har samarbeten kring objektsvisning med aktörer inom privatannonsering och ledande aktörer inom företagsannonsering.
- Lokus erbjuder webbpublicering. Våra anslutna tidningar erbjuder annonsering på nät och i tidning.
- Under 2007 vill vi fördjupa relationerna lokalt coh sprida Lokus bredare. Vi kommer att bredda och fördjupa med fler tjänster som är naturliga för lokala medieföretag.
- Och vi har mycket kvar att ge. Det finns fler tidningar att ansluta. Vi har potential i tydligare kommunikation av erbjudanden. Det finns stor potential i att erbjuda nätannonsering separat från tidning i olika former.
- Vi vill bli det smarta valet. Enkelt, lokalt och aktuellt.
onsdag, februari 07, 2007
DN och SvD kompletterar med bloggkommentarer
Idag börjar SvD.se och DN.se samtidigt (och med hjälp av ett verktyg från samma leverantör) att ta in kommentarer från bloggar. Martin Jönsson på SvD skriver om det och släpper in bloggkommentater under sitt inlägg.
tisdag, februari 06, 2007
Tes och antites?
Tes: Local News: Dead as an Organizing Principle?
Antites: Newspaper Growth Defies Conventional Wisdom
Visst - inte helt stringent. Lokal patriotism ställs mot faktisk framgång för dagspress.
Antites: Newspaper Growth Defies Conventional Wisdom
Visst - inte helt stringent. Lokal patriotism ställs mot faktisk framgång för dagspress.
Förmedlad Internetannonsering 2006: 812 miljoner kr
Sveriges Mediebyråer släppte i januari Mediebarometern för 2006.
IDG och Dagens Media kommenterar.
- Medieförmedlarna placerade 11 miljarder kronor totalt på reklam.
- Internet ökade med 73% till 812 miljoner kr mot 469 m kr 2005.
måndag, februari 05, 2007
Prognos för amerikanska Internetannonseringen 2007
En prognos för amerikanska Internetannonseringen 2007 kan sammanfattas som följer:
- Totala reklamkakan ökar med 5,8%
- Onlineannonseringen skall öka med 18%
- Mest ökar sökordsmarknadsföringen med 39%
- Print har den största andelen, 40%, av reklamkakan och minskar
- Online har 20% av reklamkakan och ökar
- PPC mnskar 1%, Cost-per-action ökar 8 % och sponsorskap ökar 12%
- 49% av annonsörer har eller kommer att minska sin PPC-annonsering p.g.a. klick-bedrägerier
- Annonsörerna anser att online är effektivt för varumärkesannonsering.
- tv/radio/bio-reklam minskar med 3,5%
- fackpressannonsering tappar mer tillmässor än till sökordsmarknadsföring
Data från Outsell
Kolla in...
...untfredag.se - ny sajt för "yngre vuxna".
...vk satsar mobilt - fler tidningar med eget nummer är gp, öp och några till.
...norran.se - känner ni igen sajtens uppbyggnad?
...allehanda.se - ny gemensam sajt för Tidningen Ångermanland och Allehanda i Ö-vik.
...st.nu - med skolmatsedlar - smart.
...ÖP - jobbar bra och kreativt med Lokus, liksom Allehanda.
...VLT - är duktuga på att sälja Toppjobbs, liksom flera ndra ovan.
...vk satsar mobilt - fler tidningar med eget nummer är gp, öp och några till.
...norran.se - känner ni igen sajtens uppbyggnad?
...allehanda.se - ny gemensam sajt för Tidningen Ångermanland och Allehanda i Ö-vik.
...st.nu - med skolmatsedlar - smart.
...ÖP - jobbar bra och kreativt med Lokus, liksom Allehanda.
...VLT - är duktuga på att sälja Toppjobbs, liksom flera ndra ovan.
söndag, februari 04, 2007
Gannett satsat trycket på 45+
I mitten av januari besökte jag Gannets huvudkontor utanför Washington D.C. Gannett är Amerikas största tidningskoncern med ett 100-tal lokala dagstidningar över hela kontinenten samt den nationella titeln USA Today. Vi fick en detaljerad brief av Gannetts strategi för att vända sina verksamheter till framtidstro och tillväxt. Strategin handlar om sju "information centers". Målet är att nå Rob Curleys principer. Gannett låter tidningen fokusera på målgruppen 45+.
Redaktörer är som skivbolagsdirektörer
Esther Dyson gör en intressant jämförelse mellan redaktörer och managers i skivbranschen. Redaktörer är för skrivare vad managers är för musiker, helt enkelt. Talang att skapa behövs stödjas av talang för att göra urval genom publikkännedom och intuition.
Esther Dyson skrev för några år sedan Release 2.0 - en sorts föregångare till OReillys web 2.0 - men inte lika välformulerad. För några års sedan skickade jag henne ett mail efter att ha läst något på webben hon skrivit som jag tycket var fel. Dagarna därpå kom ett mail där hon ville träffa mig. Vi sågs dan efter på ett hotell nära Arlanda.
Esther Dyson skrev för några år sedan Release 2.0 - en sorts föregångare till OReillys web 2.0 - men inte lika välformulerad. För några års sedan skickade jag henne ett mail efter att ha läst något på webben hon skrivit som jag tycket var fel. Dagarna därpå kom ett mail där hon ville träffa mig. Vi sågs dan efter på ett hotell nära Arlanda.
Det finns hopp
Jag förutsätter att en professionell redaktion stärker vårt samhälle - lokalt som nationellt som internationellt. Ju större redaktion och ju större skala desto mer professionalism kan vi förvänta. Jämför Economist, New York Times, DN, Corren, och Folkbladet. Här finns professionella redaktioner på alla fem relativt deras skala.
Här hemma liksom i Amerika kommer kring 1-5% av totala intäkterna från online (några undantag finns med högre intäkter hos t.ex. Schibsted som är bland de bästa i klassen på detta). Problemet är att publicistiska onlinemedier i princip bara har en intäktskälla - företagsannonsörer. Publicister i tryck har haft tre - förutom företagsannonsörer, även privatannonsörer och läsarintäkter - dvs prenumerationer. Jag har inte sett någon riktigt framgångsrik onlineaktör i kategorin med intäkter från läsare.
Ett undantag dock. The Wall Street Journal som har fortsatt att ta betalt i båda ändar (men inte av privatannonsörer vad jag vet). Nu rapporteras nya siffror från wsj.com på 5,7% ökning i intäkter från onlineoprenumerationer på Wall Street Journal Online. Sajten har 811 000 prenumeranter!
Jag har alltid sagt att hoppet finns för att ta betalt för innehåll online. Det är bara för tidigt att bedömma om dey kan ske och när. Bladet har gjort en pionjärarbete i Sverige - det sägs att man har 50 000 betalande för sin 20 kr/månads "+-tjänst". Ingen lokal medieaktör har dock lyckats än. Men det finns lovande exempel som Corren mera. Även Bohusläningen, GD och Dalarnas Tidningar prövar - men där handlar det om tidningen online - vilket är mer är en hygienfråga. Det hör till saken att Dow Jones, som äger wsj.com, i december 2006 offentliggjorde att man har för avsikt att sälja sex lokala dagstidningar som också ingår i koncernen.
Här hemma liksom i Amerika kommer kring 1-5% av totala intäkterna från online (några undantag finns med högre intäkter hos t.ex. Schibsted som är bland de bästa i klassen på detta). Problemet är att publicistiska onlinemedier i princip bara har en intäktskälla - företagsannonsörer. Publicister i tryck har haft tre - förutom företagsannonsörer, även privatannonsörer och läsarintäkter - dvs prenumerationer. Jag har inte sett någon riktigt framgångsrik onlineaktör i kategorin med intäkter från läsare.
Ett undantag dock. The Wall Street Journal som har fortsatt att ta betalt i båda ändar (men inte av privatannonsörer vad jag vet). Nu rapporteras nya siffror från wsj.com på 5,7% ökning i intäkter från onlineoprenumerationer på Wall Street Journal Online. Sajten har 811 000 prenumeranter!
Jag har alltid sagt att hoppet finns för att ta betalt för innehåll online. Det är bara för tidigt att bedömma om dey kan ske och när. Bladet har gjort en pionjärarbete i Sverige - det sägs att man har 50 000 betalande för sin 20 kr/månads "+-tjänst". Ingen lokal medieaktör har dock lyckats än. Men det finns lovande exempel som Corren mera. Även Bohusläningen, GD och Dalarnas Tidningar prövar - men där handlar det om tidningen online - vilket är mer är en hygienfråga. Det hör till saken att Dow Jones, som äger wsj.com, i december 2006 offentliggjorde att man har för avsikt att sälja sex lokala dagstidningar som också ingår i koncernen.
Tio trender
Tio trender inför 2007 för lokala medier på nätet med kommentarer.
Intressant blogg att följa för övrigt.
Intressant blogg att följa för övrigt.
fredag, februari 02, 2007
"Dom fattade ingenting"
Det händer att man hör sig själv säga saker som man är trött på att höra själv. Till exempel vedertagna branschsanningar i slarvig populärversion. Oj vad man ångrar sig.
Idag var jag i Göteborg på Dagspresskollegiet och diskuterade hot och möjligheter med nya mediers tillsammans med en rad mediefolk och forskare. Någon refererade till en scenariorapport som konsultföretaget Kairos Futures gjorde kring 1996 på mitt och TUs uppdrag (jag jobbade där då). Då slank det ur mig: "...vi hade ett seminarium kring rapporten och några direktörer lämnade salen i vredesmod när ett av fyra scenarios presenterades: det om pensionsklubbar som redan 2005 skulle bläddra i, för övrigt försvunna, papperstidningar. Dom fattade ingenting" (med syftning på direktörerna). Där kom den.
De direktörer som gick hem då kanske gjorde rätt ändå. Branschens bästa år någonsin var kring sekelskiftet och förra året. Svenska tidningsledare har agerat skickligt. Speceillt på Schibsted. Men även lokaltidningar. Vilka resultat! Bravo direktörer.
Mer än tio senare tror jag ingen direktör skulle lämna rummet. Men det är nu.
Idag var jag i Göteborg på Dagspresskollegiet och diskuterade hot och möjligheter med nya mediers tillsammans med en rad mediefolk och forskare. Någon refererade till en scenariorapport som konsultföretaget Kairos Futures gjorde kring 1996 på mitt och TUs uppdrag (jag jobbade där då). Då slank det ur mig: "...vi hade ett seminarium kring rapporten och några direktörer lämnade salen i vredesmod när ett av fyra scenarios presenterades: det om pensionsklubbar som redan 2005 skulle bläddra i, för övrigt försvunna, papperstidningar. Dom fattade ingenting" (med syftning på direktörerna). Där kom den.
De direktörer som gick hem då kanske gjorde rätt ändå. Branschens bästa år någonsin var kring sekelskiftet och förra året. Svenska tidningsledare har agerat skickligt. Speceillt på Schibsted. Men även lokaltidningar. Vilka resultat! Bravo direktörer.
Mer än tio senare tror jag ingen direktör skulle lämna rummet. Men det är nu.
torsdag, januari 18, 2007
Aftonbladet ansluter sig till Expressens lokala strategi
Idag visade sig ryktena stämma. Aftonbladet satsar på egna sajter i de tio städer som Expressen lanserade lokalsajter för i höstas. Bladet har redan gjort det i de tre storstäderna. Nu kommer Bladet i egna versioner för Umeå, Uppsala, Västerås och Norrköping med flera. Skillnaderna mellan Expressen och Aftonbladet:
- Aftonbladet rekryterar inga lokala reportrar - allt skall ske från huvudstan.
- Aftonbladet kommer att utnyttja övriga Internetverksamheter inom Schibsted - Blocket, Hitta, BytBil, Mötesplatsen, Bloggportalen, Klipptoppen. Där är Expressen ganska tunna.
- Aftonbladet kommer att sälja själva lokalt samt genom Hi-media.
Idén verkar mer kommersiell än publicistisk. Men det är klart att på sport och när det händer stora saker då har kvällstidningarna resurser. Så när det händer något stort i någon av de 10 orterna framöver så kommer ni att se en nyhetsmatch med minst tre tävlande parter. Låt oss hoppas att den med mest lokal kännedom vinner. Visst dom betalar min lön. Men dom står också för trovärdighet och lokal förankring.
- Aftonbladet rekryterar inga lokala reportrar - allt skall ske från huvudstan.
- Aftonbladet kommer att utnyttja övriga Internetverksamheter inom Schibsted - Blocket, Hitta, BytBil, Mötesplatsen, Bloggportalen, Klipptoppen. Där är Expressen ganska tunna.
- Aftonbladet kommer att sälja själva lokalt samt genom Hi-media.
Idén verkar mer kommersiell än publicistisk. Men det är klart att på sport och när det händer stora saker då har kvällstidningarna resurser. Så när det händer något stort i någon av de 10 orterna framöver så kommer ni att se en nyhetsmatch med minst tre tävlande parter. Låt oss hoppas att den med mest lokal kännedom vinner. Visst dom betalar min lön. Men dom står också för trovärdighet och lokal förankring.
Internet i mobilen eller mobilen kopplad till Internet
Sånna som jag har undrat. Skall mobilen med sin infrastruktur bestående av SMS, MMS och säkra betalningsmekanismer och premiumtjänster skapa en underbar framtida värld av DRM eller skall mobilen bli en förlängning av Internet som man kan ha i fickan. Just nu 1-2 till det senare. I tisdags lanserade VK ett eget direktnummer 72090. Numret lanserades med egen bilaga.
Bilindustrin, flygindustrin och amerikanska tidningsbranschen
Jag har haft förmånen att under en vecka besöka ett 10-tal tidningsutgivare med avancerade onlineverksamheter i Florida, Washington DC och Kansas. Det var en omtumlande resa. Amerikansk storstadspress är i kris som aldrig förr. En liknande kris som den amerikanska bilindustrin och flygbranschen går igenom just nu på grund av stela strukturer och maktfullkomliga fackföreningar. Men visst - det handlar om en bransch, altså tidningsbranschen, där rörelsemarginalen har varit 30% och över som regel. Problemet är bara att ägarna har vant sig vid dessa överleveranser under årtionden - om inte århundraden. Varför kris när amerikanska ekonomin tuffar på ganska bra? Svar: Sjunkande upplagor när nationella nyheter finns att få gratis i tv, på Internet och i gratistidningar och nya alternativ för annonsörer i gratistidningar och framförallt Internet.
De tidningsutgivare som har en lokal grund snarare än regional eller nationell grund tycks klara sig bra (och då skall man veta att amerikanska regiontidningar är i storleksklassen GP och DN i USA). Speciellt mindre utgivare som bejakar utveckling och Internet är optimistiska. Ett bra exempem är News Press (som ändå ingår i Gannettkoncernen). Grunden för optimismen är möjligheten att bli hyperlokal, använda databaser journalitiskt, utveckla lokalt näringsliv på Internet och starta tv över Internet.
De tidningsutgivare som har en lokal grund snarare än regional eller nationell grund tycks klara sig bra (och då skall man veta att amerikanska regiontidningar är i storleksklassen GP och DN i USA). Speciellt mindre utgivare som bejakar utveckling och Internet är optimistiska. Ett bra exempem är News Press (som ändå ingår i Gannettkoncernen). Grunden för optimismen är möjligheten att bli hyperlokal, använda databaser journalitiskt, utveckla lokalt näringsliv på Internet och starta tv över Internet.
söndag, december 17, 2006
Hur ta betalt för reklamplats?
Genom det århundrade som reklam har funnits har olika betlaningsmodeller utvecklats, prövats och ratats. Faserna i en klassisk köpprocess kan beskrivas som Attention, Interest, Desire och Action - AIDA.
- Köpprocessen inleds med uppmärksamhet (attention) genom tidningars textreklam, tv-spottar eller banners på startsidor på webben. Hur tar vi betalt? Eftersom mediet inte kan ansvara för produktens egenskaper eller reklamens utformning och därmed inte heller för reklamens effekt så tar mediet betalt per de antal kontakter som reklamen kan skapa. På webben förvandlas detta i antal annonsexponeringar.
- Köpare som har bestämt sig för att handla söker aktivt handlare i en katalog, på rubriksidorna i en dagstidning eller på nätet. Här finns arenor som det gäller att synas på när plötsligt konsumenter går till "action". En kund kan vara värd stora belopp.
Google har tagit fram en ny annonseringsform som just nu har överlägset störst tillväxt i Sverige, Europa och Amerika. Den kallas sökordsmarknadsföring och dyker upp högst upp och på sidan av sökresultat i Google. Annonsören betalar bara när användare klickar på annonserna. Google auktionerar ut sökbegreppen som styr när annonser skall visas. Sök t.ex. på "Mesothelioma" - en asbest-relaterad sjukdom - och till höger om sökresultaten lär amerikanska advokatfirmor betala 30$ per klick. Den här typen av annonsering omsätter 600 miljoner kronor i år i Sverige varav Google lär ta ca. 400 miljoner kr! Mycket pengar från ingenting på tre år! The Economist skrev nyligen om att sökordsmarknadsföringen har börjat drabbas av s.k. "klickbedrägerier". Det finns två olika former av bedrägerier: mediet klickar själva på annonser för att driva intäkter eller annonsörers konkurrenter (t.ex. konkurrerande advokatbyråer) klickar för att öka kostnaden för sina fiender. Google och Yahoo har blivit stämda av annonsörer p.g.a. sådan här s.k. "bogus clicks". Efter att ha ignorerat företeelsen lär nu Google och Yahoo ta det på största allvar.
En trend är att annonsörer istället erbjuds betala "per action" - alltså bara om annonsen leder fram till ett köp eller en nedladdning. Google testar detta liksom nya aktörer som Turn och Snap. Dagspressen har en unik kombination av publicistisk verksamhet och lång erfarenhet av annonsförsäljning. Men nätet är ett nytt medie och gamla läror måste ifrågasättas och omprövas. På vägen kan man tjäna stora pengar: Google har t.ex. ett börsvärde på 150 miljarder dollar! Vilken metod kommer att dominera nätet? CPM (cost per 1000s) eller CPA (cost per action)? Jag tror som vanligt "både-och": Båda kommer att samexistera.
måndag, december 11, 2006
Framtidens lur enligt The Economist
Min favoritblaska The Economist har i ett aktuellt nummer en "Technology Quarterly" med flera insiktsfulla artiklar (bara tillgänglig för betalande på nätet). Huvudtemat är framtidens telefon. Så här beskrivs den:
- Mobilen är personlig och modell, märke, form och funktion ger sociala signaler. Vi lever en tid där dessa egenskaper betonas.
- Mobilen ligger ca. 5 år efter PCn ur aspekten datakraft. Den kommer att komma ifatt. En människa läser 10 MByte per dag, hör 400 MByte dagligen och ser 1 MByte per sekund. Inom ett decennium kommer mobiltelefoner, enligt artikeln, att ha möjlighet att lagra ett helt liv i video. Mobilen blir en "livsinspelare" ("life recorder"). För några år sedan läste jag att Bill Gates hade en liknande vision.
- Forskare på Nokia menar att inom ett decennium kan en vanlig mobil lagras med all musik som någonsin har spelats in. Uppdateringar kan ske vi mobilnätet. Nättrafiken kommer huvudsakligen att bestå av rättigheter som reglerar tillgången till musiken i luren.
- Mobilen är framtidens nyckel. Den kan öppna dörrar och kassaskåp.
- Mobilen som plånbok. Mobilen är redan ett betalningsmedel eftersom den är kopplad till fakturering från min mobiloperatör. Varför inte betala i butik med mobilen. Mobilen blir ett kreditkort och operatören blir bank. Sedan flera år förhandlar Citygate tillsammans med Bonniers och Schibsted för att detta skall fungera med en rimlig intäktsdelning här hemma. Det går trögt.
- Mats Lindoff på SonyEricsson spekulerar i mobilen som hjälpreda. Visionen är att kunna fråga Google var favoritklädesplagget befinner sig - i garderoben, i tvätten eller på utlåning. Det förutsätter att plagget har en liten radiosändare antar jag (RFID-chip).
- Display och tangentbord skapar begränsningar för mobiltelefonen till form och design. Just nu pågår mycket praktisk forskning till att förmedla visuellt innehåll från telefonen på vägg, i speciella glasögon eller, varför inte, rakt in i tankarna. Detsamma gäller tangentbord - varför inte skriva och kommunicera via tanken. Redan idag kan förlamade styra datorer med tanken. Enligt en amerikansk forskare, som finansieras av amerikanska försvaret, kommer detta att vara möjligt i din mobil om 20 år.
- Framtidens lur tycks INTE ha videotelefoni. Det blev ingen succé. Det trodde man på 1900-talet. Den erfarenhet ger oss en brasklapp över spekulationer om framtidens telefon.
- Mobilen har förändrat våra vanor. För att se framtiden skall man inte tänka teknik, som ovan, utan man skall tänka sociala beteenden. Mixa t.ex. mobilen och bredband med dataspel, virtuell verklighet, communities, e-handel och ständig uppkoppling. Artikelförfattaren menar att det därför är svårt att förutsäga framtiden.
I denna underbara framtid finns inte bara de integritetshot, som artikelförfattaren pekar på, utan också hot för människans sinnesfrid. Det ser jag hos mina egna barn. Med allt gott kommer okså ont.
En rekommenderad stund framför smarta burken
Tack vare Digg hittade jag ett underhållande tv-program om historien bakom webben.
Vem skall skapa? Vem skall välja?
Vem skall skapa nyheter? Vem skall välja nyheter?
För att skapa nyheter krävs kunskap och erfarenhet. För detta har vi ett skrå - journalisten. Journalism finansieras genom att sälja nyheter och annonsplats i anslutning till nyheter. Medieföretag har i vårt land kunnat finansiera journalister genom tidningar. Några få aktörer har lyckats finansiera journalism genom tv och radio. Det senaste decenniet har Internet blivit en lovande ny finansieringform för journalism. Det har gått trögt. Men det senaste åren har ivarjefall annonsfinansiering av webbsajter tagit fart. I Sverige omsätter Internetannonseringen strax över 2,5 miljarder i år. Min uppfattning är att mindre än en tredjedel av detta belopp finansierar publicistik.
På nätet är konkurrensen stenhård mellan den som skapar och den som väljer innehåll. Jag kan som konsument ta mig till källan för nyhetsskapandet - SR, DN, DI, Aftonbladet, tv4 eller SVT. Jag kan också ta mig till Google News (som med automatik djuplänkar til nyheter), DagensPS (som med hjälp av en liten redaktion samlar dagens ekonominyheter från konkurrenter), min favoritblogg (en privatperson som tipsar om bästa nyhetskällan) eller Digg.com eller numera Netscape.com (som låter användare betygsätta nyheter på olika sätt).
Ett sätt att se på skillnaden mellan att skapa och välja nyheter är parallellen till köpprocessens AIDA (Attention Interest Desire Action). Låt oss kalla den informativa processen AINIR (Attention Interest Need Information Reliability). Vilka aktörer i kedjan AINIR kan hjälpa oss att finansiera journalism?
För att skapa nyheter krävs kunskap och erfarenhet. För detta har vi ett skrå - journalisten. Journalism finansieras genom att sälja nyheter och annonsplats i anslutning till nyheter. Medieföretag har i vårt land kunnat finansiera journalister genom tidningar. Några få aktörer har lyckats finansiera journalism genom tv och radio. Det senaste decenniet har Internet blivit en lovande ny finansieringform för journalism. Det har gått trögt. Men det senaste åren har ivarjefall annonsfinansiering av webbsajter tagit fart. I Sverige omsätter Internetannonseringen strax över 2,5 miljarder i år. Min uppfattning är att mindre än en tredjedel av detta belopp finansierar publicistik.
På nätet är konkurrensen stenhård mellan den som skapar och den som väljer innehåll. Jag kan som konsument ta mig till källan för nyhetsskapandet - SR, DN, DI, Aftonbladet, tv4 eller SVT. Jag kan också ta mig till Google News (som med automatik djuplänkar til nyheter), DagensPS (som med hjälp av en liten redaktion samlar dagens ekonominyheter från konkurrenter), min favoritblogg (en privatperson som tipsar om bästa nyhetskällan) eller Digg.com eller numera Netscape.com (som låter användare betygsätta nyheter på olika sätt).
Ett sätt att se på skillnaden mellan att skapa och välja nyheter är parallellen till köpprocessens AIDA (Attention Interest Desire Action). Låt oss kalla den informativa processen AINIR (Attention Interest Need Information Reliability). Vilka aktörer i kedjan AINIR kan hjälpa oss att finansiera journalism?
Nästa hit i mobilen: positionering och karta
Jag anar att nästa boom i mobilen handlar om positionering och karta. Några företag ligger speciellt bra till:
- Nokia, SonyEricsson med flera kommer och HTC och Benq har redan lurar som integrerar GPS.
- Google samlar garanterat sin innovationskraft kring kartor i mobila positioneringstjänster.
- Telia har flera års erfarenhet av GSM- och GPS-positionering (just nu Telia Navigator).
- På nätet positionerar sig även katalogtjänsterna i mobilen: speciellt Eniro och Hitta.
- Citygate har ett ramavtal med Cartesia - måtte dom hålla takten.
Det finns redan lösningar för att positionera hustru, make och barn med de här teknikerna. I Amerika t.ex. AccuTracking. En rolig variant är en kombination av Google Maps med AccuTracking på konstprojektet Hitchhikers.
I USA omsätter positionerings- och trackingtjänster 30 m dollar i år. Marknadsanalytiker tror att marknaden kan vara värd över 2 miljarder dollar om fem år. Men visst har konsulter viftat med liknande siffror förut - alltid minst 5 år framåt. Skillnaden är att infrastruktur och Internetaktörer nu tycks mogna att närma sig konsumenter med användbara tjänster. Snabba att följa kommer att vara kollektivtrafik och biltillverkare. Jag tror i sammanhanget att framtidens navigeringssystem för bilar och mobiler kommer att vara annonsfinansierade.
Frågan är hur lokaltidningar skall positionera sig för att bidra och få näring ur positionering? Skall vi välja Google, Cartesia eller Telia som partner. Kanske alla tre? Antagligen ja. Det kommer ändå att ta tid för alla aktörer att lära sig av dyra misstag på resan från 2 miljoner till 2 miljarder dollar.
- Nokia, SonyEricsson med flera kommer och HTC och Benq har redan lurar som integrerar GPS.
- Google samlar garanterat sin innovationskraft kring kartor i mobila positioneringstjänster.
- Telia har flera års erfarenhet av GSM- och GPS-positionering (just nu Telia Navigator).
- På nätet positionerar sig även katalogtjänsterna i mobilen: speciellt Eniro och Hitta.
- Citygate har ett ramavtal med Cartesia - måtte dom hålla takten.
Det finns redan lösningar för att positionera hustru, make och barn med de här teknikerna. I Amerika t.ex. AccuTracking. En rolig variant är en kombination av Google Maps med AccuTracking på konstprojektet Hitchhikers.
I USA omsätter positionerings- och trackingtjänster 30 m dollar i år. Marknadsanalytiker tror att marknaden kan vara värd över 2 miljarder dollar om fem år. Men visst har konsulter viftat med liknande siffror förut - alltid minst 5 år framåt. Skillnaden är att infrastruktur och Internetaktörer nu tycks mogna att närma sig konsumenter med användbara tjänster. Snabba att följa kommer att vara kollektivtrafik och biltillverkare. Jag tror i sammanhanget att framtidens navigeringssystem för bilar och mobiler kommer att vara annonsfinansierade.
Frågan är hur lokaltidningar skall positionera sig för att bidra och få näring ur positionering? Skall vi välja Google, Cartesia eller Telia som partner. Kanske alla tre? Antagligen ja. Det kommer ändå att ta tid för alla aktörer att lära sig av dyra misstag på resan från 2 miljoner till 2 miljarder dollar.
lördag, december 02, 2006
Mot eller med sök
De senaste veckorna har utgivare ställts inför nya faktum. Google och Sesam djupindexerar, djuplänkar och kopierar innehåll till egna servar. För den som vil göra något åt saken finns det tips att hämta.
Samtidigt genererar Google och Sesam trafik till utgivarnas sajter. Trafik som ger annonsintäkter.
Samtidigt genererar Google och Sesam trafik till utgivarnas sajter. Trafik som ger annonsintäkter.
Tempot ökar i Örebro, Umeå och Norrköping
Utvecklingstakten av lokala Internetmedier ökar. Den som bor i Örebro t.ex. kan numera välja mellan:
- Expressens Örebroupplaga
- DinDels Örebroupplaga
- Sedan finns ju Eniro, Hitta och Lokaldelen med Örebrotjänster
- Eller att söka på Örebro i nya Google News eller Sesam
med flera.
De flesta av dessa ovan har vuxit fram under 2006!
- Expressens Örebroupplaga
- DinDels Örebroupplaga
- Sedan finns ju Eniro, Hitta och Lokaldelen med Örebrotjänster
- Eller att söka på Örebro i nya Google News eller Sesam
med flera.
De flesta av dessa ovan har vuxit fram under 2006!
måndag, november 20, 2006
Nu vet vi
Det var Expressen som rekryterade säljare till lokala nyhetssajter. Även Eniro förbereder en mängd lokala katalogtjänster via Din Del. En tredje aktör som samlar ny energi är Lokaldelen som nyligen har tagits över av EDSA förlag med Eniro's f.d. koncernchef som hövding. I dagarna köpte EDSA gamla handelsplatsen Torget.se som svenska Posten startade på det hysteriska 1990-talet.
Gratis kurs i webb-tv hos auktoriteten
BBC bjuder på ett mycket pedagogiskt upplägg för t.ex. dagstidningar som vill starta webb-tv.
söndag, november 19, 2006
Framtiden för dagstidningar
I den här artikeln från The Independent kan man häpna över
hur en mängd tunga direktörer och redaktörer i brittisk dagspress
spekulerar i ett radikalt paradigmskifte till nätet de närmaste åren.
hur en mängd tunga direktörer och redaktörer i brittisk dagspress
spekulerar i ett radikalt paradigmskifte till nätet de närmaste åren.
måndag, november 13, 2006
Läsa på mobilen som att titta in i en textkanon
Här kan du se ett nytt sätt att visa text. Kan användas t.ex. på en mobildisplay.
lördag, november 11, 2006
Ny form på...
...gp.se. Formatet är mer likt kvällstidning på nätet. Läs chefredaktören Falks presentation av den nya skruden. Några nyheter (citerade av Falk):
- "Formspråket är modernare och mer kraftfullt, och färgskalorna tydligare och mer inbjudande. Det går också att förstora själva texten, det vill säga göra varje bokstav större"
- "Vi har samtidigt justerat navigeringen så att det ska bli så lätt som möjligt för er läsare att hitta just det ni söker; det är också enklare att se länkade faktabakgrunder och sidoartiklar."
- "Sedan en kort tid tillbaka har vi dessutom lanserat en ny tjänst: möjligheten att på gp.se direktkommentera till exempel nyhetsartiklar, krönikor, analyser, ledare och debattartiklar. Gensvaret har varit stort och omedelbart - kommentarerna till artiklar och till andras inlägg har strömmat in."
- "Om bara några veckor utökar vi ytterligare möjligheterna för er läsare att medverka på gp.se. Då kan ni som vill själva recensera och sätta betyg på till exempel konserter och skivor."
Hur skall vi förhålla oss till Google?
Just hemkommen från konferensen ifra.com/beyond i Wien. Teman var comunities och sök. Annars mycket upprepningar från tidigare års konferenser. Rob Curley var till exempel där och talade - honom känner vi redan. Frågan som ekade utan svar i den stora kongresssalen med 450 deltagare från nästan 30 länder var hur branschen ställer sig till Google som får en viktig andel av sina nya intäkter från dagstidningssajter världen över - utan ersättning. Inom kort lanseras Google News i Sverige! Men inga publishers tar tydlig ställning mot Google utom i Belgien. WAN gör ett försök med att utveckla Automated Content Access Protocol - ACAP. Schibsted lanserar egen sök och lovar ersättning - ivarjefall till egna tidningar. Personligen tycker jag att vi skall både arbeta med Google och arbeta för ersättning.
Jag passade på att arrangera några studebesök i Wien i onsdags för ett grupp bestående av representanter från Citygate-ägare. Temat bland österrikiska utgivare är lönsamhet på nätet. Man kan grovt säga att dom ligger några år efter Sverige när det gäller Internetannonsering. Se t.ex. deras topplista. Sedan början på september finns en ny betald riksdagstidning med den stolta titeln "Österreich" och en associerad ny riksnyhetssajt oe24.at. Österrikiska nyhetssajter som Der Standard, News Networld och Kleine Zeitung erbjuder redaktionella miljöer utan "störande" banners. Å andra sidan erbjuds annonsörer "advertorials" med stor framgång - annonsmärkt yta som liknar redaktionella sidor (något man ser regelbundet i svenska dagstidningar - men absolut inte på nätet). Ett annat framgångsrikt annonsformat är att låta annonsörer synas i kontext där utvalda sökord förekommer (t.e.x. på artikelsidor där ordet "telekom" förekommer syns, i en annonsmärkt ruta intill redaktionell text, annonsörer med länkar som har köpt närvaro i anslutning till ordet "telekom").
Jag passade på att arrangera några studebesök i Wien i onsdags för ett grupp bestående av representanter från Citygate-ägare. Temat bland österrikiska utgivare är lönsamhet på nätet. Man kan grovt säga att dom ligger några år efter Sverige när det gäller Internetannonsering. Se t.ex. deras topplista. Sedan början på september finns en ny betald riksdagstidning med den stolta titeln "Österreich" och en associerad ny riksnyhetssajt oe24.at. Österrikiska nyhetssajter som Der Standard, News Networld och Kleine Zeitung erbjuder redaktionella miljöer utan "störande" banners. Å andra sidan erbjuds annonsörer "advertorials" med stor framgång - annonsmärkt yta som liknar redaktionella sidor (något man ser regelbundet i svenska dagstidningar - men absolut inte på nätet). Ett annat framgångsrikt annonsformat är att låta annonsörer synas i kontext där utvalda sökord förekommer (t.e.x. på artikelsidor där ordet "telekom" förekommer syns, i en annonsmärkt ruta intill redaktionell text, annonsörer med länkar som har köpt närvaro i anslutning till ordet "telekom").
söndag, oktober 29, 2006
Kraftfull sök baserad på open source....
...erbjuder Lucene - en del av LAMP (Linux-Apache-My SQL-PHP) för sök. Wikipedia skiver mer lättsamt om "produkten" och länkar till en rad sajter som använder Lucene. En ny svensk sökmotor vid namn Frisim.com använder Lucene och ger träffar på svenska mediesajter. Vad Frisim har för syfte är oklart men aktören dom ser upp til är Google - det märks. Norska Sesam.se använder norska FAST och TT har investerat i Autonomy (ingen av dessa är baserad på open source som Lucene). I Norge använder zett.no och tilde.no Lucene.
lördag, oktober 28, 2006
Google gör det igen
Verktyg för analys av webbsajter är en viktig del av hantverket. Har genom åren suttit framför webbgränssnitt till verktyg från RedSheriff, TNS Gallup, Nielsen Netratings och RI/RealMedia Insight XE. Google Analytics är det mest lättanvända hitills
Tack Rob - Hyper local hero!
I september hade vi på Citygate glädjen att ha Internetpunkaren Rob Curley på ett heldagsseminarium i Örebro i samband med vårt webbchefsmöte. Curley är en härligt inspirerande talare med en sprudlande och redan förverkligad vision av framtidens lokaljournalistik. Vi räknar med att ha honom tillbaka i Sverige för en workshop i Juni.
Curleys budskap handlar om att gräva där du står och att utnyttja nätets interaktivitet, länkningsegenskaper, multimediaaspekter, modern design och djup i kombination med grävande journalistik. Curley's beskrivning av sig själv: "I'm an Internet nerd from Kansas who is in love with local news and the evolution traditional media". Novembernumret av Fast Company Magazine, ett av de ledande affärsmagasinen, har en stor artikel om Rob Curley. Curley är antagligen den mest prisbelönte webbchefen på den här planeten dessutom. Curley talar på IFRAs konferens Beyond the Printed Word i Wien om några veckor.
Några exempel på Curley meritlista:
- www.kusports.com
- www.lawrence.com
- www.naplesnews.com
Curley har lämnat dessa verk, men man kan sajterna genomsysras av hans arv och idéer. Det krävs en stund på sajterna för att inse unikiteten. Jag lämnar det till läsaren att upptäcka själv.
Curley använder unga praktikanter för att nå sina mål. Man inser att han är duktig på att locka till sig talanger och att driva dem att prestera journalistiska storverk inom knatteligor och superlokal politik.
I september flyttade Curley med sin familj från Florida till huvudstaden Washington DC för att ansvara för bland annat www.washingtonpost.com och www.newsweek.com. Det skall bli spännande att se hur man gör superlokal journalistik mitt i maktens centrum. Stay tuned!
Curleys budskap handlar om att gräva där du står och att utnyttja nätets interaktivitet, länkningsegenskaper, multimediaaspekter, modern design och djup i kombination med grävande journalistik. Curley's beskrivning av sig själv: "I'm an Internet nerd from Kansas who is in love with local news and the evolution traditional media". Novembernumret av Fast Company Magazine, ett av de ledande affärsmagasinen, har en stor artikel om Rob Curley. Curley är antagligen den mest prisbelönte webbchefen på den här planeten dessutom. Curley talar på IFRAs konferens Beyond the Printed Word i Wien om några veckor.
Några exempel på Curley meritlista:
- www.kusports.com
- www.lawrence.com
- www.naplesnews.com
Curley har lämnat dessa verk, men man kan sajterna genomsysras av hans arv och idéer. Det krävs en stund på sajterna för att inse unikiteten. Jag lämnar det till läsaren att upptäcka själv.
Curley använder unga praktikanter för att nå sina mål. Man inser att han är duktig på att locka till sig talanger och att driva dem att prestera journalistiska storverk inom knatteligor och superlokal politik.
I september flyttade Curley med sin familj från Florida till huvudstaden Washington DC för att ansvara för bland annat www.washingtonpost.com och www.newsweek.com. Det skall bli spännande att se hur man gör superlokal journalistik mitt i maktens centrum. Stay tuned!
lördag, oktober 21, 2006
Nya lokala nyhetssajter
Den här här veckan kom två av landets största lokala nyhetsorganisationer, HD och UNT, med nya format på nätet. Båda sajterna lyfter fram senaste nytt: UNT gör det i 3:e spalten från vänster strax under vädret och HD gör det på ett innovativt nytt sätt genom att öppna en sorts "pop up" i spalten till höger. På HD kan besökaren med ett klick få pop up på senaste kommentarerna, senaste diskuterat, senaste webb-tv-rubriker, länkar till arkiv eller tipsa/kontakta. Även UNT har webb-tv med stor ingång strax under huvudet.
Sajterna skiljer sig genom att UNT numera har sidonavigering i vänsterspalt (som Bladet) och HD har toppnavigering under huvudet.
Huvudspalten är 480 pixlar bred på HD och 510 på UNT. På Citygate och Internetsäljarna tror vi på 468 pixlars bredd framöver. Ingen av sajterna följer alltså denna rekommendationen. Men å andra sidan passar en webbannons, såld t.ex. genom TidningsNätet, i antingen 300 bredd eller, framöver i 468 bredd, ju ändå in i båda bredderna. När det det gäller det största annonsformatet har HD valt en toppbanner till höger om huvudet medan UNT har en s.k. fullbanner som fyller hela sajtens bredd ovanför huvudet. UNT skriver ju ut hela sitt långa namn "Upsala Nya Tidning" samt domännamnet unt.se i bredd och det lämnar inte mycker plats. HDs kort anamn lämnar ju mer plats. Vidare har UNT annonsplatser i högerspalt med 200 pixlars bredd medan HD har 242 pixlar i högerspalt.
Längre ned övergår huvudspalten på UNT i 348 pixlar och lämnar istället plats till höger åt en sorts tjänstespalt med 150 i bredd. Här finns: läsarnas nyheter (ny satsning), skicka e-vykort, Pixel för dig som är yngre, en annonsplats, tyck fritt, bildspel, reserubrik med engång till Reseguiden, i vimlet, kokbok, korsord, soduko, lagfarter, bästa höstbilen, läsarnas bilder, tv-guide, Uppsala Lucia 2006 och partytricktävling och sen tar spalten slut. Till höger ligger splaten som börjar med väder och senaste nytt och den fortsätter med mest läst idag (som HD har som pop-up alltså), löpsedel för pappersupplagan, plugg för egna pappersprodukter och ingång till motor- och bostadssektioner och sedan tar även den spalten slut.
I HDs högerspalt finns ingångar med bild för dagens fråga (överst alltså), webb-tv, bildspel, bilagan "Fredag", mer webb-tv, kultur, opinion, ytterligare två ingångar till webb-tv-inslag, "Julia-mordet" osv och längst ned serier, ungdomsavdelningen kax och Soduko.
UNT har egna kategorisidor för motor och bostad. ÄNTLIGEN utbrister jag när jag för första gången på en lokaltidningssajt hittar riktigt nyttiga och unika lokala tjänster. På unt.se/motor är det "Trafikguiden" i högersplat under Lokus-sök som redovisar lokala vägarbeten. I huvudspalten följer motorartiklar och interaktiva frågor och ingång till artikelarkiv. På unt.se/bostad finns Dagens Visningar med 4 hus som visas idag i Uppsala. Bravo! Ingångar till bolånekalkyler i annonsformat från Nordea och Swedbank. Även unt.se/jobb är den kategorissida med utvecklingsmöjligheter.
HD har inga kategorier inom kobb, bostad eller motor. Men HD har framgång med försäljning av toppjobbs och toppmotor i högerspalt. Längs ned har i högersplat har HD två Google AdSense-annonser. UNT visar inte Google-annonser.
PÅ HD kan man se webb-video från HDs Annonsörsdag nyligen i oktober. Lyssna t.ex. på Thorbjörn Falk som beskriver HD framtid som mediehus. Falk talar om webben och "nära" mobiltjänster och City - en ny gratistidning med 20 000 tidningar om dagen som kommer ut från den 5 januari.
Sajterna skiljer sig genom att UNT numera har sidonavigering i vänsterspalt (som Bladet) och HD har toppnavigering under huvudet.
Huvudspalten är 480 pixlar bred på HD och 510 på UNT. På Citygate och Internetsäljarna tror vi på 468 pixlars bredd framöver. Ingen av sajterna följer alltså denna rekommendationen. Men å andra sidan passar en webbannons, såld t.ex. genom TidningsNätet, i antingen 300 bredd eller, framöver i 468 bredd, ju ändå in i båda bredderna. När det det gäller det största annonsformatet har HD valt en toppbanner till höger om huvudet medan UNT har en s.k. fullbanner som fyller hela sajtens bredd ovanför huvudet. UNT skriver ju ut hela sitt långa namn "Upsala Nya Tidning" samt domännamnet unt.se i bredd och det lämnar inte mycker plats. HDs kort anamn lämnar ju mer plats. Vidare har UNT annonsplatser i högerspalt med 200 pixlars bredd medan HD har 242 pixlar i högerspalt.
Längre ned övergår huvudspalten på UNT i 348 pixlar och lämnar istället plats till höger åt en sorts tjänstespalt med 150 i bredd. Här finns: läsarnas nyheter (ny satsning), skicka e-vykort, Pixel för dig som är yngre, en annonsplats, tyck fritt, bildspel, reserubrik med engång till Reseguiden, i vimlet, kokbok, korsord, soduko, lagfarter, bästa höstbilen, läsarnas bilder, tv-guide, Uppsala Lucia 2006 och partytricktävling och sen tar spalten slut. Till höger ligger splaten som börjar med väder och senaste nytt och den fortsätter med mest läst idag (som HD har som pop-up alltså), löpsedel för pappersupplagan, plugg för egna pappersprodukter och ingång till motor- och bostadssektioner och sedan tar även den spalten slut.
I HDs högerspalt finns ingångar med bild för dagens fråga (överst alltså), webb-tv, bildspel, bilagan "Fredag", mer webb-tv, kultur, opinion, ytterligare två ingångar till webb-tv-inslag, "Julia-mordet" osv och längst ned serier, ungdomsavdelningen kax och Soduko.
UNT har egna kategorisidor för motor och bostad. ÄNTLIGEN utbrister jag när jag för första gången på en lokaltidningssajt hittar riktigt nyttiga och unika lokala tjänster. På unt.se/motor är det "Trafikguiden" i högersplat under Lokus-sök som redovisar lokala vägarbeten. I huvudspalten följer motorartiklar och interaktiva frågor och ingång till artikelarkiv. På unt.se/bostad finns Dagens Visningar med 4 hus som visas idag i Uppsala. Bravo! Ingångar till bolånekalkyler i annonsformat från Nordea och Swedbank. Även unt.se/jobb är den kategorissida med utvecklingsmöjligheter.
HD har inga kategorier inom kobb, bostad eller motor. Men HD har framgång med försäljning av toppjobbs och toppmotor i högerspalt. Längs ned har i högersplat har HD två Google AdSense-annonser. UNT visar inte Google-annonser.
PÅ HD kan man se webb-video från HDs Annonsörsdag nyligen i oktober. Lyssna t.ex. på Thorbjörn Falk som beskriver HD framtid som mediehus. Falk talar om webben och "nära" mobiltjänster och City - en ny gratistidning med 20 000 tidningar om dagen som kommer ut från den 5 januari.
lördag, oktober 14, 2006
Varning för illusioner
Här finns exempel på illusioner. Dvs faktiska synbara ting som skapar effekter som egentligen inte finns. Finns det fler saker i vår omvärld som skapar illusioner?
Tack till Nico för denna fascinerande länk.
Tack till Nico för denna fascinerande länk.
söndag, oktober 08, 2006
Det förtryckta ordet med eftertryck
Tidningsutgivarna (TU) har givit ut en skrift med titeln "Det förtryckta ordet". Peo Wärring, chefredaktör på EK och vice ordförande i TU, skriver i förordet att tryckfriheten aldrig får tas för given.
Tryckfriheten är en grund för vårt demokratiska samhället. Dagspressen kretsar kring och t.o.m. lever ivarjefall delvis, på intresset för den öppna politiska debatten. I skriften ges exempel på modiga individer som framförallt via tryckta medier har utmanat överheten. Det sista exemplet är faktiskt från nätet och handlar om en svensk utrikesminister som får lämna sin post efter att ha UD hade hotat ett webbhotell vars kund hade publicerat teckningar av Muhammed. Detta hände i början på detta år. Andra exempel är Torgny Segerstedt som vågade trotsa Hitler på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Lars Johan Hierta, grundaren till Aftonbladet som pån1800-talet trotsade tryckfrihetsbegränsningar genom att ständigt döpa om tidningen Aftonbladet till "Det åttonde AFtonbladet" och så vidare.
Idag är möjligheten att publicera sig öppen för alla. Det behövs bara Internet och en dator. Vi blir allt fler som fokuserar på kommentarerna på en nyhetsartikel på nätet istället för på själva nyheten. Nyheter är sällan numera. Det mesta snappar vi genom gratisnyheter. Tryckfriheten måste försvaras men den måste också utvecklas med nya medier.
Jag saknar källhänvisningar i skriften. Jag saknar resonemang som tar oss vidare i branschen. Hur skall vi utveckla och försvara tryckfriheten i det moderna mediesamhället? Skriften känns stum och tillbakablickande, dammig och trött.
Tryckfriheten är en grund för vårt demokratiska samhället. Dagspressen kretsar kring och t.o.m. lever ivarjefall delvis, på intresset för den öppna politiska debatten. I skriften ges exempel på modiga individer som framförallt via tryckta medier har utmanat överheten. Det sista exemplet är faktiskt från nätet och handlar om en svensk utrikesminister som får lämna sin post efter att ha UD hade hotat ett webbhotell vars kund hade publicerat teckningar av Muhammed. Detta hände i början på detta år. Andra exempel är Torgny Segerstedt som vågade trotsa Hitler på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Lars Johan Hierta, grundaren till Aftonbladet som pån1800-talet trotsade tryckfrihetsbegränsningar genom att ständigt döpa om tidningen Aftonbladet till "Det åttonde AFtonbladet" och så vidare.
Idag är möjligheten att publicera sig öppen för alla. Det behövs bara Internet och en dator. Vi blir allt fler som fokuserar på kommentarerna på en nyhetsartikel på nätet istället för på själva nyheten. Nyheter är sällan numera. Det mesta snappar vi genom gratisnyheter. Tryckfriheten måste försvaras men den måste också utvecklas med nya medier.
Jag saknar källhänvisningar i skriften. Jag saknar resonemang som tar oss vidare i branschen. Hur skall vi utveckla och försvara tryckfriheten i det moderna mediesamhället? Skriften känns stum och tillbakablickande, dammig och trött.
söndag, september 10, 2006
En 12-taggare inom lokala online medier till Örebro
Den 20 september arrangerar Citygate ett seminarie i Örebro med en av branschens mest attraktiva talare just nu; Rob Curley. Hans specialitet är superlokala online medier.
Curley byggde upp Lawrence.com och kusports.com i delstaten Kansas och finns nu Naples Daily News i Florida där han senast har startat vodcast-sajten PrepZone. Curley går nu vidare och blir utvecklingschef för online på Washington Post. Det är väl ett av branschens mest attraktiva jobb.
Curley är en mycket underhållande talare. Jag har sett och hört honom flera gånger så ni har mitt ord.
En bra sammanfattning om Curley finns här på min favoritblogg.
Kontakta Citygate på 08-56272900 eller maila nj@citygate.se om du vill komma till Örebro och lyssna. Vi har tre platser över.
Curley byggde upp Lawrence.com och kusports.com i delstaten Kansas och finns nu Naples Daily News i Florida där han senast har startat vodcast-sajten PrepZone. Curley går nu vidare och blir utvecklingschef för online på Washington Post. Det är väl ett av branschens mest attraktiva jobb.
Curley är en mycket underhållande talare. Jag har sett och hört honom flera gånger så ni har mitt ord.
En bra sammanfattning om Curley finns här på min favoritblogg.
Kontakta Citygate på 08-56272900 eller maila nj@citygate.se om du vill komma till Örebro och lyssna. Vi har tre platser över.
lördag, september 02, 2006
Framtiden för dagspress
Framtiden för dagspress ser mörk ut enligt The Economist (kräver logg-in). Även ledaren handlar handlar om branschens framtid (krävcer också logg-in). Artiklarna publicerades i förra veckans nummer. Även omslaget var ägnat åt temat: "Who killed the newspaper?".
fredag, juli 21, 2006
Bloggare i en sluten krets
Vem som helst kan publicera en blogg (nästan), när som helst (nästan) och utan kostnad (nästan). Det är en ny evolution av Gutenbergska proportioner. Visst. Men det är tidigt. De första biblarna är spridda över europa. Men det är några århundraden kvar till månpocket, dagspress, gratistidningar, kaffebordsböcker och managementlitteratur. Bloggar är för oss i en krets. Bevis:
- Technoratis topp 100
- Institutet Pew/Internets undersökning om bloggare. Poynter sammanfattar undersökningen kortfattat här.
Slutsats: Topp 100 bland bloggar är mest på tekniska teman.Fler och fler läser. Men få publicerar med källkritik och ambitioner bortom sitt eget kärleksliv. Journalistik behövs. Däremot är web 2.0 ett nytt sätt att samla, arkivera, systematisera och sammanlänka innehåll utan manuellt arbete (alltså en redaktion). En redaktion kommer att behövas för att hitta talang och relevans, kontext och inte minst nyheter.
- Technoratis topp 100
- Institutet Pew/Internets undersökning om bloggare. Poynter sammanfattar undersökningen kortfattat här.
Slutsats: Topp 100 bland bloggar är mest på tekniska teman.Fler och fler läser. Men få publicerar med källkritik och ambitioner bortom sitt eget kärleksliv. Journalistik behövs. Däremot är web 2.0 ett nytt sätt att samla, arkivera, systematisera och sammanlänka innehåll utan manuellt arbete (alltså en redaktion). En redaktion kommer att behövas för att hitta talang och relevans, kontext och inte minst nyheter.
Länk och test
Den här länken går till en kolumn av Lars Weiss på dn.se: "Problemet med folk som missar reklamen". Inget nytt men Weiss är en tung person vars sanningar är intressanta att notera.
Desssutom syftar detta inlägg till att vara en test. En test i om DN fattar nätet. Förblir t.ex. länken ovan permanent?
Annars kan man notera:
- jag sökte på artkikeln i DNs sök som INTE fann den
- artiklen är märkt "Uppdaterad 00.20" - vad menas med det? Har Weiss uppdaterat den? Eller är det sajten som uppdaterades 00.20. Varför just denna tid? Kan det vara så att artikeln kommer från tidningen och att den gick ut på sajten strax efter midnatt. Jag har inte DN på papper i brevlådan på sommaren så jag vet inte.
- Apropå nedanstående inlägg så har har DN funktionerna textstorlek (liten/stor), tipsa kompis via mail och skriv ut-funktion.
- Ingen möjlighet att kommentera
- Inga permalänkar på artikelnivå.
Desssutom syftar detta inlägg till att vara en test. En test i om DN fattar nätet. Förblir t.ex. länken ovan permanent?
Annars kan man notera:
- jag sökte på artkikeln i DNs sök som INTE fann den
- artiklen är märkt "Uppdaterad 00.20" - vad menas med det? Har Weiss uppdaterat den? Eller är det sajten som uppdaterades 00.20. Varför just denna tid? Kan det vara så att artikeln kommer från tidningen och att den gick ut på sajten strax efter midnatt. Jag har inte DN på papper i brevlådan på sommaren så jag vet inte.
- Apropå nedanstående inlägg så har har DN funktionerna textstorlek (liten/stor), tipsa kompis via mail och skriv ut-funktion.
- Ingen möjlighet att kommentera
- Inga permalänkar på artikelnivå.
torsdag, juli 20, 2006
Så här borde det se ut...
...om dagspress skall bli DEL av nätet och inte BARA finnas på nätet!
Vad menar jag? Se nedan. Där finns svaret. Under varje artikel finns:
- Vem har skrivit
- När
- Hur många har kommenterat med länk till kommentarer
- Länk till artikeln (s.k. permalänk - alltså en permanent länk som består för detta inlägg)
- Länk för att tipsa kompis via e-post
- Till sist bör artiklar innehålla länkar till referenser där sådana anges - som t.ex. till en lista på planetens topp 100-bloggar hos Technorati (där kan ni se fler exempel hur man bör göra).
Webbredaktörer och leverantörer av publiceringsystem. Det är bara att göra....eller?
Vad menar jag? Se nedan. Där finns svaret. Under varje artikel finns:
- Vem har skrivit
- När
- Hur många har kommenterat med länk till kommentarer
- Länk till artikeln (s.k. permalänk - alltså en permanent länk som består för detta inlägg)
- Länk för att tipsa kompis via e-post
- Till sist bör artiklar innehålla länkar till referenser där sådana anges - som t.ex. till en lista på planetens topp 100-bloggar hos Technorati (där kan ni se fler exempel hur man bör göra).
Webbredaktörer och leverantörer av publiceringsystem. Det är bara att göra....eller?
tisdag, juni 06, 2006
I år kom högsäsongen senare
I veckan började volymerna på objekt i köpochsälj (på Lokus) åter sjunka svagt. Vanligtvis är volymen högst i april på våren. I år blev det i slutet på maj. En sen vinter sköt på vindsröjningarna. Det är min gissning.
Kan någon förklara?
En norrländsk tidningssajt har trafiktoppar kl 8, kl 15 och kl 20 på vardagar. En tidningssajt med säte i mellansverige har trafiktoppar snarare kl 9, kl 12, kl 15 och kl 21. Kan någon förklara?
Skillnaden mellan att mässa och messa
36% av befolkningen har surfmöjlighet på sin mobil enligt SCB. Hur många utnyttjar den möjligheten? När skulle det vara? På bussen? Utomlands under semestern? Själv är jag periodare. Jag minns två tillfällen då jag har använt mobilt Internet. Det ena då jag hittade en djuraffär i Bromma stående utanför ICA i Kungens Kurva. Utrustningen var en PDA med GSM och GPRS-uppkoppling (Qtek 2020). Sajten var Eniro. Det andra tillfället var i höstas då jag kollade filmutbudet på Stockholmsbiografer från 1:ans buss på väg intill city. Utrustningen var en Sony-Ericsson K600i. Sajten var bioprogrammet.nu.
Är man på språng så är man. Det behövs minst en ny generation apparater och minst en ny generation snabba tjänster för att mobilt Internet skall ta fart.
Och det erkänner en som började mässa om mobilt Internet redan för 6 år sedan (under min tid på Ericsson).
Två kända och i sammanhanget relevanta citat. Framtiden är redan här - den är bara ojämnt distribuerad (som Gibson säger) och konsekvenserna av ny teknik överdrivs på kort sikt och underskattas på lång sikt (Gates har sagt något liknande).
Är man på språng så är man. Det behövs minst en ny generation apparater och minst en ny generation snabba tjänster för att mobilt Internet skall ta fart.
Och det erkänner en som började mässa om mobilt Internet redan för 6 år sedan (under min tid på Ericsson).
Två kända och i sammanhanget relevanta citat. Framtiden är redan här - den är bara ojämnt distribuerad (som Gibson säger) och konsekvenserna av ny teknik överdrivs på kort sikt och underskattas på lång sikt (Gates har sagt något liknande).
fredag, maj 05, 2006
Måste läsas eller ivarjefall skummas
Passa på! Kom och läs. The Economist publicerar utan logg-in årets, enligt min mening, hitills bästa inventering av trender inom nya medier. Några klokheter ur artikeln (med mina egna reflektioner):
- Från Gutenbergs uppfinning 1448 till idag har massmedier dominerat. Nu kan sociologiska medier ta över menar The Economist. Det innebär att journalistiken utvecklar interaktiviteten med besökarna på så många plan som möjligt - rating, kommentarer, bilder, artiklar, bloggar och till och med egna nyheter. Några tidningar har redan börjat som NA, VK, SvD, Expressen och Metro har rdan börjat.
- 57% av amerikanska tonåringar skapar eget innehåll i någon form på nätet. En ung person idag skulle inte skicka en insändare till en redaktör. Hon skriver istället på nätet och skickar möjligtvis länken till de som kan vara intresserade där redaktören kanske är en.
- Nya medier innebär "konversationer bland folk som tidigare var känd som publik". Det finns ingen publik längre - bara deltagare.
- Den nya formen av medier - en blogg - kan ha en publik om 7 personer. En sådan liten publik behöver nya annonseringsformer. Det är i detta sammanhang som man skall förstå framgången bakom Googles textannonser. Tillväxten inom bloggar är kraftig. Bloggsfären fördubblas var 4:e månad. Därmed får Google bra intäkter att dela med bloggarna.
- Unga delar inte tid - de delar rum. Mina barn vill inte ringa och "störa" någon. De kollar om personen är tillgänglig på MSN.
- Det är viktigt att artiklar publiceras på permanenta länkar ("permalinks") som inte ruttnar. Bloggar och Google länkar till artiklar och inte startsidan. Med detta följer också att varje artikel blir ingång till hela sajten och behöver navigering och gärna "löp" för hela sajten. För att ta emot länkningar måste hela sajten vara öppen. Är sajten stängd kommer ingen trafik från söktjänster och bloggare ser ingen idé att länka till sajten. De öppna amerikanska dagstidningssajterna finns högst upp på topplistan för länkar från bloggar.
- Web 2.0 baseras på "folksonomier" som kortfattat innebär att allmnänheten säkrar innehåll och kvalitetssäkring (genom taggning och mash-ups). Google tror mer på att maskiner skall göra jobbet. Kulturen i Web 2.0 innebär att det stora talet användare skall göra jobbet (gratis).
- Surveyn har även en artikel om den amerikanska dagspressens hållning. Man menar att dagstidningar i Amerika är långsamma att ta till sig förändringarna, men att annonsörerna är ännu längsammare. På 1 dollar som dagspress tjänar idag på en tidningsläsare, kommer man att tjäna 20-30 cent per besökare på en sajt.
- Bloggar liknar alltmer dagstidningar och artikelsidor på dagstidningssajter BÖR likna bloggar. Några xempel: lommenteringsmöjlighten under inläggen (som nedan), s.k. "bloggrollar" med tips på andra bloggar i spalten till höger (det har jag inga än - men många andra bloggar har) och permanenta länkar.
- Registering för att kunna kommentera eller dela med sig av bilder och texter har fördelar genom att det "lämnar ryktesspår och förhindrar vandalism" av sajten.
- Craig Newmark säger att "Journalistik måste bli mer av en community service och mindre av ett profit center". Vad han menar med det är inte helt klart. The Economist skriver om "tillbakagången för heltids professionell undersökande journalistik i dominernade institutioner" - det som den fria pressen i demokratier har som syfte och uppgift.
Hisknande insikter
Professor Robert Picard från Jönköpings Universitet har intressanta teorier om dagspressens framtid. Professor Picard är "Hamrin Professor of Media Economics"och gästföreläser bland annat på Harvard University. Jag gissar att det är familjen Hamrin, ägarna bakom Jönköpings-Posten, som finansierar professuren.
Picard talar om "en date med slaktaren". Jag tycker artikeln som refererar till ett tal som Picard höll nyligen är hisknande. Picards iterationer kompletterar Bosse Svenssons "krysset" på ett insiktsfullt sätt. Picards poäng är att dagstidningar måste täcka den tryckta tidningens kostnader för att orka vara ett lönsamt onlinemedie.
Picard talar om "en date med slaktaren". Jag tycker artikeln som refererar till ett tal som Picard höll nyligen är hisknande. Picards iterationer kompletterar Bosse Svenssons "krysset" på ett insiktsfullt sätt. Picards poäng är att dagstidningar måste täcka den tryckta tidningens kostnader för att orka vara ett lönsamt onlinemedie.
lördag, april 29, 2006
Citygate Forum 2006 - kloka ord på Nalen
I veckan hölls Citygate Forum 2006 på Nalen med 120 beslutsfattare inom nya lokala medier. Vi hade talare, utställare och deltagare som alla fick en hel del att smälta. Några exempel:
- Steve Yelvington som berättade om det revolutionernade konceptet bakom Bluffton Today
- Metros chefredaktör berättade om Metroambassadörer
- Googles Nordenchef och Hitta.se:s VD flörtade med de lokala mediehusen
- Nordens ledande lokala mediehus måste vara bt.no. Respekt!
- Landets två mest omtalade publishers när det gäller visioner för lokala medieföretag och lokaltidningar; Göran Lundberg (ingress.se) och Bosse Svensson (f.d. op.se och numera Mkt Media) hade två helt olika beskrivningar av vägen till Nirvana.
- Jonas Birgersson, ni vet han med fleecetröjan, rev på en halvtimma av det mest uppskattade föredraget. Som vanligt om paradigmskiftet. Han tyckte det var kul att kunna "berätta för sina barnbarn framtiden att han hade talat inför en publik från tryckta lokaltidningar". Jag tyckte att han var nördig och egenkär. Men visst. Birger har inte fel.
Bäst just nu
Kuriren.nu i Luleå är bäst just nu i Citygates värld. Kuriren jobbar aktivt med:
- attraktiva erbjudanden på privatmarknaden via Lokus - annonserna publiceras direkt på nätet efter frisläppning. Bild ingår, även i tidning.
- bilhandlarna som visar upp sina objekt "en masse" på start och motorsidan
- puff-format för platsannonser på startsidan
- nya bannerlösningar för mäklare.
Nyheter Sverige Runt....
....från landets morgontidningar. Vi använder RSS-flöden och samlar dem på en sida. Välkommen att länka!
söndag, mars 26, 2006
Status för nyhetsmedia 2006...
...har publicerats på http://stateofthemedia.org/2006/ med speciellt kapitel om dagspress generellt och amerikansk dagspress den 11 maj.
Sex generella trender:
-The new paradox of journalism is more outlets covering fewer stories.
-The species of newspaper that may be most threatened is the big-city metro paper that came to dominate in the latter part of the 20th century.
-At many old-media companies, though not all, the decades-long battle at the top between idealists and accountants is now over.
-That said, traditional media do appear to be moving toward technological innovation — finally.
-The new challengers to the old media, the aggregators, are also playing with limited time.
-The central economic question in journalism continues to be how long it will take online journalism to become a major economic engine, and if it will ever be as big as print or television.
Sex generella trender:
-The new paradox of journalism is more outlets covering fewer stories.
-The species of newspaper that may be most threatened is the big-city metro paper that came to dominate in the latter part of the 20th century.
-At many old-media companies, though not all, the decades-long battle at the top between idealists and accountants is now over.
-That said, traditional media do appear to be moving toward technological innovation — finally.
-The new challengers to the old media, the aggregators, are also playing with limited time.
-The central economic question in journalism continues to be how long it will take online journalism to become a major economic engine, and if it will ever be as big as print or television.
torsdag, mars 23, 2006
Pelle Anderssons blogg...
...finns på http://datelineseoul.blogspot.com. Andersson är känd för att ha varit med och lanserat Metro, driva design-bolaget A4 samt bo i Syd-Korea.
lördag, mars 18, 2006
Nya Lokus
Två nyheter. Lokus har blivit enklare att söka i och ännu mer lokal. Se på na.se/bostad, na.se/motor, na.se/jobb, na.se/kopsalj eller vlt.se/bostad.
Sajter med Lokus
Här är listan med de 52 tidningar som i mars 2006 har annonser genom Lokus:
www.allehanda.se
www.arbetarbladet.se
www.arbogatidning.com
www.avestatidning.com
www.bergslagsposten.se
www.bargslagsbladet.com
www.borlangetidning.se
www.corren.se
www.dagen.com
www.ekuriren.se med Strengnäs Tidning
www.fagerstaposten.com
www.falukuriren.se
www.folkbladet.se
www.folkbladet.nu
www.folket.se
www.gd.se
www.hallandsposten.se
www.halsingekuriren.se
www.helagotland.se med Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda
www.ht.se
www.kkuriren.se
www.kuriren.nu
www.kyrkanstidning.se
www.norran.se
www.ljp.se
www.ljusnan.se samt BollnäsNytt, HudikNytt och SöderhamnsNytt
www.norran.se
www.moratidning.se
www.motalatidning.se med Vadstena Tidning
www.nerikes.se
www.nt.se
www.nyalt.se
www.salaallehanda.com
www.sn.se
www.st.nu
www.sodran.com
www.tidningen.to
www.ttela.se
www.unt.se
www.vk.se
www.vlt.se
www.vt.se
www.op.se
På gång är minst 6 ytterligare titlar.
På Lokus finns även privatannonser inom motor och prylar från:
www.dn.se
www.dn.se
www.koll.se
www.sydsvenskan.se
Kolla även på Lokus egen lista. När det skrives finns 53 tidningar med Lokus där. Där finns även Bohusläningen med som länkar til Lokus Jobb.
lördag, februari 18, 2006
Nya radiovanor
Några av mina favoritprogram i MP3-spelaren just nu:
- IT Conversations - föresläsningar från amerikanska huvudpersoner om aktuella ämnen kring Internet
- Sveriges Radios podcasts - som t.ex. Vår grundade mening, Filosofiska rummet, Tendens
- Dessutom: BBC Go Digital, Radio France Le bien commun, Radio France Rue des entrepreneur, Comme ca du Japon, Forskning och Framsteg (faktiskt fungerar det med inlästa artiklar) och amerikanska Open Source.
- Rapport och Expressen Kanal Lokal vodcostar sedan nyligen t.ex. nyhetssändningar.
Läs tidningen på webben eller en nyhetswebb från en tidning
Nu är det mer än ett decennium sedan de första lokaltidningarna publicerade sina första nyheter på webben. Sedan något år har lokala dagstidningar börjat publicera sina kärnprodukter på nätet: själva tidningen. Några exempel:
söndag, januari 15, 2006
lördag, december 17, 2005
Lyssna
Det här måste ni höra! En intressant podsändning från IT conversations. Inslaget ger perspektiv på hysterin som råder kring medborgarjournalistik i branschmedier världen över.
Bjud på prylar i butik, i tryck och på nätet
På flera håll på Internet syns allt mer lokal e-handel. Vägledande reklammedier som Eniro har varit inriktade på företag och katalogtjänster. Nu talas det om allt mer fokus på företagens produkter i katalog- och listtjänster. Under hösten har Walmart och Circuit City i USA haft stora framgångar i julhandeln - på nätet! Enligt The Economist blir det allt vanligare att man kan hämta ut prylar som man har köpt på en sajt lokalt i butik inom ett visst antal timmar efter köp. I USA svarar tidningarna med tjänster som Shop Local från gruppen Knight-Ridder. Sydsvenskan har under en vecka i höst testat ett auktionskoncept under varumärket Bjudnu.se från det kanadensiska företaget CityXpress. Gav ett bra resultat för har jag förstått. De utauktionerade prylarna, allt från trädgårdsprylar till bilar, fanns i bilaga i tidningen och man bjöd på nätet.
söndag, december 11, 2005
Kuriren - bara på nätet
Sedan 1999 har de som bor i Hällekis en egen tidning - Hällekis-Kuriren som bara finns på nätet. I Hällekis läser man annars Nya Lidköpings-Tidningen. Men Hällekis är inte tillräckligt stort för att ha egna sidor i tidningen. Är det då en nisch skapas för en ny aktör för ett superlokalt medie bara på webben? Svaret tror jag är nej. På sajten kan man läsa att "uppdatering sker vanligtvis 2 - 3 gånger i veckan, vid storhelger och semestertider kan uppdatering ske med längre tidsintervaller". Sajten drivs "ideellt". Men även om webbtidningen inte har stora ambitioner så innehåller den moderniteter som blogg, bildmaterial från läsare, prylmarknad, jobbannonser, insändare, vintips och dagens ros.
Från Ericsson till Nokia och från vision till verklighet
Jag spolar tillbaka. För 5 år sedan var jag managementkonsult på telekombolaget Ericsson och bjöd in ett antal tidningsdirektör till Ericssons dåvarande 3G-labb. Där kunde vi visa videos och attrapper med spekulationer om en (för Ericsson) underbar framtid med bredband i luften.
Vi spolar fram igen. Fem år senare har jag förmånen att besöka Nokias huvudkontor utanför Helsingfors. Nu är allt som Ericsson talade om verkligt. Ingen video behövs och alla apparater vi såg finns att köpa i butik i Helsingfors och i Stockholm. Vad såg vi? Lurar i alla former och färger - t.ex. i läder. Lurar för att lyssna på musik, ta bilder, filma, se webbsajter med större skärm och göra videosamtal. Lurar integrerade i bilen. Lurar att använda som walkie-talkie. En stor mängd modeller med olika funktionalitet. Ganska förvirrande faktiskt. Kan man inte få en apparat med all funktionalitet frågade vi Nokias representant. Svaret: "Vårt mål är att skapa lönsamma segment i flera marknader". Bredband i nät och lurar fungerar alltså fem år senare. Men vi kan konstatera att det återstår för att konsumenterna att till sig möjligheterna och skapa affärer.
Vi spolar fram igen. Fem år senare har jag förmånen att besöka Nokias huvudkontor utanför Helsingfors. Nu är allt som Ericsson talade om verkligt. Ingen video behövs och alla apparater vi såg finns att köpa i butik i Helsingfors och i Stockholm. Vad såg vi? Lurar i alla former och färger - t.ex. i läder. Lurar för att lyssna på musik, ta bilder, filma, se webbsajter med större skärm och göra videosamtal. Lurar integrerade i bilen. Lurar att använda som walkie-talkie. En stor mängd modeller med olika funktionalitet. Ganska förvirrande faktiskt. Kan man inte få en apparat med all funktionalitet frågade vi Nokias representant. Svaret: "Vårt mål är att skapa lönsamma segment i flera marknader". Bredband i nät och lurar fungerar alltså fem år senare. Men vi kan konstatera att det återstår för att konsumenterna att till sig möjligheterna och skapa affärer.
torsdag, november 17, 2005
lördag, november 12, 2005
Bildspel med röst som redaktionell presentationsform
Nyttigt och instruktivt redaktionellt material för en dagstidningssajts bostadsavdelning. Klicka på länken under rubriken Multiemedia och upptäck en ny presentationsform för redaktioner i Flashformat. Ett bildspel med röst kring bostadssajter i New York. Exemplet kommer från New York Times på nätet.
Kommentar 19 november 2005: Länken ovan leder numera till en inloggningssida. När jag skrev spalten var sidan allmäönt tillgånglig. New York Times webbstrategi bygger på "walled garden".
Kommentar 19 november 2005: Länken ovan leder numera till en inloggningssida. När jag skrev spalten var sidan allmäönt tillgånglig. New York Times webbstrategi bygger på "walled garden".
söndag, november 06, 2005
Internet för platser, prylar och individer
Inom ICANN, en organisation i Amerika som på USAs regerings uppdrag reglerar Internetadresser, planerar man för att utvidga Internets adresssystem till prylar (t.ex. genom att varor förses med mycket små och billiga radiosändare - så kallade RFID Radio Frequency Identification Tags) och platser (t.ex. via GPS). I framtiden tror experter att vi individer har egna Internetadresser. I Sverige skulle det kunna vara personnumret.
Det kommer att ta tid. Det kan jag lova. Men intresset för att koppla ihop Internet med lokal information är stort. Vem har inte fascinerats av att se sina favorithörn av planeten genom att zooma på Google Earth. Fler exempel: För en tid sedan investerade 5 franska regionala dagstidningar i ett koncept för turistinformation via mobilen i text, bild och video (Frankrike är världens största turistland). På hemmaplan började nyligen Hitta.se, som numera ingår i stallet kring Aftonbladet, visa bilder på fastigheter i träffar där man man har sökt på adresser. Häromdagen köpte Aftonbladet stadsguiden Alltomstockholm.se från tv4. Intresset är stort för erbjuda lokal information - ivarjefall i storstäder och turistfällor. Det bör finnas potential i vägledande medier baserade på Internet. Någon som inte håller med?
Det kommer att ta tid. Det kan jag lova. Men intresset för att koppla ihop Internet med lokal information är stort. Vem har inte fascinerats av att se sina favorithörn av planeten genom att zooma på Google Earth. Fler exempel: För en tid sedan investerade 5 franska regionala dagstidningar i ett koncept för turistinformation via mobilen i text, bild och video (Frankrike är världens största turistland). På hemmaplan började nyligen Hitta.se, som numera ingår i stallet kring Aftonbladet, visa bilder på fastigheter i träffar där man man har sökt på adresser. Häromdagen köpte Aftonbladet stadsguiden Alltomstockholm.se från tv4. Intresset är stort för erbjuda lokal information - ivarjefall i storstäder och turistfällor. Det bör finnas potential i vägledande medier baserade på Internet. Någon som inte håller med?
Japan - 20 år senare
Jag har haft förmånen att tillbringa några dagar med min familj i Japan. Mitt andra besök i detta österland. Första gången var en studieresa 1987. Jag minns att vi bland annat fick se den första maskinen som kunde skriva ut och kopiera färgssidor. Fascinerade studenter samlades kring Canon-kopiatorn och undrade om detta nya skulle ersätta tryckpressen. Vi besökte också världens största dagstidning Asahi Shimbun. Jag minns speciellt högarna med papper på redaktionen. De journalister vi skymtade mellan alla papper skrev för hand.
Nästan 20 år senare är det mesta detsamma i det japanska vardagslivet. De flesta dagstidningarna är i storformat, har få färgssidor och är ganska tunna. Japan har fortfarande världens högsta dagspressupplagor. Jag såg inga dagliga gratistidningar i tranpsortsystemen i Tokyo.
Men visst har vardagslivet förändrats också. I Japan älskar man elektroniska prylar. Internetadresser syns överallt i reklambudskap. På våra ryokan (enklare hotell) fanns i regel en dator för kostnadsfri Internetaccess i receptionen. Många har låtit installera tv i bilen så att man har något att göra i bilköerna. I tunnelbanan såg vi en reklamaffisch med 3d effekt (en ölburk som stack ut).
Mobilen finns naturligtvis i var mans hand. Här ligger Japan, tilsammans med Sydkorea, långt framme. Den absoluta majoriteten använder så kallade snäcktelefoner. Framförallt såg vi mycket knappande i Tokyos tunnelbana. Nyfiken som man är kunde jag genom (förhoppningsvis) diskret över-axeln-glimtar se att man läser nyheter och spelar spel på lurarna. Företrädesvis handlar det om yngre vuxna. Män liksom kvinnor. I Japan lär mobiloperatörerna erbjuda en riktigt bra intäktsfördelning till medieföretagen (95% av intäkten till innehållsleverantören från t.ex. den största aktören NTT Docomo). Efter att sova är mobilen det absolut största tidsfördrivet i Japans transportsystem, är min gissning. Vid templen i Kyoto knäpper, enligt min bedömning, lika många bilder med mobilen som med vanliga kameror. Runt mobilen byggs infrastruktur upp. På busshållsplatser kan man t.ex. ta en bild av en bar-code-liknande ruta och skicka den till ett visst nummer och sedan få reda på när nästa buss kommer på displayen på luren (något jag har skrivit om tidigare på Nuheter).
Nästan 20 år senare är det mesta detsamma i det japanska vardagslivet. De flesta dagstidningarna är i storformat, har få färgssidor och är ganska tunna. Japan har fortfarande världens högsta dagspressupplagor. Jag såg inga dagliga gratistidningar i tranpsortsystemen i Tokyo.
Men visst har vardagslivet förändrats också. I Japan älskar man elektroniska prylar. Internetadresser syns överallt i reklambudskap. På våra ryokan (enklare hotell) fanns i regel en dator för kostnadsfri Internetaccess i receptionen. Många har låtit installera tv i bilen så att man har något att göra i bilköerna. I tunnelbanan såg vi en reklamaffisch med 3d effekt (en ölburk som stack ut).
Mobilen finns naturligtvis i var mans hand. Här ligger Japan, tilsammans med Sydkorea, långt framme. Den absoluta majoriteten använder så kallade snäcktelefoner. Framförallt såg vi mycket knappande i Tokyos tunnelbana. Nyfiken som man är kunde jag genom (förhoppningsvis) diskret över-axeln-glimtar se att man läser nyheter och spelar spel på lurarna. Företrädesvis handlar det om yngre vuxna. Män liksom kvinnor. I Japan lär mobiloperatörerna erbjuda en riktigt bra intäktsfördelning till medieföretagen (95% av intäkten till innehållsleverantören från t.ex. den största aktören NTT Docomo). Efter att sova är mobilen det absolut största tidsfördrivet i Japans transportsystem, är min gissning. Vid templen i Kyoto knäpper, enligt min bedömning, lika många bilder med mobilen som med vanliga kameror. Runt mobilen byggs infrastruktur upp. På busshållsplatser kan man t.ex. ta en bild av en bar-code-liknande ruta och skicka den till ett visst nummer och sedan få reda på när nästa buss kommer på displayen på luren (något jag har skrivit om tidigare på Nuheter).
lördag, oktober 22, 2005
Trender, trender och trender
Trender inom medier från "PRWeek" - varav de flesta är tänkvärda även för oss i periferin i Norden.
Mina misstag listade
Jakob Nielsen, expert på användbarhet, skriver om 10 design-misstag på bloggar. Tvärr är jag ingen exemplarisk bloggare förstår jag av listan.
Expressen erbjuder nyhetskoll med hjälp av kolleger och RSS
Enkel överblick från New York Times till Nerikes Allehanda på http://expressen.se/nyhetskollen. Tack Lennart Mattisson på NA för tipset.
tisdag, oktober 11, 2005
Obefogat och orättvist om mätningar
Fick en bra kommentar på artikeln nedan om mätningar. Den anonyme kommenteraren efterlyste skäl varför jag ansåg att Hans Nordlövs uttalande var obefogat och orättvist. Jag håller med om att jag borde motivera min synpunkt. Men tyvärr är det svårt eftersom Nordlöv kommer med hugg under bältet som det inte ger mycket rationellt att svara på för oss som som får huggen. I andra halvan av intervjun kommer han in på resonemang som vi redan har haft i KIA och andra mätkretsar inom t.ex. TU. Det finns inga tabun och självklart ingen som vill luras. Politik sysslar den med som agerar i branschmedier istället för i de branschfora vi har skapat till stor kostnad i resurser och tid. TU, inklusive många landsortstidningar som jag företräder, har genom åren avsatt medel för att mäta sina sajter enligt KIAs instruktioner. Investeringen har man gjort för att skapa ett trovärdigt medie. Vi strävar självklart efter att skapa så riktiga mätetal och information som möjligt inom räckvidd, frekvens och demografi. Varför skall vi annars göra investeringen?
Organisationen som Nordlöv ansvarar för har blivit trög. Vi behöver en ordförande för KIA som driver fram konsensus. Senaste KIA-mötet var tidigt i vintras/våras - för mer än ett halvår sedan. Där fanns en majoritet för att ta beslut, men inga beslut togs. Vi har uppmanat Nordlöv att skapa tre arbetsgrupper inom trafikmätning, demografimätning och material. Ingenting har hänt. Vi har flera gånger föreslagit mätning av kategorisidor. Ingenting har hänt.
Jag menar att KIA skall ägna sig åt revision och specifikationer. Vi medier skall handla de bästa möjliga lösningarna till lägsta möjliga kostnad enligt KIAs reglerande instruktioner. Detta bör Hans Nordlöv ägna sin tid och energi åt.
Organisationen som Nordlöv ansvarar för har blivit trög. Vi behöver en ordförande för KIA som driver fram konsensus. Senaste KIA-mötet var tidigt i vintras/våras - för mer än ett halvår sedan. Där fanns en majoritet för att ta beslut, men inga beslut togs. Vi har uppmanat Nordlöv att skapa tre arbetsgrupper inom trafikmätning, demografimätning och material. Ingenting har hänt. Vi har flera gånger föreslagit mätning av kategorisidor. Ingenting har hänt.
Jag menar att KIA skall ägna sig åt revision och specifikationer. Vi medier skall handla de bästa möjliga lösningarna till lägsta möjliga kostnad enligt KIAs reglerande instruktioner. Detta bör Hans Nordlöv ägna sin tid och energi åt.
Gå kurs på nätet om sökmekanismer - gratis
Ett av USAs finaste universitet Berkeley sänder ut föreläsningar kostnadsfritt - t.ex. om sökmekanismer på nätet. Tack Torstensson webblog för tipset.
Om du vet vad som skall ske och vill veta före alla andra
Sedan några år erbjuder Citygate möjlighet för tidningar att via mobiltelefonen kommunicera med konsumenter. Ett exempel på vad man kan åstadkomma hittar jag i dagens DN. En liten notis på sidan 2 i kulturdelen har rubriken "Nobelpriset i mobilen": När Horace Engdahl har sagt namnet på årets pristagare i litteratur skickas omedelbart ett SMS till min mobil så att jag kan veta långt före andra. Skicka orden "dn nobel" till 72 580 så vet du med snart (namnet annonseras den här veckan).
Exempel på tidningar som, bland annat via Citygates finländska partner Arena Partners och Ericsson IPX, erbjuder tjänster för mobiltelefonen är:
Exempel på tidningar som, bland annat via Citygates finländska partner Arena Partners och Ericsson IPX, erbjuder tjänster för mobiltelefonen är:
- Eskilstuna-Kuriren
- Sundsvalls Tidning erbjuder senaste nytt via mobilt Internet
- Göteborgs-Posten
- Nerikes Allehanda erbjuder nyheter via mobilt Internet och en moblogg - bild- och textreportage på nätet från en mobil.
söndag, oktober 09, 2005
På gång: Medborgarjournalistik i Arboga, Avesta, Fagersta, Köping och Sala
På TUs branschdagar nyligen satt en mycket engagerad person bakom mig och grymtade hörbart ibland och gav stödjande tillrop ibland. Det var Göran Lundberg som är VD, huvudredaktör och ansvarig utgivare för Ingress Media som ger ut fem dagstidningar i kommunerna Arboga, Avesta, Fagersta, Köping och Sala.
Lundberg har genom åren inte gått efter flocken. Ingress Media prövar egna vägar. Man erbjuder t.ex. inga nyheter på nätet. På nätet kan man dock läsa tidningarna i digital utgåva - mot betalning.
Nu vill Ingress Media satsa på medborgarjournalistik. Läs och lyssna på Göran Lundbergs kommentarer kring initiativet i inslag från Sveriges Radio Västmanland. Det skall bli spännande att följa arbetet i Köping och hos andra pionjärer i Seoul i Korea, Valencia i Spanien, och Bluffton i USA.
Lundberg har genom åren inte gått efter flocken. Ingress Media prövar egna vägar. Man erbjuder t.ex. inga nyheter på nätet. På nätet kan man dock läsa tidningarna i digital utgåva - mot betalning.
Nu vill Ingress Media satsa på medborgarjournalistik. Läs och lyssna på Göran Lundbergs kommentarer kring initiativet i inslag från Sveriges Radio Västmanland. Det skall bli spännande att följa arbetet i Köping och hos andra pionjärer i Seoul i Korea, Valencia i Spanien, och Bluffton i USA.
Tydligt om Internetmätningar - på danska
I brist på en pedagogisk svensk KIA-index-sajt kan man vända sig till danska motsvarigheten FDIM. Se speciellt FDIMs utmärkta FAQ. Direktör för FDIM är Jon Lund som även har en egen blogg på newmediatrends.fdim.dk.
lördag, oktober 08, 2005
Framtiden finns i Darmstadt
Den 13 september invigdes IFRA Newsplex Europe. Newsplex erbjuder en komplett redaktion för framtidens konvergerade flermediehus. Ett liknande och betydligt större IFRA Newsplex-labb finns sedan några år redan i South Carolina i USA. Meningen är att den senaste tekniken, de senaste metoderna och de senaste kanalerna skall finnas på plats. På invigningssajten finns video, audio ("podcasts"), moblogg och nedladdningsbara presentationer. Jag rekommenderar speciellt presentationerna från schweiziska koncernledningen på Edipress och den amerikanska IFRA-konsulten Martha Stone.
Branschens hantering av mätning av Internetannonsering
KIAs ordförande Hans Nordlöv uttalar sig i en intervju på Resoner.nu. I intervjun framförs allvarlig kritik mot Tidningsutgivarna (TU) som är en av KIAs huvudmän.
Kritiken är onyanserad, obefogad och orättvis. Det vet jag eftersom jag själv är en av TUs representanter i KIA. Mitt uppdrag i TU och KIA är att hävda lokala tidningssajters intresse.
Faktum är att i dagarna presenterades trafikdata från ett stort antal tidningssajter på www.annons.se/ri. TU-sajterna har övergått till veckostatistik. Målet är att komplettera med en teknisk panelmätning i form av Orvesto Internet för att kunna presentera demografiska data. Redan idag erbjuder de flesta tidningar räckviddssiffror för sina sajter från den postala Orvesto-panelen.
BITOS-sajternas trafik samlas på www.annons.se/nn. På Resoner.nu finns en lista som kombinerar TUs och BITOS trafikmätningar. Mikael Karlsson på Resoner menar att de båda mätinstitutens metoder är näst intill identiska och därför kan sammanställas.
Bakgrunden: Huvudforumet för branschgemensamma mätningar av Internettrafik till mediesajter är KIA - Kommitten för Internetannonsering. Bakom KIA finns ett antal huvudmän varav TU och BITOS spelar huvudrollerna eftersom investeringar i mediemätningar huvudsakligen ligger hos medierna. KIA har en ordförande som utses av föreningen Sveriges Annonsörer som är en annan huvudman. Sveriges Annonsörer är numera värd för KIA-index som innehåller trafiksiffror för mediesajter med annonsplats i vårt land. Sedan några år är Hans Nordlöv från Carlsberg ordförande för KIA. Resoner är en sajt och "ett nyhetsbrev med fokus på undersökningar, analys och marknadsinformation".
Kritiken är onyanserad, obefogad och orättvis. Det vet jag eftersom jag själv är en av TUs representanter i KIA. Mitt uppdrag i TU och KIA är att hävda lokala tidningssajters intresse.
Faktum är att i dagarna presenterades trafikdata från ett stort antal tidningssajter på www.annons.se/ri. TU-sajterna har övergått till veckostatistik. Målet är att komplettera med en teknisk panelmätning i form av Orvesto Internet för att kunna presentera demografiska data. Redan idag erbjuder de flesta tidningar räckviddssiffror för sina sajter från den postala Orvesto-panelen.
BITOS-sajternas trafik samlas på www.annons.se/nn. På Resoner.nu finns en lista som kombinerar TUs och BITOS trafikmätningar. Mikael Karlsson på Resoner menar att de båda mätinstitutens metoder är näst intill identiska och därför kan sammanställas.
Bakgrunden: Huvudforumet för branschgemensamma mätningar av Internettrafik till mediesajter är KIA - Kommitten för Internetannonsering. Bakom KIA finns ett antal huvudmän varav TU och BITOS spelar huvudrollerna eftersom investeringar i mediemätningar huvudsakligen ligger hos medierna. KIA har en ordförande som utses av föreningen Sveriges Annonsörer som är en annan huvudman. Sveriges Annonsörer är numera värd för KIA-index som innehåller trafiksiffror för mediesajter med annonsplats i vårt land. Sedan några år är Hans Nordlöv från Carlsberg ordförande för KIA. Resoner är en sajt och "ett nyhetsbrev med fokus på undersökningar, analys och marknadsinformation".
Landets annonsörer upptäcker webben med stora webbannonser
Nu finns SR lokalradio på nätet
Nu sänder Sveriges Radio även lokalradio på nätet. Sidan www.sr.se/ekot/lokala/ ger en bra överblick över nyhetsläget i landet enligt SR. Här finns också en länk till respektive lokalstations radiosändning på nätet.
Precis som tidningar utnyttjar begreppet Blogg använder SR begreppet podradio. För andra är podradio eller podcasts snarare en form för medborgarradio. Men varför inte? Poängen är ju att numera kan både avlönade journalister liksom vanliga medborgare publicera sig i text liksom i ljud - i blogg- och radioform. Men nu kom jag ifrån ämnet och hamnade i en tankekorridor där jag av någon anledning ofta tycks hamna nuförtiden.
Precis som tidningar utnyttjar begreppet Blogg använder SR begreppet podradio. För andra är podradio eller podcasts snarare en form för medborgarradio. Men varför inte? Poängen är ju att numera kan både avlönade journalister liksom vanliga medborgare publicera sig i text liksom i ljud - i blogg- och radioform. Men nu kom jag ifrån ämnet och hamnade i en tankekorridor där jag av någon anledning ofta tycks hamna nuförtiden.
Hur skall vi organisera säljet?
På senare tid har allt fler av landets tidningssajter upplevt en ny efterfrågan på webbannonser bland lokala annonsörer. Nu när webbannonseringen börjar ta fart på allvar ute i landet frågar sig mediehusens ledningsgrupper hur säljet skall organiseras. Skall man integrera eller ha specialister. På någon håll tar radiosäljarna hand om säljet av webben. På ett annat håll bygger man upp eget sälj ungefär som Aftonbladet. De flesta integrerar och anställer med ökad omsättning på webben specialister som jobbar tillsammans med kolleger och ibland även direkt mot annonsörer. För de som är medlemmar på TU rekommenderar jag att från medlemsdelen på tu.se ladda ned en presentation från Bergens Tidende i Norge som gjordes på Tidningsutgivarnas Branschdagar i Stockholm häromveckan. Presentationen gjordes av BTs sälj- och marknadsansvarige på ett kraftfullt och tydligt sätt. BTs säljorganisation är en matris med både publiceringskanaler, specialistkunnande, kundorientering och lönsamhetsfokus. I BTs mediehus finns dagstidning, webb, tv och radio.
Blogg som konkurrensmedel?
Ytligheter är en blogg om mode och shopping som startades av Eleonore Nygård i maj i år. I gårdagens Metro fanns en artikel om Eleonore där jag kunde läsa att Eleonore bor i Halmstad och att hon tills nyligen arbetade på kärnkraftverket Ringhals. Bloggen startade efter att Eleonore hade läst en artikel i tidningen elinstallatören (!).
När en kollega till mig igår berättade att Ytligheter är en av hennes favoritbloggar så känner jag att det bränner till. Min kollega läser hellre Eleonores blogg än etablerade tidningars krönikörer inom mode. Här har vi ett exempel på en företeelse som dagspressen borde ta på allvar. Jag tänker på det faktum att medborgare nu kan bli publicister och få en publik utan några som helst kostnader eller resurskrav i tid och utrustning. Bloggen Ytligheter hade 1400 unika besökare bara tre månader efter starten. Och det som behövdes för att starta bloggen var bara en dator och en Internetuppkoppling. Eleonore bloggar dessutom via modem enligt Metro!
Nu har Eleonore blivit anställd av Lokalmedia.nu som driver flera gratistidningar (och gratissajter) på landsbygden i Småland. Jag har tidigare skrivit om detta företag på Nuheter. Lokalmedia driver bland annat finnveden.nu på webben och i tryck. Lokalmedia är en konkurrent till den etablerade prenumererade morgontidningen Jönköpings-Posten. En koncern som väljer att inte publicera sig på Internet (se sajten så förstår ni vad jag menar).
För någon månad sedan köpte Bonniers bloggen Manolo som är "en stilguide för män". Manolo har startats av två herrar varav den ena har jobbat på sydsvenskan.se.
Förstår ni poängen? Eleonore blev anställd som "projektledare" på Lokalmedia. Det blir en projektledare med värdeful erfarenhet och kanske t.o.m. auktoritet. Finns det fler bloggare som kan vara potentiella talanger att anställa på era medieföretag? Här är några ställen ni kajn leta på:
När en kollega till mig igår berättade att Ytligheter är en av hennes favoritbloggar så känner jag att det bränner till. Min kollega läser hellre Eleonores blogg än etablerade tidningars krönikörer inom mode. Här har vi ett exempel på en företeelse som dagspressen borde ta på allvar. Jag tänker på det faktum att medborgare nu kan bli publicister och få en publik utan några som helst kostnader eller resurskrav i tid och utrustning. Bloggen Ytligheter hade 1400 unika besökare bara tre månader efter starten. Och det som behövdes för att starta bloggen var bara en dator och en Internetuppkoppling. Eleonore bloggar dessutom via modem enligt Metro!
Nu har Eleonore blivit anställd av Lokalmedia.nu som driver flera gratistidningar (och gratissajter) på landsbygden i Småland. Jag har tidigare skrivit om detta företag på Nuheter. Lokalmedia driver bland annat finnveden.nu på webben och i tryck. Lokalmedia är en konkurrent till den etablerade prenumererade morgontidningen Jönköpings-Posten. En koncern som väljer att inte publicera sig på Internet (se sajten så förstår ni vad jag menar).
För någon månad sedan köpte Bonniers bloggen Manolo som är "en stilguide för män". Manolo har startats av två herrar varav den ena har jobbat på sydsvenskan.se.
Förstår ni poängen? Eleonore blev anställd som "projektledare" på Lokalmedia. Det blir en projektledare med värdeful erfarenhet och kanske t.o.m. auktoritet. Finns det fler bloggare som kan vara potentiella talanger att anställa på era medieföretag? Här är några ställen ni kajn leta på:
fredag, september 30, 2005
Utveckla och blanda andras sajter och skapa ny tjänst
I Amerika förekommer enligt The Economist en ny föreetelse som kallas "mash-up". Begreppet "mash-up" kommer från musiken och refererar till musik i vilken rösten från en låt blandas med musiken från en annan låt i en annan gengre. Några exempel på mash-ups på webben:
- www.housingmaps.com kombinerar Googles kartfunktion med privatannonssajten Craigslists bostadsannonser. Sajten lanserades i april.
- www.traffic.poly9.com kombinerar textdata om trafikläget i Quebec City från Yahoo! Traffic med data från Google kartor.
- poly9.viavirtualearth.com/Poly9/MSNBC/ visar var händelser som rapporteras på MSNBC sker på en karta.
- www.busmonster.com kombinerar flera trafik, webb-cams, lokaltrafiksajter och karttjänster.
- www.chicagocrime.org kombinerar data över kriminalitet med kartor.
- www.linkedin.com och www.simplyhired.com har skapat en mash-up av de båda sajterna.
Samtliga dessa exempel har skapats av oberoende (amerikanska) programmerare som med tillgänglig sajter har skapat en ny tjänst. Google och andra liknande jättar säger sig vara positiva till företeelsen (se t.ex. här, här eller här). I aprilnumret av tidningen Business 2.0 listades företag som har skapats genoom gratis tillgänglig data från företag som Amazon, Ebay och Google. Några exempel:
- Liveplasma.com erbjuder visuell sök på musik och film i Amazon.com.
- Scoutpal.com erbjuder bokköpare att kolla bokpriser på Amazon via mobilen.
- Bonfiremedia.com erbjuder en mobil version av Ebay.
- Touchgraph.com är en Googlebläddrare som visar Google-träffar som en karta av kopplade webbsidor.
- a9.com är Amazons sökmotor som visar resultat från många databaser i en lista däribland Google.
På detta sätt hoppas de stora globala aktörerna binda upp världens programmeringsbegåvningar och stärks ytterligare. Vad har detta för konsekvenser för oss här hemma? Jo: Vi på Citygate har valt att köpa kartvisningar från Cartesia. Skall vi välja Googles kartfunktion istället eller tyska map24.com? Båda är gratis men konkurerar med annonsörer på samma karta.
söndag, september 25, 2005
Några goda exempel
På Citygate arbetar vi med att utveckla landsortstidningar på nätet. För detta ändamål har vi tillsammans med snart 50 dagstidningar skapat Lokus och Marknadsplatsen. Bland dessa 50 tidningar finns alltid goda exempel. Här är några aktuella exempel som vi säkert kommer att se på fler tidningar:
- På www.sn.se erbjuds bilhandlare ständig närvaro på Marknadsplatsen och i Lokus. I paketet som hitills 11 handlare har köpt ingår visning av bilobjekt med bild (genom samarbete med BytBil som Citygate möjliggör). I högerspalten på SNs startsida samt på SNs Marknadsplats ses en banner där handlarnas objekt får tiläggsexponering just nu. I tillägstjänsten ingår även visning av handlarens logga och visning av platsen för handlarens visningshall på karta
- På www.corren.se syns annonsörer slumpvis ur Marknadssplatsen under samtliga artikeltexter som t.ex. så här. Exemplet visar hur ständig närvaro lyfta från Maerknadsplatsen till hela sajten. Precis som exemplet med www.sn.se ovan.
- På www.sydsvenskan.se samlas temaannonser under en speciell vinjett på Marknadsplatsen. Letar jag efter någon som kan utföra takarbeten t.ex. så finns det flera att välja mellan här.
- På sydsvenskan.se/jobb/ kan man just nu söka en tjänst på Sydsvenskan som utesäljare. För att söka jobbet måste kandidater gå igenom verktyget Klaffa. Klaffa sorterar och hjälper arbetsgivare att välja ut de mest lämpade kandidaterna utifrån en funktionell kompetensprofil. Klaffa är utvecklad i ett samarbete mellan Sydsvenskan, GP och Citygate.
söndag, september 18, 2005
Hur etablerade svenska medier missuppfattat bloggen och dess möjligheter
Journalistikforskaren från JMK, Mark Comerford, som var med och fick igång aftonbladet.se på 1990-talet, lär på ett föredrag förra veckan i Sydafrika ha sagt att Bloggar egentligen bara är content management system. Det har han rätt i. Bloggar gör publicering lätttillgängligt och näst intill gratis för vem som helst. Många etablerade medier har missupfattat detta och kallar vanliga krönikor och spalter med kommenteringsmöjlighet för bloggar.
Mediernas uppgift tycker jag är att lyfta fram rösterna i samhället. Bloggar är röster. Dessutom är det en skala som Steve Outing på ett utmärkt sett redovisar i sina 11 lager i artikeln som jag redan tipsat om på denna sajt. Låt mig göra det igen och bjuda på en översättning till svenska av de 11 lagren:
Steve Outings ”11 lager av medborgarjournalistik”
Mediernas uppgift tycker jag är att lyfta fram rösterna i samhället. Bloggar är röster. Dessutom är det en skala som Steve Outing på ett utmärkt sett redovisar i sina 11 lager i artikeln som jag redan tipsat om på denna sajt. Låt mig göra det igen och bjuda på en översättning till svenska av de 11 lagren:
Steve Outings ”11 lager av medborgarjournalistik”
1.1. Öppna för publika kommentarer
2.2. Medborgaren skapar stödmaterial
3.3. ”Open source” journalistik
4.4. Blogforum för medborgare
5.5. Öka medborgarens insyn i redaktionsarbetet genom transparensblogg
6.6. En fristående sajt för medborgarjournalistik: Den redigerade versionen
7.7. En fristående sajt för medborgarjournalistik: Den oredigerade versionen
8.8. Medborgarjournalistik i tryck
9.9. Hybriden: Professionell journalistik och medborgarjournalistik
10.10. Symbios: Professionell journalistik och medborgarjournalistik
11.11. Wikijournalistik: När läsarna är journalister
Variationer av Lokal TV
Audiovisuella mediepresantationsformer finns nu tillgängliga för tidningsutgivare. Visst sänder en del radio som t.ex. genom lokala Radio Rix-stationer och visst har en del har provat lokal-tv genom åren som t.ex. VLT och Smålandsposten. Det nya är att nu behövs inga tillstånd eller partnerskap om utgivaren vill höras och synas. På nätet kan vem som helst sända. Några exempel:
- Falukuriren lägger ut pipnyheter. "Här är de senaste nyheterna från Dalarnas Tidningar" - 12 gånger varje vardag. Andra tidningar som sänder pipnyheteri radio är ST (4 gånger varje vardag),
- Delaware online lägger ut gratis tv-kortsändningar i webbformat kl 10 och kl 15. Ett ankare presenterar lokala nyheter i punktform på sajten blandad med reklam-tv. Läs mer i tidigare inlägg.
- Nordjyske på norra Jylland sänder 24 Nordjyske - lokal betal-tv i kabel-tv-näten och på webben. På nätet kostar det 300 kr per år för konsumenten att se 24Nordjyske och i kabeltv-nätet betalar kabel-tvföreningar 10 kr per tittare. Några gånger per dag uppdateras ett 20 minuters-sjok med nyheter, reklam, väder och ett featureinslag. Jag hade förmånen att besöka medieföretaget NordJyske för någon vecka sedan och imponerades speciellt av den redaktionella initiativkraften i Danmark. Den tycks saknas i vårt land. Norrköpings Tidningar planerar att hösten 2006 starta NT24 i ett snarlikt koncept: "Tv när Du har tid". NT kommer förutom betalintäkterna att satsa hårt på bra lokalt producerad reklam-tv. Redan idag tjänar NT pengar som tv-produktionsbolag för kommun, landsting och företag.
Hjälp mig - finns det fler bra exempel på lokal radio och tv från dagspress?
- Falukuriren lägger ut pipnyheter. "Här är de senaste nyheterna från Dalarnas Tidningar" - 12 gånger varje vardag. Andra tidningar som sänder pipnyheteri radio är ST (4 gånger varje vardag),
- Delaware online lägger ut gratis tv-kortsändningar i webbformat kl 10 och kl 15. Ett ankare presenterar lokala nyheter i punktform på sajten blandad med reklam-tv. Läs mer i tidigare inlägg.
- Nordjyske på norra Jylland sänder 24 Nordjyske - lokal betal-tv i kabel-tv-näten och på webben. På nätet kostar det 300 kr per år för konsumenten att se 24Nordjyske och i kabeltv-nätet betalar kabel-tvföreningar 10 kr per tittare. Några gånger per dag uppdateras ett 20 minuters-sjok med nyheter, reklam, väder och ett featureinslag. Jag hade förmånen att besöka medieföretaget NordJyske för någon vecka sedan och imponerades speciellt av den redaktionella initiativkraften i Danmark. Den tycks saknas i vårt land. Norrköpings Tidningar planerar att hösten 2006 starta NT24 i ett snarlikt koncept: "Tv när Du har tid". NT kommer förutom betalintäkterna att satsa hårt på bra lokalt producerad reklam-tv. Redan idag tjänar NT pengar som tv-produktionsbolag för kommun, landsting och företag.
Hjälp mig - finns det fler bra exempel på lokal radio och tv från dagspress?
Tidningssajten i Sony PSP
Nyligen lanserade Sony PSP - en portabel Playstation. I marknadsföringen presenteras PSPn som en apparat för spel, video, musik och foto. Det talas inte teknik och förkortningar, men faktum är att apparaten har trådlöst nätverk (WLAN) och en bläddrare för webben. Med en prislapp på ca. 2500 kr blir PSPn kanske det billigaste sättet att komma åt webben i ett hushåll just nu (lägg till kostnaden för bredband och en WLAN router). Skärmen är betydligt mindre än en normal datorskärm men å andra sidan långt större än skärmen på en mobiltelefon.
Norska tidningen Dagbladet har skapat en version av dagbladet.no för PSP. Den passar enligt Dagbladet för att läsa nyheter. En speciell version, som bygger på tidningens mobilportal, finns tillgänglig som är anpassad till PSP-skärmens storlek. Håll ögonen öppna. Om PSPn blir en konsumentframgång kanske även din sajt skall finnas där.
Norska tidningen Dagbladet har skapat en version av dagbladet.no för PSP. Den passar enligt Dagbladet för att läsa nyheter. En speciell version, som bygger på tidningens mobilportal, finns tillgänglig som är anpassad till PSP-skärmens storlek. Håll ögonen öppna. Om PSPn blir en konsumentframgång kanske även din sajt skall finnas där.
Mellanlagringen vägen till media när Du har tid?
Den senaste veckan har DN haft artiklar om både digital tv och DAB (Digital Audio Broadcast), d.v.s. digital radio. I någon av artiklarna svepte en kommentar förbi som fastnade i mitt bakhuvud. Någon konstaterade att "mallanlagring" av medier på Internet blir en viktig framtida distributionsform för radio. Flera intervjuade personer i artiklarna är inne på att strömmande radio på webben och podcasting, d.v.s. mellanlagring av radioprogram på webben, har gjort DAB ointressant. Mellanlagring gör att konsumenter kan prenumerara på program och medier. Genom mellanlagringen skickas filer vidare till PC, mobil eller PDA för att konsumeras när det passar. Det kan gälla tv- eller radioprogram eller varför inte min morgontidning. Även formatet RSS (Rich Site Summary eller Really Simple Syndication - ett data format i XML) kan man se som en form av mellanlagring. Att prenumerera på en fil blir som "mellanlagring med push" för er som minns push-vågen i slutet på 1990-talet.
Ordet mellanlagring finns som ett nyckelord i upphovsrättssammanhang. Jag har bestämt för mig att gällande kollektivavtal mellan TU och Journalistförbundet har begränsningar för mellanlagring hos annan part. Hittar tidningen en distributör för mellanlagring med push så sätter avtalet stopp. Ivarjefall idag. Mer om detta i framtiden.
Ordet mellanlagring finns som ett nyckelord i upphovsrättssammanhang. Jag har bestämt för mig att gällande kollektivavtal mellan TU och Journalistförbundet har begränsningar för mellanlagring hos annan part. Hittar tidningen en distributör för mellanlagring med push så sätter avtalet stopp. Ivarjefall idag. Mer om detta i framtiden.
måndag, september 12, 2005
Evenemang världen över värda att överväga
Vilka evenemang världen över är värda att överväga om man har tid och pengar samt stort intresse för att utveckla mediekanaler i mediehus? Här är några tips:
- Apparater på IFA i Berlin 1-9 september (vartannat år).
- TV på IBC The World of Content i Amsterdam 8-12 sept. Europas största tv-mässa. Kolla t.ex. videoinslagen från årets mässa. Den amerikanske motsvarigheten heter NAB och är på våren i Las Vegas.
- Tjänster för mobilen på Mobile Content World i London den 13-15 september (satsa på nästa år).
- Teknikinriktade Internetdagarna i Stockholm den 24-25 oktober.
- Arrangemang om nätannonsmarknaden "Ad:Tech - Media, Marketing, Technology" i New York 7-9 november.
- Återuppfödda Sime - Scandinavian Interactive Media Event den 9-10 november i Stockholm. Bra talare.
- Hur dagstidningar blir mediehus IFRA-WAN Beyond the Printed Word i Madrid den 9-10 november.
- Bloggforum i Stockholm den 19 november.
- 3 dagar med fokus på lokala interaktiva medier: Kelsey Group "ILM:05 Interactive Local Media" i Reston i USA.
- The Poynter Institute tycks arrangera bra seminarier i ämnet. T.ex.: "What’s Next for Online: Seminar for Senior-Level Executives" den 1-3 december 1-3 i St. Petersburg, i Florida. För andra arr hos Poynter besök http://www.poynter.org/seminar.
- Apparater på Cebit i Hannover 9-15 mars 2006
- Hur dagstidningar blir mediehus på konferensen Interactive Media någonstans i USA nästa år i Juni. Se Editor and Publishers kalendarie.
Fler tips välkomnas.
- Apparater på IFA i Berlin 1-9 september (vartannat år).
- TV på IBC The World of Content i Amsterdam 8-12 sept. Europas största tv-mässa. Kolla t.ex. videoinslagen från årets mässa. Den amerikanske motsvarigheten heter NAB och är på våren i Las Vegas.
- Tjänster för mobilen på Mobile Content World i London den 13-15 september (satsa på nästa år).
- Teknikinriktade Internetdagarna i Stockholm den 24-25 oktober.
- Arrangemang om nätannonsmarknaden "Ad:Tech - Media, Marketing, Technology" i New York 7-9 november.
- Återuppfödda Sime - Scandinavian Interactive Media Event den 9-10 november i Stockholm. Bra talare.
- Hur dagstidningar blir mediehus IFRA-WAN Beyond the Printed Word i Madrid den 9-10 november.
- Bloggforum i Stockholm den 19 november.
- 3 dagar med fokus på lokala interaktiva medier: Kelsey Group "ILM:05 Interactive Local Media" i Reston i USA.
- The Poynter Institute tycks arrangera bra seminarier i ämnet. T.ex.: "What’s Next for Online: Seminar for Senior-Level Executives" den 1-3 december 1-3 i St. Petersburg, i Florida. För andra arr hos Poynter besök http://www.poynter.org/seminar.
- Apparater på Cebit i Hannover 9-15 mars 2006
- Hur dagstidningar blir mediehus på konferensen Interactive Media någonstans i USA nästa år i Juni. Se Editor and Publishers kalendarie.
Fler tips välkomnas.
lördag, september 03, 2005
Lokaltidningarnas konkurrenter på nätet - vilka är dom?
Det sägs att nätet fylls av allt fler lokala kvalificerade tjänster och annonsörer. Månadens nummer av IDGs månadsmagasin InternetWorld har en stor artikel på temat där bland annat undertecknad är intervjuad (artikeln ligger inte på deras sajt - den kostar några tusenlappar att få som länk eller PDF). De länkar som föreslås är till tidningssajternas fördel. Förutom tidningar nämns bara några nationella aktörer med lokala tjänster som Eniro, Blocket och Google och Dina grannar.
Det finns många fler exempel på lokala aktörer som InternetWorld missar och som borde inspirera tidningsajterna:
Det finns många fler exempel på lokala aktörer som InternetWorld missar och som borde inspirera tidningsajterna:
- Gavle.cc lär enligt ett rykte omsätta 2 miljoner kr förra året och ge 600 000 kr i resultat. Sajten liknar 90-talets portaler kompletterat med ett lokalt fokus. Gavle.cc är en av 20 stadsportaler i ett nätverk som koordineras av ett företag i Uppsala.; Svenska Internetportaler AB (SVIP). I cc-portalerna finns t.ex. ett företagsregister.
- Kalmar.nu verkar ingå i ett liknande nätverk som exemplet ovan. Finns även i t.ex. Falun, Sundsvall, Luleå och Örebro. Men Falu-Kuriren har knipit adressen Falun.nu,
- Grannarna.se är en ny superlokal privatannonssajt fokuserad på Stockholmsområdet. Här blir stadsdelar egna annonsmarknader. En praktisk kartfunktion hjälper mig att finna sånt jag kan köpa begagnat i kvarteret?
- I Småland finns Finnveden.nu. "Gratis nyheter både på webben och på papper". Finnveden Nu delas även ut som gratis veckotidning.
- Kringelstan.se är en rijtigt lokal portal för Södertälje.
- Sverigesurfen.
- Ett tips kom in från Tobias genom kommenteraren nedan: Sverigesjerusalem.com. Har skummat den och tycker den är värd en titt. Kan tänka mig att den kompletterar Jönköpings-Posten.
- Ytterligare exempel är communities som växer från ett lokal anknytning t.ex. Glife.se som växer från utelivet kring Stureplan i Stockhom eller LunarStorm. Lunar anser jag egentligen inte håller samma höga klass som sitt rykte. Men visst kan jag söka upp människor som bor i min kommun på Lunar (men inte "närmare" än så). Andra communities är stallet.se, hamsterpaj.net (en av min sons favoriter), playahead.com eller frispråkiga Helgon.net.
- Jnytt.se
Finns det fler värda att nämna tycker ni?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
